Livias Yoga
Yoga World

Rörelse

DansEmbodimentInspirationkonferensMeditationRörelseYoga

Spot on: The Embodiment Conference – An online celebration of reconnection with the body börjar imorgon!

MAR189 Boys water fight, Tukad Unda dam, Bali, Indonesia, Southeast Asia, Asia

EMBODIMENT– detta ord som förekommer i många av mina blogg- och Instagraminlägg, och ett ord som är så svårt att hitta översättning på, på svenska.
Det handlar om att “bosätta sig in i sin egen kropp” till exempel genom yoga eller dans. Men att kännas sig ett med sin kropp kan också innebära att du är till fullo närvarande i allt du än gör, vare sig det handlar om din yogapraktik eller dina vardagssysslor. Det låter enkelt men dagens jäktiga samhälle där allt ska gå fort och supereffektivt uppmuntrar inte oss att stanna i nuet och känna in. Snarare skyndar vi framåt hela tiden.

I morgon börjar en stor online konferens som ska försöka belysa de tusen aspekter som ryms i ordet Embodiment.

Det handlar om “The Embodiment Conference – en online celebration of reconnection with the body” och konferensinitiativtagaren är Mark Walsh som nyligen gästat Stockholm och YoDa festivalen som jag också deltagit i.

Under konferensen kommer 100 inbjudna lärare att föreläsa om varsitt expertområde inom embodiment och det ambitiösa inspelade materialet kommer att vara tillgängligt gratis under en hel vecka, även om du också kan köpa alla inspelningar och lyssna på dem på obegränsad tid.

Flera av de föreläsare som har gått med i detta storskaliga och innovativa projekt är fantastiska personer som jag har träffat personligt som vår egen Soma Move Linus Johansson och som jag också skrivit om här i bloggen eller på Instagram: Tara Judell, Gary Carter, Gayatri Schriefen. Andra som deltar är intressanta profiler som jag önskar jag kunde få träffa live som Tom Myers, “pappa” till fasciala-tänket Anatomy Trains och Karin Gurtner som tillsammans med Tom har skapat utbildningen Anatomy trains in Motion kursen som jag kommer att gå i februari, Amy Matthews from “The breathing project” m fl, m fl.

Det finns fortfarande möjligheten att få anmäla sig till konferensen och du gör det genom FBgruppen för konferensen här eller genom konferensens hemsidan här.

Jag ska försöka lyssna på en hel del under kommande vecka och jag hoppas du också hitta spännande inslag 🙂

 

 
11 november, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Hälsai huvudet på en yogalärareInspirationKonditionsträningprehabrehabRörelseStyrkaworkshop

Mindful movement, styrka i yoga och en varierande praktik – läs om min workshop med Kathryn Bruni Young!

Foto: Olivia Bergren <3

Det är nytt och bygger på helt andra premisser än traditionell yoga. Inom en ström av den moderna yoga möter du det som kallas för Movement eller Mindful movement och i helg var en av dess förespråkare på besök här i Stockholm för att berätta om hur en yogapraktik som också innehåller element av kondition och styrka hjälpte henne att återbygga kroppen och hejdade betydligt större fysiska skador som vidare utövandet av en ensidig yogapraktik skulle medfört.

Häng med när jag berättar om Kathryn Bruni Young och hennes Mindful Strength-workshop!

Min fina grupp under helg <3 Foto: Kyle.

Denna helg var den internationellt erkända yoga- och movement-lärare Kathryn Bruni Young som jag tidigare nämnt här i bloggen för sin spännande Mindful Strengh Podcast, på besök vid Atmajyoti i Stockholm för att presentera sitt nya koncept med samma namn.

Kathryn, som är definitivt en av de yngsta yoga- och rörelseprofilerna vi har idag, växte upp i en helt otrolig yogamiljö. Om du är Asthangautövare känner du säkert till Kathryns mamma Diane Bruni som var den allra första yogaläraren i Kanada och också etablerade Kanadas första yogastudio – Downward Dog Yoga under 1997.  Kathryn följde alltså dagligen med sin mamma till yogastudio som litet barn, och redan vid 20-års ålder hade Kathryn blivit en flitig Ashtangi.

Kathryn berättar om axelledernas olika range of motions

Men också redan som mycket ung började Kathryn få känningar i delar av sin kropp såsom knäna och hamstrings, och ingen i hennes yogaomgivning lyckades härleda dessa problem till hennes yogapraktik som då var ensidig och intensiv eftersom tanken om belastningsskador på yoga fanns inte då.

Inte förrän hon började träna med en personlig tränare på gymmet blev Kathryn varse om hur svag hon var i vissa muskelgrupper och började ta hjälp av styrketräning för att stärka kroppen samtidigt som hon gradvis förändrade sin yogapraktik till en praktik där kroppen fick röra sig i många flera vinklar och genom mer varierande rörelser.

