Livias Yoga
Yoga World

Rörelse

BokrecensionInspirationny bokRörelse

Movement integration – jag har läst Linus Johansson och Martin Lundgrens nya bok!

Jag kommer aldrig att sluta inspireras av och uppskatta människor som vågar utmana vedertagna fakta och tänka nytt, utanför boxen! Om alla skulle bara slaviskt följa det som alla andra säger och gör, och om ingen aldrig vågade ifrågasätta, skulle vår utveckling nämligen stanna! Vetenskapen fungerar så, det kommer nya data eller nya sätt att analysera eller någon lägger fram en ny djärv hypotes att testas, som plötsligt vänder upp och ner på allmängiltiga sanningar. Det är så vi utvecklas.

Fysioterapeuten och movement practitioner Linus Johansson och Certifierade Structural Integrator (ATSI/KMI) samt movement practitioner Martin Lundgren tillsammans med ett antal etablerade svenska och utländska gästförfattare har just kommit ut med en bok vars innehåll “sticker ut hakan” och utmanar oss att tänka på ett helt annat sätt kring kroppen, dess struktur och dessa funktioner.

Häng med nedan när jag berättar mer om den originella och superspännande boken Movement integrationthe systemic approach to human movement!

Det finns vissa områden inom naturvetenskap där vi inte har samma möjlighet att testa hypoteser på grund av dessa områdes egna natur. Evolutionsbiologi är ett sådant exempel. Vi kan inte vrida tillbaka klockan och få svar om hur människor så småningom utvecklades från sina närmaste förfäder. Vi kan bara diskutera och spekulera om hur vi kom att sluta gå på fyra extremiteter eller svinga oss i träden och hur vi utvecklade vårt framgångsrika sätt att gå på två fötter.

Kroppen är anpassad för att röra sig fritt och på ett energibesparande sätt!

Men även om vi inte har svar på detta, vet vi att under de många år som vi har utvecklats, har vår kropp och vårt skelett med bäckenet som viktigaste benkomplexet i kroppen, utvecklat en form och en struktur som låter oss röra oss på ett energibesparande och effektivt sätt. Man kan därför utan tvekan se rörelse och i synnerhet vår förmåga att gå, som en väldigt viktig drivkraft i vår evolution.

Just kring rörelse och förmågan att gå eller såsom Linus Johansson och Martin Lundgren skriver i sin bok förmågan att “sätta en fot framför den andra” samt kring relationen mellan kroppen och gravitationskraften, kretsar den spännande nya bok Movement integration, som jag har haft möjligheten att läsa och förkovra mig i de senaste två veckorna.

I Movement integration kan vi läsa om hur behovet av att röra sig genom större områden för att skaffa maten och för att reproducera sig, kan ha varit bland det viktigaste för utvecklingen av vår människokropp, dvs en kropp som kan röra sig långt på ett fritt och energieffektivt sätt.

Boken presenterar ett faktainnehåll som bygger på de senaste vetenskapliga rönen om kroppen, vilket ger det ett vetenskapligt tyngd till boken. Här finns det t ex gedigna fakta om fascia dvs bindväven som håller “allt på plats” i kroppen och om fascians kvaliteér som t ex förmåga av att om-absorberar energi (elastic recoil). Det originella med denna bok är att vid sidan av dess vetenskapliga del finns det också en lika stor experentiell del. Boken bygger nämligen också väldigt mycket på Linus Johanssons och Martin Lundgrens mångåriga erfarenhet av att arbeta terapeutiskt med människor som sökt hjälp för sin begränsade rörelseförmåga. Huvudförfattarna diskuterar själva hur märkligt egentligen det är att vi under åren har främst baserat vår kunskap om kroppen på observationer av döda kroppar snarare än på t ex de olika rörelsemönster hos levande människor…en insikt som är värd att tänka på.

Integrering, kommunikation och nya ordet ensomatosi

Lika viktigt som att tänka på att allt i kroppen är integrerat, och att veta att man inte kan separera ben från ben och muskel från muskel, om inte man måste det till exempel i pedagogiskt syfte, är att allting på insidan av kroppen också kommunicerar.

