Livias Yoga
Yoga World

anatomi

anatomii huvudet på en yogalärareKroppssystemLivias reflektioner

Muskler, ben, fascia, organ (o chakran?) – motsatta system eller bara olika Body Map Systems?

När jag städade bland böckerna häromdagen, kom denna tunna gamla “atlas” i mina händer. “Anatomiska Tavlor till hjälp vid studiet av människokroppen” är daterad 1912 och som dess titel skvallrar om, innehåller atlasen planscher på olika kroppssystem.

Om du bläddrar i atlasen får du en bild på det som redan var känt  1912 men också en bild på strukturer och system som fortfarande gäller idag när du t ex går en traditionell grundutbildning i yoga eller när du går i skolan. Samma strukturer diskuterades, så att säga, då som idag….

Vi lär oss om anatomi, den läran som vi själva har skapat för att lättare kunna kommunicera och visualisera ett så komplext system som vår kropp faktiskt är.

Så rent konkret med hjälp av en skalpell har vi tagit fram strukturer som vi har namngivit så att det skulle bli lättare att lära oss om människokroppen: muskler (till vänster i atlasen), blod- och kärlsystem samt organ och till höger i min Atlas ser du skelettetsystemet.

På konventionella yogalärarutbildningar och när du går skolan/akademi lär du dig alltså fortfarande om dessa olika system, som visar en uppdelad kropp såsom kroppen på riktigt var exakt uppdelad på detta sätt. Och man kan tänka sig att det ligger i vår människonatur att kategorisera och förenkla…

Men idag vet vi mer om kroppen och känner till att organ och andra strukturer i kroppen hänger ihop med hjälp av fascia eller bindväven som finns överallt innanför kroppen. Dock även för fascia har vi skapat en terminologi där vi pratar om olika fasciala slingor eller stråk – anatomy trains.

Man kan säga att muskler, nerver, fasciastråk mm mm handlar helt enkelt om olika mappar eller system i kroppen.

Här nedan ser du en bild som dök upp i mitt Instagramflöde för några veckor sen. I bilden som är skapad och lånad av Liam Bowler (thanks Liam! thebodyawake.com) visas delvis samma kroppsmappar – Liam pratar om Body Map Systems – som ovan – samma från 1912… – men också nyare kartor som den som handlar om fascia, och så har Liam även lagt till ytterligare ett system som inte är lika lätt att bevisa existensen av: chakrasystemet.

Även så är det många yogalärarkollegor som använder sig mer av chakrasystemet i sina klasser än av vilket fysiskt kroppssystem som helst.

Återigen låt oss reflektera: vilket/vilka system väljer vi och till vilka ändamål?

Vad tror du?

Foto: Liam Bowler – The Body Awake
thebodyawake.com

21 april, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
anatomiBakåtböjningarInspirationPraktisk anatomiprogressionPropsYOGA MED LIVIAYogalärare

Bakåtböjningar med props: preparera “bågpositionen” – Dhanurasana

 

Bakåtböjningar igen…..yes! Jag har tidigare skrivit om olika sätt att preparera kobra, gräshoppa och halvbrygga här och nu har turen kommit till Dhanurasana eller “bågspositionen” och det finns flera sätt att preparera positionen.

Så låt oss gå igenom förslag på hur vi kan närma oss Dhanurasana mer progressivt.

Först kan man sträcka ut framsidan av lår som i fotot nedan.

1. Stående utsträckning av framsidan lår

 

2. Halvbågen med bolster (eller två upprullade mattor) och två klossar

Sen kan du kolla video nedan för att se förslag på hur du kan använda dig av props för att lättare komma in till Ardha Dhanurasana dvs Halvbågspositionen.

3. Helbågsposition med bolster under dig

Sist Dhanurasana eller bågpositionen liggande på bolster. Området där denna ska placeras är lite svårdefinierat och kan också skiljas åt beroende på bolstermodell (bredd, mjukhet). Om du lägger bolstern för långt bak kan du komma att välta när du är i slutpositionen och om bolstern är placerad för långt fram kan den delvis hindra dig i din rörelse. Så bara att testa dig fram!

Lycka till!

Populärt från Yogaworld.se

anatomiAndningInspirationrörlighetryggStyrkaworkshopYOGA MED LIVIAYogalärare

En workshop – en plats att utforska rörelse i sin egen kropp

Foto: Anneli Mahara

Denna termin åker jag runt i landet med min workshop “Yoga och rygg” (ni som läser min blogg vet redan men kanske någon hittar in hit idag för första gången) och efter tre tidigare fantastiska tillfällen i Enköping, Gävle och Hjältevad (tack igen alla fina som kom!) kom turen att presentera workshopen här i Stockholm igår 🙂

Fantastiskt många dök upp (Det blev fullbokat! Fantastiskt!) vid mysiga och lugna yogastudio Kroppsverkstan vid Hammarbyhöjden. Och ännu en gång kan man konstatera att ämnet “rygg” är viktigt och att de flesta av oss har någon typ av relation med sin rygg – ibland mindre angenäm…. det är därför extraviktigt att försöka ta hand om och ta tillvara av den potential i rörlighet och styrka som ryggen har naturligt.