Kathryn berättar hur hon i takt som smärtorna försvann, faktiskt började ifrågasätta den yogapraktiken hon hade haft i så många år, och började ställa sig frågan om varför hon (som många andra) ens hade velat praktisera på ett sånt ensidigt sätt.

Vi testar olika typer av squats.

Vi behöver bygga styrka och röra kroppen på olika sätt!

Idag vet vi det man inte visste för tio år sen, dvs att våra kroppar mår som bäst när vi låter dem röra sig i så många vinklar och aktiva range of motions som möjligt och det är många av oss som styrketränar, dansar/springer/cyklar mm, vid sidan av vår yogapraktik. Dock är det fortfarande fler som fortsätter att bara utöva yoga och det är just här som Kathryns koncept kommer med en lösning!

Enligt Kathryn kan man visst träna styrka på yoga, bara du kan skapa motstånd för kroppen, och under helgen fick vi fick testa en hel serie av övningar med egen kroppsvikt men också med gummiband och block samt ibland med filtar, övningar som enligt Kathryn med fördel kan läggas in i en yogaklass för att träna styrka.

Livia goes armhävning eller Chaturanga dandasana….. Foto: Ingela Nordlander <3
….och så ska man så småningom upp igen…här preppar jag för det…. Foto: Ingela Nordlander <3

Varje övning som vi gjorde tränades i t ex 3 set och 10-15 repetitioner vilket påminner mig (som gammal PT som jag är) om ett upplägg för muskulär uthållighet där också excentrisk träning fick stort utrymme. Och vissa av de övningar vi gjorde verkligen påminde mycket om det man kan träna på gymmet även om man kanske gör det med hantlar eller kettlebells där medan vi jobbade med lägre belastning. Men viktigt att komma ihåg att allt är relativt, och det som är låg belastning för dig kanske inte alls är detsamma för en person som inte brukar lyfta vikter på gym….alltså kan den belastning som du skapar med din egen kropp eller med ett gummiband vara alldeles tillräckligt för att du ska få effekt av denna träning! Vissa av dessa övningar med gummiband kunde dessutom inkorporeras till yogapositioner.

Vi behöver hålla hjärtat friskt genom kondition och plyometrisk träning!

Foto: Ingela Nordlander <3
Foto: Ingela Nordlander <3

Om det finns något som är svårt att tränas i yoga är just explosiviteten och kondition. Men enligt Kathryn kan även dessa typ av träning läggas till i våra klasser. Ett utmärkt sätt att träna kondition och explosiviteten är genom att lägga till i praktiken några minuter av “locomotion” eller olika typer av förflyttningar. Här är det nästan bara fantasi som begränsar, tycker jag och vi utforskade verkligen många olika typer av förflyttningar på golvet, samt olika sätt att relatera oss till grunden.

Till exempel skulle vi hitta på sätt att rulla på golvet utan att lyfta fötterna, förflytta oss sida sida via olika typer av squat (svårt!), och kliva fram i steg samtidigt som vi pendlade armar på olika sätt.

Vi testade också olika typer av hopp och plyometrisk träning….det råder inget tvivel på att hjärtat började klappa lite fortare och att vi alla behövde gå och dricka massa efteråt…. Konditionsträning var det…på yoga. Japp, varför inte? 🙂

Slutligen en reflektion om ordet Mindful som på svenska skulle jag vilja översätta till uppmärksam, och däri Mindful movement eller Mindful Strength, som Kathryn pratade en hel del också om. Du kanske, precis som jag, har tidigare tänkt på Mindful Movement som typer av rörelser som är långsamma och mjuka i sitt slag.

Men egentligen bör alla rörelser oberoende om de är långsamma eller explosiva göras på ett medvetet och uppmärksamt sätt, eller hur?

Och framförallt tror jag personligen på att en Mindful eller Uppmärksam yogapraktik, är en praktik som innehåller olika uppmärksamma rörelser och positioner i många aktiva range of motions, som kroppen behöver kunna träna sig på för att hålla sig frisk och aktiv under många år.

Här kan du följa Kathryn som också har online träning utöver podden Mindful Strength som är riktigt bra.

28 oktober, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!

Populärt från Yogaworld.se

anatomiandetagAndningRörelseYOGA MED LIVIAYogalärare

TA ETT DJUPT ANDETAG och följ ANDETAGETS RÖRELSER med hjälp av kroppsvisualiseringar

Vi fortsätter vår serie om andetaget och idag handlar det om vår största andningsmuskel, diafragman och dess fantastiska rörelser som gör att vi faktiskt andas!