Baserad på detta vet vi att under de oerhört få sekunder som det tar för oss att kliva fram ett steg, ska foten som du kliver fram med, höften på samma sida och bröstkorgens diagonalt motsatta del samt huvudet (med mera) kunna samverka (kommunicera) för att vi ska kunna röra oss framåt på ett enkelt och effektivt sätt. Kommunikationen i kroppen är alltså A och O.

Och förmågan att kommunicera genom ett genomtänkt språk där saker och ting definieras ordentligt och där negativa uttryck utesluts är också exempel på ett ämne som avhandlas i Movement integration. För att underlätta kommunikation innehåller boken till och med ett nytt färgsystem, utarbetad av Martin Lundgren, som illustrerar på ett pedagogiskt sätt hur kroppen rör sig när vi går. Bilderna i boken är bara helt fantastiska!

Också i samma kommunikationslinje är terminologin i boken som också presenterar ett helt nytt ord med rötter i grekiska. Då Movement integrations främsta tes är att kroppen inte går att dela upp i enskilda strukturer annat än genom dissektions skalpell, har Linus Johansson och Martin Lundgren tänkt ut ett nytt komplementärt ord till ordet anatomi (som betyder just att skära upp). Ordet Ensomatosi betyder integrering och står verkligen för bokens holistiska och icke-reduktionistiska synsätt. Även här kan du få se vackra illustrationer om hur denna kroppsintegrering, ensomatosi, kan visualiseras.

Vad händer när kroppen inte längre rör sig på ett energieffektivt sätt?

I sitt jobb som rörelseterapeuter träffar Linus och Martin dagligen folk som av ett eller annat skäl upplever att kroppen inte längre kan röra sig på ett bra sätt; det kan vara rent av så att man söker hjälp för smärtor eller ont i en eller flera delar av kroppen. I dessa fall har “optimala” rörelsesättet i kroppen rubbats och det är här Linus och Martins sätt att arbeta med utgångspunkten från en integrerad kropp där alla delar rör sig i samspel med varandra kommer in.

Under flera kapitel som kommer efter varandra i boken, kan vi läsa om hur t ex Linus arbeta holistiskt med sina klienter och hur han genom ett noga detektivarbete kan utifrån kroppens struktur (hur det ser ut) börja föreslå övningar som kan få spända områden i kroppen att slappna av och förlängas, så att med tiden klienternas rörelseförmåga förbättras igen. Vi som fick möjligheten att stanna kvar på Movement integrations workshop efter bokreleasen igår, fick uppleva smakprov på dessa övningar som du som väljer att gå på Aspera Education – kursen baserad på boken också kan få lära dig mer om.

Mycket inspirerande var det för mig att se hur Martin och Linus arbetar genom att t ex utgå ifrån t ex rörelserna i fötterna (pronation och supination) eller från friheten i bäckenet för att skapa bättre förutsättningar till rörelse hos sina klienter.

Sista delen i boken utgör av åtta gästande författare som alla har belyst på ett superfint och eget sätt hur de ser på rörelse. Bland de som jag själv antingen gått workshops för eller som längre har inspirerats av, finns det t ex dans- och yogaläraren Cecilia Gustafsson som så vackert beskriver rörelse genom de fyra kvaliteér “Grace, rhytm, power and stillness”; karismatiska Gary Carter med sina helt enorma kunskaper och erfarenhet om fascia; och vännen yogaläraren och Rolfare Åsa Åhman som också delar med sig av sin egen resa och upptäck av rörelse.

Två personers vision blir till ett teamwork!

Sammanfattningsvis är Movement integration en modig bok för att den presenterar ett nytt sätt att se och jobba med kroppen baserad på helheten och integreringen i kroppen och som utmanar andra mer traditionella sätt att se på kroppen utan att pracka ner på dessa. Boken genomsyras av en stark vilja att öppna till dialog om kroppen, och det gör det dels genom sättet som den är skriven på, och också genom att den, trots att den kanske börjat som bara två personers vision och dröm, faktiskt kommit att blir ett ordentlig teamwork projekt! Läs boken, vet ja!

