STANNA UPP och IAKTTA DINA TANKAR…oftast är det ju BARA TANKAR…

När man reser bort någonstans på egen hand, oberoende på om det är en kort eller lång resa, skapas det ofta tid att fundera. Under helgen jag tillbringade på västkusten var förutsättningarna för just självreflektion optimala, tack vare en del egentid, föredrag och samtal som tog upp just det där med att stanna upp.

Hur då stanna upp?

Vi människor fungerar så att vi tänker en himla massa tankar precis hela tiden! Även på yoga, när vi ligger i shavasana eller när vi sitter och mediterar passerar tankar i huvudet hela tiden och det är bara genom att mycket aktivt fokusera på andetaget som vi kanske kan lyckas placera dessa tankar någonstans i periferin av hjärnan så att de inte upptar så mycket av vår tid och energi just då.

Och att tänka tankar är inte alltid så gynnsamt för oss!

Hjärnan kan nämligen inte skilja mellan det som är verkligt och det som faktiskt bara är historier (=tankar) eller omtolkningar som hjärnan hittat på. Vi kanske tror att någon inte gillar oss eller någon annan tänker dåligt om oss m m och vips har vi låtit oss ryckas med i händelser som verkligen inte stämmer bara för att vi trodde att det vi tänkte på var verkligheten.

Så hur kan vi skilja mellan det som är sant och det som är tankar som inte gynnar oss?

Första steget handlar om något som enkelt – men ack så svårt!- som att STANNA UPP och försöka kliva ut ur sina egna tankar, så att vi kan iaktta dem utifrån, i syftet att förstå om det vi upplever i kroppen och tänker, faktiskt motsvarar verkligheten eller om det bara handlar det om saker som hjärnan har hittat på.

John J. Prendergast Ph.D., som jag läser en älskad bok av nu, skriver såhär: “Most people’s attention is lost in their thoughts – especially self-limiting beliefs – and with the reactive feelings that these thoughts induce; they don’t know how they really feel or what their bodies really sense. They don’t know who they really are.

Jag kan bara instämma och känna igen mig. Vad säger du?