Låt oss börja med en kort beskrivning om diafragmans anatomi. Kan du inte hålla dig, kolla direkt på videon längst nere där jag förklarar hur du kan försöka uppleva diafragmans rörelser och kanske få en mer konkret känsla för dess anatomi genom praktiska visualiseringsövningar.

Det finns många diafragman i kroppen

Visste du det? När vi säger diafragman menar vi ofta just andningsdiafragman en tredimensionell muskel som i formen kan påminna om ett fallskärm eller en havsmanet. Den breddar ut sig under lungorna och hjärtat och man kan säga att den delar kroppen i två hålor: brösthålan och bukhålan. Men egentligen betyder själva ordet diafragman bara “horisontell skiljevägg” och utöver andningsdiafragman finns det åtminstone två diafragman till som är viktiga att kännas till; dels bäckenbottenplattan och dels en “röstdiafragman” vid basen av luftstrupe.

Det fiffiga och viktiga med dessa två andra diafragman är att de faktiskt samverkar med andningsdiafragman och underlättar för oss när vi andas.

Diafragmans dans

Man skulle kunna säga att vi andas tack vare ett fascinerande system av tryckförändringar i kroppen, och de tre ovannämnda diafragman rör sig synkroniserat under ett andetag.

Så vid en inandning växer lungorna i volymen samtidigt som andningsdiafragman sjunker neråt och trycker ner bukmusklerna. I sin färd neråt förändrar andningsdiafragman också delvis sin form så att den bli mer utplattad. Den diafragman som finns vid luftstrupe öppnar sig när vi andas in medan bäckenbottensdiafragman trycks neråt och “breddar” ut sig.

Vid en utandning stängs luftstrupens diafragman samtidigt som bukmusklernas volym minskar igen med konsekvensen att andningsdiafragman stiger tillbaka till sin plats under hjärtat samt återfå en “rundare” form. Till följd av den minskade volymen i bukmusklerna går bäckenbottendiafragman samtidigt tillbaka till sina mer avslappnade ursprungliga läget och formen.

Här nere kommer det två enkla kroppsvisualiseringar som kanske hjälper dig att få ett mer konkret bild på hur fantastisk kroppen är när vi andas.

VIDEO 1

VIDEO 2

 

Testa och om du vill skriv och berätta hur övningarna funkade 🙂

16 september, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
DansHälsaRörelseTeaterföreställning

En industrirobot, en fenomenal koreografi, 20 otroliga streetdansare och 5000 liter vatten – jag har varit på premiären av Våroffer!

Fotograf: Andreas Lundberg. Bildtext: Våroffer av Fredrik Benke Rydman. Premiär 7 september på Stora scenen. Kulturhuset Stadsteatern 2018.
 

Kan man dansa oavbrutet i nästan en timme tillsammans med en industrirobot, om man har för avsikt att gestalta förhållandet mellan människa och teknik? Och kan man kombinera Igor Stravinskijs originalmusik och en nyskapande koreografi där tjugo dansare rör sig på en vattenfylld scen, om man vill visa hur naturens krafter påverkar människa?

Svaret till både frågorna är ja! man kan. Om man heter Fredrik Benke Rydman och älskar innovativa konstprojekt som ingen annan har testat för!

Jag har precis kommit hem från premiären av Kulturhuset Stadsteaters Våroffer som är regisserad och koreograferad av en av mina favorit svenska koreografer, Fredrik Benke Rydman, och min recension efter detta är rak och superklar.

Gå och se Stadsteaters föreställning om ni kan! Den är unik i sitt slag och man promenerar från teater med en stor förundran över magin som bara dans kan skapa.

Man får gå rätt långt bak i tiden, nämligen tillbaka till 1913 för att hitta första uppsättning av Våroffer, som är Igor Stravinskijs tredje musicerade balett, som sattes upp på Théâtre des Champs Élysées i Paris och gestaltades av Ryska baletten. Tydligen stoppades baletten nästan omedelbart pga den orsakade en stor skandal då balettens koreograf hade för första gången låtit dansare trampa ner med hela fötterna i sin koreografi, vilket gamla danstraditionen förbjöd.

Stadsteaters och Fredrik Benkes nya uppsättning börjar med en 45 minuters lång performance mellan självaste Benke och en stor industrirobot programmerad och lånad av företaget ABB. Och det ser stundom verkligen ut som en riktig Pas de deux mellan två dansare när Fredrik Benke Rydman dansar med den stora roboten.

Mannen som satt bredvid mig och som jobbade på ABB förklarade att roboten har programmerats i minsta detaljer enligt den koreografin som Benke föreslog och att det gick åt timmar av arbete för att utforska vilka rörelser som ingick i huvudkoreografin som faktiskt kunde göras och vilka rörelser som istället inte vara möjliga utifrån en robots perspektiv. Bakom Stadsteaters Våroffer finns det alltså också ett gediget arbete mellan robotens programmerare och koreografen Benke.