10 februari, 2020 | 2 KOMMENTARER!
Bibiana BadenesBody intelligenceKroppens intelligensRolfingRörelseStabilitetworkshop

Med kroppen som själens spegel – jag har varit på (halva) workshopen med Rolfare Bibiana Badenes!

Jag hade tänkt att skriva och berätta om en fantastisk hel-lördag tillbringad med fler andra kollegor och vänner intresserade som jag av somatiska tekniker…. om du följer mig här vet du att jag både praktiserar Feldenkraismetoden och närvarar workshops i både denna och i Hanna somatics så fort jag får chansen….nu ville inte riktigt öde var på min sida idag, så jag fick avbryta den roliga heldagsworkshopen som jag hade anmält mig på på grund av en jättesjuk kisse som jag behövde akut åka in till veterinären med. Kissen mår som tur lite bättre nu. Dock missade jag halva workshopen 🙁

Trots det kan jag berätta för dig om min roliga förmiddag med sjukgymnasten och rolfaren Bibiana Badenes! Häng med!

Bibiana i yogavännen Åsas (Åhman) foto

När jag kikar på Bibiana Badenes hemsida blir jag verkligen superimponerad av allt som denna energiska spanjorska från Valencia faktiskt kan och erbjuder! Och precis samma känsla av gedigen kunskap och stor självförtroende fick jag idag när jag för första gången träffade Bibiana in real life!

Hon berättade för oss om hur hon, som älskar sitt yrke som sjukgymnast, ändå hade svårt i flera år att verkligen göra det teoretiska och praktiska kunskaper som hon lärt sig på sin utbildning i fysioterapi till sina. Bibiana kunde inte riktigt “känna in i kroppen det hon lärt sig” på fysioterapis utbildning.

Det var då Bibiana upptäckte vad somatiken och speciellt Rolfing kunde tillföra till fysioterapi och hon kunde för första gången känna de positiva effekterna som rörelsen kan tillföra våra kroppar.

Foto: Åsa Åhman

Hon började då också till sin stora förvåna, upptäcka att människor som hade haft smärta i många år kunde oväntat bli bra där de haft ont, så fort de lärt sig att känna igen sina egna rörelsemönstren och hur ens kropp reagerade på olika stimuli.

Med andra ord blev människor bättre så fort de lärt sig mer om sin kropps egen intelligens!

Och titeln på dagens workshop som organiserades av vännen och yogaläraren samt rolfaren Åsa Åhman, var just Body Intelligence dvs intelligensen av en kropp som alltid är den första som reagerar så fort något händer… ja, till och med innan hjärnan börjar tänka tankar och reagera på något sätt, redan innan, reagerar kroppen alltid på något sätt!

Bibiana säger att om vi lär oss hur vi reagerar i kroppen vid olika tillfällen kan vi också sen välja att reagera på ett eller annat sätt; t ex i en stress-situation, kan vi, om vi lär oss hur kroppen fysiskt reagera mot stress, faktiskt välja att stressa mindre.

Foto: Åsa Åhman

För Bibiana är kroppens hållning och kroppens sätt att gå eller stå i dessutom inte bara olika beroende på vad kroppen upplever just då men också en återspegling på hur vi lever vårt liv och de krav som omgivningen ställer på oss alternativt de regler som samhället forcerar på oss.

Många gånger under workshopen har jag funderat på hur otroligt mycket större och bredare perspektiv detta påstående har. Hur ens egen kropp reagerar påverkar sen såklart också vår omgivning och hur vi väljer oss att förhålla oss till denna. Man kan alltså säga att vi rör oss från ett mindre individualistiskt perspektiv om ökad medvetenheten om hur ens kropp agerar i vissa situationer, till ett mycket större perspektiv som påverkar hela samhället och hur vi väljer att relationera oss till varandra.