Foto: Anneli Mahara.

Gruppen som samlades vid yogastudio igår var stor och tacksam att erbjuda många övningar och rörelser där man kunde hjälpas åt parvis. Det är ju så att ryggen “är placerad bakom i kroppen”…så här är ju en kamrats återkoppling på rörelser som sker i ryggen där vi inte kan se, verkligen ovärderligt!

Vid sidan av de många praktiska övningar och tips som denna workshop erbjuder, går jag också igenom en del teori om ryggraden och många av de strukturerna som omger denna. Detta är lite av mitt favorit ämne där jag också får chansen att prata om min älskade biologi (ämnet som jag är disputerad i) och anatomi.

Foto: Anneli Mahara.

Vi hann t ex prata en hel del om hur all anatomi som vi lär oss i skolan eller fortfarande på flera kurser i träning och yoga, faktiskt är baserad på en bild om kroppens insida som vi själva har skapat oss, genom att med hjälp av ett skalpell skära ut de strukturerna som vi pratar om i syftet att lättare kunde prata om dessa isolerade strukturer såsom de fanns på riktigt. Numera vet vi att t ex vissa “muskler” är ju bara en förenkling av mycket större strukturer som inte alls har lika klara avgränsningar. Att numera tänka aktivt på fascia eller bindväv som omger allt i kroppen ger det således en ny syn på anatomi!

Foto: Anneli Mahara.

Varje workshop jag har hållit än så länge har dessutom erbjudit nya reflektioner och kommentarer vilket är otroligt berikande för deltagarna men också för mig. Jag får nämligen chansen att reflektera på nya situationer för varje ny grupp av yogisar jag möter.  Och även igår var det många kloka insikter som dök upp.

Jag lämnar er här med en av de viktigaste reflektioner från igår som handlade om hur oerhört viktigt det är att ägna tid att mer sakta utforska rörelser i kroppen, någonting som oftast inte erbjuds på yogaklasser där tempot är satt så högt att det inte tillåts att över huvud taget känna in de effekter som yogapositioner eller förflyttningar erbjuder.

Nästa chans för workshopen “Yoga och rygg” plus för en ny workshop om höftrörligheten finns den 7-9 juni på Öland inom ramen av min Försommar yoga-retreat på Kollberggården. HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN!

Foto: Anneli Mahara.

Mina fina byxor är från Saprema of Sweden och mitt vackra halsband från Amandas Malas <3

 

anatomiAsanasBiomekaniki huvudet på en yogalärareYOGA MED LIVIA

Vi pratar om…ALIGNMENT på yoga. Vad är det?

Om du är yogalärare är du säkert bekant med detta ord, och är du praktiserande yogi har du helt klart tillämpat detta vid klasser eller egen praktik. Det handlar om ALIGNMENT på yoga. Har du hört det? Och vad menas med det?

Foto: Max Pixel.

Ok, till och börja med….det finns säkert ännu flera definitioner av alignment än dem som jag tänker jag skulle reflektera över här, så läs inlägget med open mind och bidra gärna själv med flera insikter och kommentarer på inlägget 🙂

Ordet alignment kan innebära att sträva efter ett unikt, statiskt och absolut sätt att placera kroppen i för varje asana/yogaposition. Så tänk till exempel på triangelpositionen- Trigonasana – och fundera lite på de instruktioner som du kanske har fått på klass: om du har praktiserat en mer traditionell yoga, kanske du har fått noga instruktioner på exakt hur (vilken vinkel) du placerar din bakre och främre fot i, hur du roterar främre och bakre ben, men också hur du vrider höfterna och ryggraden (samt förhållande mellan dem), hur armarna ska placera sig i rymden, och var du ska vila blicken mm mm.

Det finns per se inget fel med detta noggranna sätt att praktisera fysisk yoga och vid grund och botten kan man tänka sig att en noga alignment lärs ut, så att ingen ska skada sig. Genom att lära ut detaljerade biomekaniska instruktioner för varje position kan man nämligen förhoppningsvis leda alla yogisar riskfritt in i positionerna.

Problemet uppstår när ens kropp inte kan inta dessa vinklar och lägen och i strävan efter att göra det, tvingar du kroppen i lägen som inte är salutogena….vi återkommer till detta längre ner….

Man kan även tänka på alignment utifrån en ännu mer specifik stabiliserande biomekanisk perspektiv dvs att det finns en grundform på varje asana som placerar varje led i ett för varje led optimalt och mest stabilt läge…..även detta låter jättebra men på samma sätt som ovan: vad händer när din kropp inte har de fysiska/anatomiska förutsättningarna att vara i dessa superstabila ledlägen?? Då kanske du tvingar in dina höfter eller din rygg i lägen som gör ont och skadar dig…

Så problemet med både dessa definitioner av alignment är att de utgår från en enda fix form för varje position som om alla kroppar skulle ha likadana förutsättningar till rörelse….vilket vi vet sällan är fallet. Det förekommer en helt enorm variation hos människor vad det gäller hur man rör kroppen. Till exempel kan olika höftleder rotera, flexa och göra en extension olika beroende på anatomi, livsstil, ålder, delvis genus mm mm.

