Livias Yoga
Yoga World

Embodiment

Authentic flowEmbodimentInspirationYogalärareYogautbildning

Hjärta och embodiment i fokus – möt Pranama och Authentic flow-community!

Embodiment och en embodied praktik – vad är det och hur lägger vi upp en yogapraktik som utgår från embodiment? Häng med på besök vid Yogastudio Pranama!

…Embodiment: ett ord som inte har (såsom jag vet) en svensk klar översättning. Om du följer min blogg, har du säkert läst flera gånger när jag har försökt beskriva vad embodiment betyder för mig.

Det går att applicera begreppet på flera planer. På en större plan betyder att leva mer “embodied” att du lever enligt eller efter din egna sanna du och att du lever och agerar utifrån ditt hjärta.

Och på yogamattan kan vi fokusera på hur de rörelser/positioner vi gör känns i kroppen och anpassa dessa positioner till vår kropp i syftet att också uppnå en större embodiment dvs verkligen bosätta oss i våra kroppar, något som kanske låter självklart men som faktiskt inte är det. I en värld där allt går och förväntas lösas superfort, och där vi bombarderas dagligen av information från alla håll, är det vanliga att vi glömmer bort att faktiskt notera hur vi känner oss och hur vi mår på insidan. Däri ett större behov av att praktisera på ett sätt som tillåter en större kontakt mellan kroppen (Body) och sinnen (Mind).

Men det är inte självklart, om du frågar mig, att kunna lägga upp en  yogapraktik som verkligen bygger på embodiment. och inte sällan är yogaklasser mer uppbyggda på hur asanas/flödet förväntas se ut, än på känslan som dessa asanas kan ge oss.

Men det finns sätt att utveckla din praktik så att den får baseras på större embodiment. Till exempel kan du praktisera i en miljö som uppmuntrar till denna typ av praktik, tillsammans med likasinnade.

Foto: Pranama.

På 2018 allra sista dag fick jag fantastiska chansen att återvända till en yogastudio som definitivt har en plats i mitt hjärta.  Vid Ringvägen 126 i Stockholm hittar du Satus och Maijas egna yogastudio Pranama, som även om den bara funnits i ett och ett och halvt år, redan har etablerat sig och intagit en plats i stan som en studio specialiserad på kurser, utbildningar och klasser samt cirklar som alla fokuseras på Embodiment.

När jag kliver in på Pranamas Stora Shalan möts jag av en doft av Palo Santo (som är by the way, en av de bästa dofterna jag vet…), värme och av en unik lugn.  Shalan är fortfarande tom men redo att ta emot de många yogisar som kommit för att praktisera Authentic Flow med Marie Romani, som är en av de duktiga lärarna på Pranama.

 

Här är vår lärare för idag, Marie Romani <3

Authentic Flow är Satu Tuomelas egna yogakoncept och inte bara innebär en viss typ av yoga utan Authentic flow är en hel yoga-community och en yoga-gemenskap som Satu har byggt upp under många år av hängiven undervisning och guidning av klasser och kurser i Sverige, Finland och många andra delar i världen.

Authentic Flow-klasserna bygger på Tantra-yoga som inte är att blandas ihop med flummig neotantra (eller tantrisk sex), utan som är en gammal praktik som kombinerar visualiseringar, filosofi, asanas, mantra, mudras och bandhas för mer styrka, större klarhet och lycka i varje dags liv.

Marie bjöd på en Sankalpas klass inför nya året, dvs en klass som handlade om att avsluta gamla året och kliva in i det nya. Vi började med en meditation i rörelse där vi först fick känna in hur det är att äga materiella saker för att sen, med hjälp av visualiseringar, frigöra oss från det materiella (och även icke materiella) som vi inte behöver ta med oss under nya året. Klassen fortsatt sen med sittande meditation där vi bland annat funderade på kvalitéer som vi ville utveckla mer under 2019 . Genom ett mjukt asanaflöde som bestod av få positioner som vi gjorde många gånger efter varandra fick vi chansen att fundera vidare på dessa kvalitéer och klassen avslutades sen med en lång shavasana där vi processade allt vi upplevt och känt under denna två timmars lång klass.

Så skön klass och så välbehövlig under denna tid på året!