För att belysa detta praktiskt ägnade vi förmiddagen åt ett begrepp som inte har svensk bra översättning – yielding, som innebär hur vi väljer att relatera oss till andra. Vi övade oss på att få ökad tillit till egna kroppen och till varandra i en trygg grupp samt hur denna tillit hjälper oss att känna oss mer stabila i rymden. Och när vi känner oss stabila i ett sammanhang kan vi också röra oss mer obehindrat och utan spänningar. Allt hänger liksom ihop eller som i Bibianas egna ord “the power is in always finding balance in every situation!

Jag är så tacksam för att jag ändå kunde vara med halva workshopen 🙂

30 november, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!

Populärt från Yogaworld.se

DharanaEmbodimentfilosofiInspirationPranaPratyaharaRörelseworkshop

Pratyahara, Dharana och Prana flow – jag har varit på Julie Martins immersion!

Foto: Maria Carlson

Det har bara gått några få timmar sen jag praktiserade yoga tillsammans med många yogavänner på Yogashakti, Stockholm, men känslan kvarstår…känslan av en kropp som känns fullständigt smärtfri och fluid och vars många leder upplevs som starka men fria och spatiösa.

Ja, det är svårt att hitta de rätta orden och skriva ner hur det egentligen känns i kroppen och sinnen, när jag nu har landat på soffan efter fem heldagar av fenomenal yoga med en av de bästa lärarna som jag vet.

Julie Martin besökte Sverige för elfte gången och delade med av en himla massa under sin fantastiska workshop. Häng med så ska jag berätta om vad jag har varit med senaste veckan!

Julie <3

Det finns mycket som jag fascineras av Julie (här kan du förresten läsa mitt inlägg om Julie och förra årets immersion); hennes pedagogiska sätt att presentera material, hennes karisma och humör och också förmågan att förklara rätt så svåra filosofiska begrepp på ett mycket tillgängligt sätt; alla kvalitéer som gör av Julie en god förebild för oss andra yogalärare.

Men utöver allt detta finns det dessutom någon alldeles speciellt med Julie, tycker jag, som jag alltid tänker på när jag går på hennes workshops; det är hennes kapacitet att designa och sätta ihop fiffiga workshops…. Så blev det också fallet med årets workshop som, såsom alltid delades upp i två delar; en tre dagars del-workshop som främst var riktad till oss yogalärare och sen helgens workshop som handlade om ett helt annat tema och som var öppen för alla yogaintresserade.

I år var workshopens första tre dagar tillägnade förståelse av de två samverkande filosofiska begrepp Pratyahara – förmåga att kunna kontrollera de intryck som kommer utifrån- och Dharana– förmåga att fokusera. Vid sidan av meditation som nog förblir den mest klassiska av de verktyg vi har att utveckla vår fokus mot insidan, testade vi på andra konkreta sätt att utveckla Pratyahara och Dharana, t ex genom vår fysiska yogapraktik. Julie menar att som Hathayoga-praktiserande har vi egentligen rörelsen och kroppen som främsta verktyg att utveckla större känslighet, fokus och koncentration.

Genom att bli mer medvetna om hur det känns i kroppen när vi t ex förflytta oss från ena till annan position i ett yogaflöde, kan vi också bli mer receptiva för annat; t ex kan vi inse med en gång när vi förlorar fokus då hjärnan registrerar eventuella distraktioner utifrån – tankar, ljud, fysiska förnimmelser. Genom att snabbare notera när vi blir distraherade kan vi öva oss att gång på gång komma tillbaka till känslan i kroppen och härmed öka vår koncentration.

Om hjärnans olika delar och deras roll och funktioner i detta sammanhang handlade också mina tre första dagar av workshop, och vi diskuterade förhållandet mellan neo-cortexen som samlar in information som kommer utifrån, och limbiska systemet som istället bearbetar, processar och eventuellt etablerar nya mönster eller system.

Superspännande alltihop!

Många var vi 😉

PRANA FLOW genom ANDNING och RÖRELSE

Fokus av helgworkshopen “MOVING: BREATH – ENERGY – LIFE” var istället Prana som kanske kan anses vara ett av de mest centrala begreppen inom yoga. Prana kan översättas som vår livsenergi och yogisar är intresserade av att genom praktik få Prana att röra sig i kroppen på ett fritt sätt.

