Ögonen och yoga? Om Drishti och andra sätt att använda blicken i yoga

Föreställ dig att du tar dig genom en sekvens av rörelser på en yogaklass och kommer till slut fram till en slutposition som du ska hålla i några andetag.

En vanlig situation på en vanlig yogaklass.

Det är då du ibland kan bli påmind av läraren att fokusera blicken mot en särskild punkt, en punkt som kan vara olik beroende på vilken slutposition du har tagit dig in till. Tänk t ex på Krigare II där  blicken vilar t ex fram.

Denna blickpunkt kallas för Drishti som på sanskrit betyder “vision”, “synpunkt” eller “visdom” och traditionellt i yoga finns det 9 st olika Drishti nämligen: nästippen, mellan ögonbrynen (det tredje ögat), naveln, handen, åt höger, åt vänster, stortårna, mot evigheten och tummarna [1].

Hur används Drishti?

Dessa blickpunkter sägs stärka koncentration så att du kan stanna fokuserad längre i din position, andas och samtidigt fortsätta aktivera de musklerna som positionen kräver.

Trots att det finns förslag på var blicken ska vila på i olika positioner, är det viktigt att hitta en punkt att titta på som känns bra för dig. Till exempel i en vridning är det inte självklart att man kan tittat bakåt och du kan behöva anpassa positionen av nacken och huvudet utifrån din rörlighet så att du inte får något ont.

Behövs Drishti?

Något som jag har sett på mina klasser, de gånger jag har föreslagit för deltagarna att fokusera blicken mot en punkt i en viss position, är att denna fokusering av blick ofta medför en ökad spänning i nacken och i hela ansiktet. På något sätt spänns dessa kroppsdelar lite extra när man ber yogisar att fokusera blicken, vilket i och för sig inte är så konstigt, då allt i kroppen hänger ihop och fokuserar jag (läs spänner) blicken, så spänner jag resten av kroppen med.

För övrigt använder jag inte ofta mig av Drishti såsom man konventionellt gör, när jag undervisar, eftersom jag numer lär oftast ut en dynamisk typ av yoga där förflyttningar och inte slutpositioner är viktigaste.

Och just speciellt då (och även om du stannar kvar i slutpositioner) är det extraviktigt att tänka på att din kropp faktiskt rör sig mot det stället som du vänder dig mot och fokuserar blicken mot. Är du med?

Blicken är viktig i en rörelse för att den ger dig din riktning i rörelsen!

Testa själv till exempel hur du upplever rörelsen när du t ex sträcker ut en arm bakåt och tittar samtidigt på armen och jämför hur denna rörelse ändrar sig när du istället inte tittar på armen medan den sträcks ut bakom….du kommer att se skillnad!

Ett alternativt förslag:  jobba med visualiseringar och symboliken

För några år sen deltog jag i en fantastisk workshop som den skickliga rörelseterapeuten och yogaläraren Leo Peppas höll i Stockholm och en sak som jag kommer ihåg av allt häftigt som vi gick igenom (och som har påverkat min praktik och det jag undervisar en hel del), var att man skulle försöka använda sig mer av symbolik inom yoga.

Så till exempel: vad händer om du ser dig själv verkligen som en stolt krigare och fokuserar mer på att förlänga dig framåt via armarna i en krigare II snarare än om bara spänner blicken genom Drishti? Kan du då inte lättare koncentrera dig i positionen samtidigt som du förlänger dig och utan att spänna hela din överkropp, ansikte och nacke?

Vad tycker du? Jag ska i alla fall definitivt testa detta med mina yogisar när jag kommer tillbaka!

[1] Josephine Selander. 2015. Dynamisk yoga.