Inom den moderna yoga, har man nu anammat det som egentligen är självklart, att vi alla har olika grundförutsättningar för olika yogapositioner och anpassar numer yogapositionerna till kroppen istället för tvärtom. Fortfarande måste vi lärare ge allmänna instruktioner om hur du ska komma in i en asana och hur du kommer ut ur den. Men så vet vi nu att det är viktigt att ge varianter av varje instruktion samt hur otroligt värdefullt det är att bryta ner positioner till mindre steg, preparera kroppen inför varje position samt gärna använda props för att underlätta.

Vissa av oss (jag till exempel) har dessutom gått ifrån att undervisa en yogatyp som är  mer centrerad på slutpositioner (eller peak poses) och över till en typ av yoga där förflyttningar till och från positionerna, baserade på god biomekanik och grundstabilitet (ingen rörelse utan grundstabilitet!), är i fokus.

En yoga som anpassas vid din kropp och inte tvärtom. Visst köper vi det? 🙂

16 december, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
anatomiBiomekanikfotledfötterFunktionell kroppInspirationrörlighetYOGA MED LIVIA

LILLA FOTSKOLAN – tre super övningar för en bättre fothälsa

….låt oss fortsätta att prata om fötter, för fötterna är ett spännande ämne och för att jag tror att vi alla kan ha nytta av att stärka och röra mer våra fötter.  Och här får du också tre st övningar att testa!

Rent anatomiskt är det mycket komplext med fötter och vilka delar av fötter som gör vilka rörelser.

Dock otroligt (läs otroligt!) förenklat kan man säga att dina fötter kan:

  1. Sträckas ut eller när fötterna rör sig från framsidan av benet mot läget där man står på tå, utför fötterna en rörelse som kallas för plantarflexion.
  2. Böjas inåt så att fotspetsen rör sig närmare skenbenet i en rörelse som kallas dorsalflexion. Denna rörelse intar vi på flera yogapositioner som Utkatasana (stolposition), i Adho Mukha Svanasana (nedåtgående hund), Malasana (djup benböj) och vi dorsiflexar även bakre foten när vi står i alla krigarpositioner.

Hur mycket du kan dorsiflexa eller plantarflexa fötterna kan påverka t ex hur ditt djupa squat (Malasana) ser ut eller på vilket sätt du automatiskt placerar din bakre fot i t ex Krigare II eller triangel (Trigonasana) – min vädja i all ödmjukhet till alla andra yogalärare: snälla låt er deltagare få välja hur (vilken vinkel) de placerar sin bakre fot, istället för att tvinga in alla dina yogisar i en enda bestämda vinkel bara för att! – även om det finns andra faktorer som kan påverka detta (det är komplext!).

Fundera också gärna på vad som händer varje gång du tar ett steg framåt. Då aktiveras bland annat fotens muskler som sköter dorsiflexionen så att din fot ska sänkas säkert och mjukt ner mot marken. När du sen lyfter den andra foten för att påbörja ett nytt steg aktiveras samma musklerna igen och håller nu foten statiskt kontraherad så att inte dina tår ska slås mot marken när du sätter ner foten.

Det är alltså lätt att förstå hur viktigt det är att ha starka och rörliga fötter och fotleder eller hur?

Nedan kommer det tre övningar för dina fötter. Testa gärna och skriv och berätta hur det har gått!

1.”HÅLL FOTEN PÅ SAMMA PLATS”

Här jobbar vi ISOMETRISKT vilket betyder att vi belastar men håller musklerna stilla under en viss tid, alltså vi arbetar med musklerna utan faktisk rörelse. Som du ser lyfter jag ett ben upp och ner dvs jag flexar höften men strävar efter att behålla foten som jag lyfter och det gummibandet runt den i samma läge dvs jag låter mina dorsiflexorer kontraheras statiskt medan jag lyfter benet upp och ner (passa på att notera frustrationen i mitt andra ben/höft/djupa sätesmuskler som bär hela mig och måste då balansera….).

 

 

2. “FLEXA OCH STRÄCK UT FOTEN MED MOTSTÅND”

Här strävar jag efter att stå still med knäet men flexar och sträcker ut foten med motstånd från gummibandet runt foten i syftet att bli starkare i dorsiflexorerna.

Sist ett försök att hitta större rörlighet i fotlederna. Så små rörelser! Och så svåra!!!!

3. “RULLA MOT INSIDA ELLER UTSIDA FÖTTER – RÖRLIGHET I FOTLEDER”

Lyssna på det jag säger i filmen! Och skriv som sagt gärna till mig och berätta vad du tycker om övningarna!

Källor:

*Bernie Clark Your Body, your yoga

*Tom Walters. Rehab Science

 

12 december, 2018 | 2 KOMMENTARER!
1 2 3

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.