Under lördag och söndag har vi således utforskat detta genom två sätt; dels genom att använda flera olika Pranayama eller andningsövningar, ibland i kombination med mudras (gester med händer); dels genom att utgå ifrån vetskapen att kroppen hålls ihop och består av större del av bindväv eller fascia. Fascia separerar andra strukturer i kroppen men också håller dessa strukturer samman. Tack vare dessa egenskaper kan en rörelse som startar på ett ställe i kroppen fortplanta sig och kännas av i motsatta delen av kroppen.

Genom att utgå ifrån detta och genom att använda sig av ett fluid yogaflöde som jobbar med fascias kvalitéer av elasticitet och omladdning kan vi öka rörligheten, samt de aktiva rörelseomfång i vår kropp samt vi kan få fria leder och en kropp som behåller dess fjädrings förmåga. En kropp som är fluid och “fri” på insidan är en kropp där energi flödar – Prana flödar genom rörelse alltså.

Vid sidan av allt inspirerande som immersionen bjöd på har jag dessutom återförenas med många av mina yogavänner (Maria, Marika, Marika, Åke, Stina, Annika, Rebecka, Marianne, Josefin, Tina, Ulrika, Rose-Marie, med flera! Love you!) som jag vet kommer alla att dyka upp igen om ungefär ett år.

Med Maria och Ulrika <3 och jag minns inte vem var den duktiga fotografen som tog detta fantastiska foto. Om du ser det, hör av dig till mig för då skriver jag gärna ditt namn! Bästa fotot på länge!!!

För den 12 augusti 2020 kommer Julie tillbaka till Sverige med ny inspiration! Längtar redan!

11 augusti, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
hållningi huvudet på en yogalärareRörelseyogainstruktionerYogalärare

“Sit Up Straight”: Time to re-evaluate – inga positioner är farliga och ingen hållning är perfekt!

I senaste numret av Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy publicerades nyligen en kort men peer-reviewad (= vetenskapligt granskad) publikation vars innehåll och framför allt vars fina huvudillustrationen (som du ser nedan), spred sig snabbt på sociala medierna och delades i minst en av de FB grupper som jag följer. Artikeln klassas som en Viewpoint och syftar till att uppmuntra till diskussion kring ämnet hållning också kopplad till ryggsmärta, och flera påståenden som fortfarande cirkulerar inte minst inom vården, men som forskningen har visat inte ha någon evidens.

Ämnet och illustrationen tyckte jag var av så pass stort intresse för många av oss som håller på med yoga, och speciellt för oss lärare! att jag tog direkt kontakt med publikationens första författare (thank you Diane!) och bad om att få en pdf fil så att jag kunde läsa hela artikeln och sammanfatta dess resultat på ett så korrekt sätt som möjligt

OBS! Läs ALLTID ursprungliga artiklar alt. om du inte kan få tag i dem, ha åtminstone i bakhuvud att det du läser inte är det ursprungliga och kan härmed eventuellt inte motsvara de slutsatser som stod i vetenskapliga artikeln!!

Sitt upp upprätt! – ICKE!

Många av oss har växt upp med tron att det faktiskt finns perfekta hållningar både när vi står och sitter. Tänk t ex hur många gånger du har läst eller hört att det inte är så bra att sitta med rund rygg och du måste hellre räta ut ryggen, dra axlarna bakåt och neråt och sträva framåt med bröstet. Enligt artikeln i JOSPT har det under lång tid funnits en tro att om man undviker vissa lägen kan man undvika ont i ryggen. Speciellt inom vården har man länge trott att det finns ett samband mellan ont i ryggen(t ex i ländryggen) och en “inkorrekt” hållning. Baserat på detta har man bland annat ge rekommendation om att aldrig lyfta något tungt med rundad rygg och att sträva efter en “stolt” hållning av den typen som jag beskrev ovan.