Pranama finner du en mängd olika klasser som denna och en dedikerad community som du kan känna dig direkt välkommen till så fort du kliver in på studio. Om du dessutom skulle vilja utbilda dig i denna typ av yoga, som bygger på att varje nya lärare ska under utbildningen få individuell stöd och hjälp att utveckla sin autentiska uttryck och härmed bli en unik yogalärare, erbjuder Pranama flera workshops och kurser i Authentic flow och redan i februari går det “Somanaut” som är en 100-timmars yogalärarutbildning och ett först steg för att bli lärare i Authentic Flow.

Själv har jag börjat kika på Pranamas kommande workshops….kan du gissa när min nästa besök till Pranama kommer att bli? 😉

 

6 januari, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
balansEmbodimentFasciai huvudet på en yogalärareinteroceptionproprioceptionYOGA MED LIVIAYogalärare

Proprioception och interoception på yogaklasser – yogalärarhack!

Hur vet du att “du är du”, att det är dags att sätta på dig en tröja när du fryser, att dricka vatten när du är törstig och att sluta äta om du är mätt? Och hur vet du var du har dina armar och ben när du blundar och inte kan se dem?

Det är tack vare kroppens förmåga till proprioception och interoception. Häng med så berättar jag mer om det och om hur du kan instruera till större proprioception och interoception på dina klasser.

Visst är det så att när du blundar kan du fortfarande utan större problem placera ett finger mot din näsa eller hur? Det är tack vare proprioception eller förmågan att alltid veta var din kropp är i rymden, även när du inte kan se kroppen. Tack vare många olika typer av receptorer i kroppen som registrerar hela tiden spänningen i muskler och senor vet hjärnan alltid i vilka läge lederna är. Det är tack vare proprioceptionen som du koordinerar dina rörelser och kan hålla balansen.

Interoception är däremot något helt annat, ännu mer subtilt och mer abstrakt att förklara; jag (eget försök till definition!) skulle vilja definiera interoception som kroppens sätt att kontinuerligt “känna in eller skanna” sin insida i syftet att behålla sin stabilitet. Ungefär som om du skulle försöka bibehålla en känsla av välmående i kroppen, och för det ser du till att äta och hålla dig mätt, du dricker och går på toa vid behov, du klär dig varmare vid kyla och också söker tröst om du känner dig ledsen mm.

Och interoception verkar vara kopplad till flera viktiga funktioner i kroppen som just uppfattning om en själv, problemlösningsförmåga, intuition och förmågan att sätta saker i perspektiv.

Så hur kommer proprioception och interoception in i yoga och hur kan du yogalärare guida in dina yogisar till större proprioception och interoception i dina yogaklasser?

Jag tror att förmågan att känna in kroppen under klasserna begränsas lätt när deltagarna behöver lägga ner mycket av sin uppmärksamhet till att hänga med i flödet dvs jag tror att klassens flöde kan komma att delvis indirekt hindra en större embodiment hos deltagarna som måste prioritera hur de ska hänga med i rörelserna snarare än fokusera på hur dessa rörelser känns i kroppen. Alltså, testa vad som händer om du:

1. FÖRENKLAR FLÖDET OCH LÅTER YOGISARNA FOKUSERA MER PÅ HUR RÖRELSERNA KÄNNS I KROPPEN.

Hjärnan lär sig väldigt snabbt de rörelser som kroppen upprepar gång på gång och då minskar hjärnans kapacitet till “att känna in”. Genom att ändra något i dina instruktioner eller i ditt flöde, tränar du deltagarnas kapacitet till förändring genom en “vaken hjärna”. Alltså testa att:

2. ÄNDRA NÅGOT I DIN KLASS – KANSKE INSTRUERAR DU HUR MAN KOMMER IN TILL EN BEKANT POSITION PÅ ETT ANNAT SÄTT ELLER LÄGG TILL PROPS. FÖRÄNDRA NÅGOT!

3. VARIERA TEMPOT UNDER KLASSEN.

4. INSTRUERA BÅDE POSITIONER OCH RÖRELSER SOM TRÄNAR MER SPECIFIKA KROPPSDELAR MEN OCKSÅ RÖRELSER SOM ENGAGERAR MER HELKROPP, T EX BALANSPOSITIONER.

5. LÄGG TILL STUNDER AV STILLHET I DITT FLÖDE. Superviktigt och enda chanser då nervsystemet kan processa rörelserna!

6. GE SPECIFIKA INSTRUKTIONER SOM UPPMANAR ATT KÄNNA IN RÖRELSERNA. Uppmuntra gärna dina yogisar att utforska vad som händer i de leder/kroppsdelar som du aktiverar/stretchar. Ställ frågan “hur känns det i …” när du…?