Men enligt Slater et al (1) finns det inte ännu tillräckligt starkt stöd för att vissa positioner skulle medföra större ont i ryggen även om vissa studier har visat en viss koppling mellan att lyfta tungt och fysisk skada. Vidare finns det inte heller något stöd för att just en viss kurvatur i ryggen ( t ex om vi sitter och kutar ryggen) skulle medföra ont i ryggen (2).

Hållning och yoga

Vad har detta att göra med yoga?

En hel del!

Om vi går till klassisk yoga, lär vissa fortfarande ut noga instruktioner på hur en bergposition eller Tadasana bör se ut. Du kan t ex få höra om att det inte är så bra för din rygg om du svankar mycket utan du hellre bör korrigera detta genom att engagera magmusklerna och låta svanskotan riktas neråt mot hälarna. Ett annat exempel: tills väldigt nyligen och kanske fortfarande så i flera klassiska yogatraditioner har vi inte rundat rygg vid stående framåtfällning (Uttanasana). Traditionellt i yoga fäller vi alltså fram från höfter med rak rygg. Men numera vet vi att forskningen har visat det inte alls är farligt att rulla ner med rund rygg. Tvärtom vet vi idag att ingen position generellt är farlig, om man bara varierar sig och inte står för länge i den positionen.

Författarna på publikationen skriver vidare att för 40 år sen var det t o m rekommenderat att vila i sängen om man hade ont i ländryggen. Sängvilan ges inte längre som rekommendation (1) och idag vet vi att vid ryggskott är det superviktigt att röra sig så mycket som det är möjligt.

Yogalärare – låt oss tänka på vad vi säger!

Det påpekas också i artikeln även om författarna är fysioterapeuter och pratar om sina patienter istället för yogisar. Det handlar om vikten att inte skrämma bort våra klassdeltagare från rörelse! Det är så lätt att i förbifart uttryckas sig på ett sätt som förstärker den eventuella redan befintliga rädslan för att röra sig som vissa av våra yogisar som har ont i ryggen kan ha.

Låt oss istället utgå från att ryggraden är en stark och väldigt anpassningsbar struktur att “lita på” och låt oss genom det vi säger till våra deltagare uppmuntra utforskande av rörelser och dess variation!

Det finns inte en perfekt hållning eller vissa positioner som är farliga (det kan förstås finnas undantag till detta, någon som utifrån sin egen skada inte ska göra vissa positioner/rörelser!) och vi har alla lite olika ryggar!

Bilden är reproducerad utan ändringar och du kan klicka på nedanstående länken för vidare information om den. http://www.pain-ed.com/blog/2019/08/02/postureinfographic/
Bilden är reproducerad utan ändringar och du kan klicka på nedanstående länken för vidare information om den. http://www.pain-ed.com/blog/2019/08/02/postureinfographic/

Källor:

  1. Slater, D. et al. 2019. “Sit Up Straight”: Time to re-evaluate. JOSPT 49(8): 562-564.
  2. Kwon BK et al. 2011. Systematic review: occupational physical
    activity and low back pain. Occup Med (Lond). 61:541-548.

7 augusti, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
LedhälsaRörelse

Modern yoga: Fingrar-handled-armbåge-axel sekvens

En kort hälsning från Italien! Bara för att jag saknar så att undervisa och lära ut!

Nedan får du förslag på hur du kan modernisera din praktik genom att lägga till mer funktionella rörelser 🙂

Vi utgår från principen att vi har förmågan att röra varje led för sig även om vi oftast aktivera flera leder ihop.

Här nedan ser du hur jag först försöker böja och öppna varje finger för sig – fingerledsövning- sen cirklar jag nävar för att träna handledsrörlighet. Vidare försöker jag samma sak men med händerna öppna. Det är svårare och du ser säkert hur jag oavsiktligt böjer lite på fingrarna som egentligen ska vara stilla. Vidare jobbar jag med pronation och supination i armbågsled.

I video 2 gör jag mer komplexa rörelser där flera leder jobbar ihop.

Enjoy!

1 2 7

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.