7. VID ENSIDIGA RÖRELSER, GÅ GÄRNA TILLBAKA TILL CENTRERAT LÄGE INNAN NYA SIDAN. Så om du t ex utforskar en rörelse på bara ena sidan av kroppen, gå inte direkt till att göra samma rörelse på den nya sidan, utan jämför först den sidan som du jobbat med, med den andra.

8. INSTRUERA GENOM VISUALISERINGAR OCH SOMATICS. HJÄRNAN FÖRSTÅR INTE SKILLNAD MELLAN ATT GÖRA OCH ATT FÖRESTÄLLA SIG ATT GÖRA! Uppmuntra t ex deltagarna att antingen föreställa sig att de kan göra en rörelse som de inte förmår att göra pga nedsatt rörlighet eller skadan, eller att de rör den sidan som de kan använda och föreställer sig att de aktiverar även den nedsatta sidan.

Att instruera klasser som syftar till att förbättra alla de kvaliteer som proprioception och interoception medför är både kul och utvecklande, förutom att vara superviktigt för att hålla kroppen alert! Testa du med!

Inspirationen på detta inlägg kommer från föreläsningen av Karin Gurtner inom “The Embodiment conference” 

och från https://medium.com/@satiJen/enhancing-proprioception-interoception-in-yoga-b1e6937f7932

25 november, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!

Populärt från Yogaworld.se

DansEmbodimentInspirationkonferensMeditationRörelseYoga

Spot on: The Embodiment Conference – An online celebration of reconnection with the body börjar imorgon!

MAR189 Boys water fight, Tukad Unda dam, Bali, Indonesia, Southeast Asia, Asia

EMBODIMENT– detta ord som förekommer i många av mina blogg- och Instagraminlägg, och ett ord som är så svårt att hitta översättning på, på svenska.
Det handlar om att “bosätta sig in i sin egen kropp” till exempel genom yoga eller dans. Men att kännas sig ett med sin kropp kan också innebära att du är till fullo närvarande i allt du än gör, vare sig det handlar om din yogapraktik eller dina vardagssysslor. Det låter enkelt men dagens jäktiga samhälle där allt ska gå fort och supereffektivt uppmuntrar inte oss att stanna i nuet och känna in. Snarare skyndar vi framåt hela tiden.

I morgon börjar en stor online konferens som ska försöka belysa de tusen aspekter som ryms i ordet Embodiment.

Det handlar om “The Embodiment Conference – en online celebration of reconnection with the body” och konferensinitiativtagaren är Mark Walsh som nyligen gästat Stockholm och YoDa festivalen som jag också deltagit i.

Under konferensen kommer 100 inbjudna lärare att föreläsa om varsitt expertområde inom embodiment och det ambitiösa inspelade materialet kommer att vara tillgängligt gratis under en hel vecka, även om du också kan köpa alla inspelningar och lyssna på dem på obegränsad tid.

Flera av de föreläsare som har gått med i detta storskaliga och innovativa projekt är fantastiska personer som jag har träffat personligt som vår egen Soma Move Linus Johansson och som jag också skrivit om här i bloggen eller på Instagram: Tara Judell, Gary Carter, Gayatri Schriefen. Andra som deltar är intressanta profiler som jag önskar jag kunde få träffa live som Tom Myers, “pappa” till fasciala-tänket Anatomy Trains och Karin Gurtner som tillsammans med Tom har skapat utbildningen Anatomy trains in Motion kursen som jag kommer att gå i februari, Amy Matthews from “The breathing project” m fl, m fl.

Det finns fortfarande möjligheten att få anmäla sig till konferensen och du gör det genom FBgruppen för konferensen här eller genom konferensens hemsidan här.

Jag ska försöka lyssna på en hel del under kommande vecka och jag hoppas du också hitta spännande inslag 🙂

 

 
11 november, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
AndningEmbodimentHöfteri huvudet på en yogalärarerörlighetsomaticsworkshop

Bäckenet och dess rörlighet – Awakening Pelvic Mobility with Somatic Education med Gayatri Schriefer

Ja, det ser ut som vi ligger och sover eller hur? Men det gör vi inte….vi ligger och FÖRNIMMER eller KÄNNER IN RÖRELSER med hjälp av sinnen.

Välkommen till workshopen “Awakening Pelvic Mobility with Somatic Education” med Gayatri Schriefer!

 

Det handlar om bäckens rörlighet….igen!

Du minns kanske att jag nyligen varit på Utopia yogastudio i Västerås och lärt mig mer om höftböjarmuskel och här kan du läsa mitt tidigare inlägg om det, ifall du missat. Man kan alltså alltid jobba aktivt för att stärka höfterna genom dynamisk yoga. Men vissa av oss kan också i vissa fall ha nytta av att stretcha eller töja via t ex yinyoga.

Och så finns det ett tredje sätt att aktivt sträva efter att lösa upp spänningar i bäckenets och höfterna. Det är genom komplementära tekniker såsom jag brukar kalla dem för att jag tycker själv dessa metoder tillför andra fina kvalitéer till dem vi får genom yoga. Till dessa tekniker hör Alexander teknik och Feldenkrais metoden som jag har skrivit om tidigare på bloggen. (klicka på de blåa orden och så kommer du till mina tidigare inlägg).

Och så finns det Hanna Somatics Education, som är, som vår guide för workshopen, Gayatri berättar, den yngsta och mest moderna av dessa tekniker.

Vid grunden av Hanna Somatics Education finns vetskapen att du kan få hjälp att hitta förlorade rörelsemönster genom att lära kroppen om att “känna in” på ett mer subtilt sätt och på så sätt öka kroppsmedvetenheten. Ordet förnimmelse upprepas gång på gång under workshopen och Gayatri guidar in oss genom olika bäckenrörelser som nästan ser ut som inga rörelse alls eftersom vi ligger ner på mattan och rör oss otroligt långsamt.

Och det just det som är viktigt och också enda sättet att låta nervsystemet hänga med i rörelserna!

Det är flera deltagare som har kommit till workshopen med ont eller spänningar och de får noga instruktioner av Gayatri på hur de kan göra rörelserna ännu mer förenklat och kontrollerat. Många av dem berättar att de tidigare varit på Gayatris workshops eller de har gått på privat rådgivning hos henne och fått så pass positiva effekter av denna teknik, vad det gäller rörlighet i kroppen och också en känsla av större rymd i kroppen och frihet i rörelse; en frihet och en avslappning (i sina spänningar) som de inte har kunnat känna av yoga eller av behandlingar.

Jag själv fick bekräftat det jag redan trott längre dvs att klassisk yoga har en hel del av hämta från just dessa komplementära tekniker. Så mitt råd om du tvekar är att du gärna gå på någon workshop i somatiska tekniker och testa själv vad dessa har att bidra till din kropp och/eller dina klasser ifall du undervisar 🙂

Här har du en länk som tar dig till mitt inlägg om bäckenklocka som är en av de fantastiska övningar (med tusen varianter) som du kan göra för att hitta friheten i bäckenet. Bäckenklockan var en av de övningar vi jobbade som mest under workshopen igår.

Och här hittar du till Garyatri hemsida med kurser och kommande workshops! Var så god!

 

 

 

 

22 oktober, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
andetagEmbodimenti huvudet på en yogalärarekirtanmantraMeditationOM

Mantran och dess kraft – ”flum” eller forskningsevidens…vad tror du?

På yogaretreaten på Menorca sjöng vi mantran eller “chantade” (kirtana på sanskrit) som det heter på svenengelska, ibland i början och ibland i slutet av praktiken…och det har faktiskt inte gått en enda dag sen jag kom tillbaka därifrån utan att jag har påmints om detta…..ett vackert mantra speciellt – OM SHRI HANUMATE NAMAH –  har liksom satt rötter i mitt huvud och det dyker upp spontant varje dag när jag behöver hitta den lilla extra motivationen i min vardag. Du kanske redan har sjungit mantra längre och tror på dess kraft men för mig är detta inte självklart. Och det är fascinerande att jag, som den gamla forskaren och universitets docent i biologi som jag är, verkat ha börjat “tro” på att jag kan hitta koncentration och lugnet genom något så “fluffigt” som att sjunga ett mantra…

Frågan är om det verkligen är så fluffigt (eller flummigt) eller om det faktiskt finns evidens på att mantrareciterande eller sjungande påverkar vårt nervsystem? Håll i hatten och fortsätt att läsa till slutet av inlägget för svaret på denna fråga….

Men först: vad är ett mantra och vad tänker du när du hör ordet Mantra?

Wikipedias definition av Mantra är: “ett ord eller en mening som anses vara heligt och innehålla särskild andlig betydelse inom bland annat buddhism, hinduism och zoroastrism”. Men jag personligen gillar mer en bredare och icke religiös definition av mantra som ord eller meningar som vi kan upprepa som del av vår yogapraktik.

Men det finns flera förklaringar på vad mantra är utifrån själva ordets etymologi; bland annat kan man läsa att mantra består av “Ma” som betyder “att tänka” och “tra” som syftar till “instrument” dvs mantra är ett sätt att uttrycka tankar.  En annan tolkning är att mantra kommer från “Trana” som betyder “räddning” och i detta fall skulle ordet Mantra kunna tolkas som ” den som räddar tankarna” dvs ett ord eller en mening som kan hjälpa oss att fokusera.

Ytterligare en definition säger att ordet Mantra kommer från “Manas” som betyder “sinne” och “tra” som betyder “redskap” dvs “redskap för sinnen eller för själen”.

Gemensamt med alla dessa definitioner, tycker jag verkar vara att sjungandet av mantran verkar vara ett sätt att hitta koncentration och fokus.

Varför reciterar vi eller sjunger vi mantra då?

Medan i Indien används mantran i början av yogapraktiken som en hälsning till sin lärare, här i västvärlden är mantran mest använda vid starten av yogapraktiken för att samla sig och hitta närvaro i kroppen och fokus på yogamattan. Vi börjar också ofta våra klasser med tre OM, som kanske kan betraktas som det vanligaste mantrat hos oss.

Vad betyder OM?

Stavelsen OM symboliserar det gudomliga och absoluta inom hinduismen och består av ljuden a, u, m samt av hela symbolen OM. När jag letar efter betydelse av dessa ljud i litteraturen och på nätet, läser jag dels (på nätet) om hur ljuden kan associeras till chakran, och i litteraturen (1) att a, u, m motsvarar olika sinnesbilder (1); a står för vakenhet, u för dröm och m för drömlös sömn. Och hela OM symboliserar samadhi dvs det högsta sinnestillståndet som vi kan uppnås genom meditation.

Vibrationer av ljuden ger lugn och kraft

Du har säkert noterat hur alla stavelser vi sjunger eller reciterar när vi sjunger OM eller andra längre mantran faktiskt vibrerar.

Men finns det något vetenskapligt belägg på att de ljuden som kommer från sjungandet av mantran bidrar till att vi blir lugnare i sinnen eller mer fokuserade?

På jakt efter information om Mantra stötte jag faktiskt på en svensk studie publicerad i  Journal of Cognitive Enhancement. I denna studie hade svenska neurovetenskaps forskare från Linköpings universitet försökt kartlägga eventuella hälsoeffekter av sjungandet av mantra genom att mäta aktiviteten i de delarna av hjärnan som aktiveras vid olika kognitiva processer. Deras hypotes var att mantra-chantandet skulle bidra till att lugna nervsystemet, minska bruset i hjärnan och öka koncentrationen. Forskarna följde en grupp av yogisar när de praktiserade Kundaliniyoga 6 gånger i 90 minuter under två veckor. Trots att studien hade flera begränsningar pekade resultatet faktiskt på att sjungandet av mantran bidrog till att öka koncentrationen och fokus hos yogisarna….

….alltså kanske inte så “flummigt” ändå med mantra…

På Menorcaretreaten sjöng vi som sagt två mantran och mitt favorit Hanuman-mantra: OM SHRI HANUMATE NAMAH fortsätter jag att sjunga för att samla mig och för att jag tycker om att sjunga och höra vibrationerna som sången ger. Är du dessutom mer spirituellt lagd än jag, sägs det att Hanuman-mantrat  skänker skydd och trygghet till de som reciterar det 🙂

KÄLLOR:

* Teacher Training Manual Work Book 2016. Nordiska Yogainstitutet.

* Rozalyn Simon, Johan Pihlsgård, Ulrika Berglind, Birgitta Söderfeldt, Maria Engström. 2017. Mantra Meditation Suppression of Default Mode Beyond an Active Task: a Pilot Study. Journal of Cognitive Enhancement. Volume 1, Issue 2, pp 219–227.

 

9 oktober, 2018 | 2 KOMMENTARER!
1 2 3 4

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.