Jag fick också höra hur roboten har förmågan att anpassa sin rörelsehastighet till Benkes rörelsehastighet. Roboten känner av detta, hur än konstigt det låter!

Och så häftigt var det att ibland se hur Benke och roboten speglade varandra i rörelser, medan andra gånger gjorde de exakt samma rörelser och det blev flera tillfällen under kvällen då jag undrat vem var människa och vem var roboten så synkroniserade dessa två var. Benkes koreografi innebar ibland mer fyrkantiga rörelser som var isolerade till en kroppsled i taget, precis som de förflyttningar som en maskin kan göra. Men andra gånger hade den duktiga ingenjörsteamet som står bakom programmeringen av roboten, faktiskt lyckas återskapa rörelser som nästa såg människolika ut!

Jag satt som förtrollad på min stol på rad 11 och hängde med i varje litet danssteg som visades på scenen. När den första akten var slut undrade jag hur 45 minuter redan hade gått…

Efter pausen började andra akten som var helt annorlunda även om den följde liknande tema, denna gång vinklat mer åt relationen mellan naturen och människan. Andra akten hade som huvudpersoner Benkes fantastiska 20 streetdansare, som utförde en helt fenomenal koreografi delvis påminnande koreografin från första akten.

Fotograf: Håkan Larsson Bildtext: Stravinskijs Våroffer i koreografi av Fredrik Benke Rydman. Premiär 7 september på Stora scenen. Kulturhuset Stadsteatern 2018.

Handlingen, som gestaltades genom Igor Stravinskijs musik som bakgrund var väldigt dramatisk och handlade såsom titeln föreslår om ett våroffer. Det säregna i denna del av Stadsteater och Benkes uppsättning var att redan efter tio minuter efter aktens start lyftes det upp en jättestor spegel som flyttades upp och hängde ovanför scenen. Tack vare spegeln kunde den vackra koreografin också synas ovanifrån med häftiga effekter som följd.

Inte nog med det, fylldes scenen av vatten som lät de duktiga dansare glida runt nästan som scenen skulle vara en ruschkana.

Allt som allt: musiken delvis Stravinskijs original och delvis nykomponerad, den dramatiska handlingen och den häftiga danskoreografin med roboten först och på vattenscenen sen, gör Fredrik Benke Rydmans Våroffer till en helt unik upplevelse, väl värd att ses!

 

7 september, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
andetagBiomekanikrehabRörelserörlighetYOGA MED LIVIA

Fyra positioner för att slappna av i kroppen och andas bättre

Stress, speciellt om långvarig gör att muskler som aktiveras för ett ändamål faktiskt inte kan återgå till avslappnat tillstånd när de inte ska användas länge, utan de förblir spända. Detta kan i sin tur leda till svårigheter att andas och till ett andetag som är jämt kort och mer beläget vid nyckelben eller hals.

Ett typiskt exempel på detta är hur vi vid stress får så att säga “axlarna upp till öronen” eller tenderar att spänna nackmusklerna och övre delen av kappmuskeln M. trapezius eller vi spänner en serie av muskler som bara har en sekundär eller mindre viktig andningsfunktion. Efter ett tag har kroppen anpassat sig till att dessa musklerna känns spända och uppfattar det som normalt.

1. AXELKLOCKA

Här nedan ser du en stretching som Donna Fahri kallar för “axelklocka” eller “shoulder clock” och som hjälper dig att slappna av i axlarna, nacke och övre delen av kappmuskeln.

I första bilden håller jag upp armen så utsträckt som möjligt och pekande mot klocka 12 (härmed namnet klocka), i bilden efter har jag flyttat armen bakåt och du kan testa att sträcka ut armen bakåt och ända till klockan 15 beroende på din axelledsrörlighet. Ju närmare du är väggen desto svårare stretch. Axelklockan skapar mer plats i bröstkorgen och härmed förutsättningar för ett större andetag.

Bild 1
Bild 2

2. SHOULDER AND UPPER BACK RELEASE

På samma sätt som beskrivet ovan kan du behöva slappna av vid övre delen av ryggen och mellan axlarna. Nedan ser du hur du med hjälp av en stol (eller annat tillgängligt ;)) lätt kan sträcka ut ryggen och förlänga sidorna. Låt vikten fördelas på den yttre delen av dina armbågar, låt pannan vila mot stolen/blocken och pressa fingertopparna mot varandra. Sträva efter att placera knäna i linjen med dina höfter. Andas in mot sidorna.

3. GATEWAY POSE

Mellan dina revben finns en serie muskler som kallas för interkostala muskler och som hjälper till vid andning. Men vår vardag innebär mycket få rörelser där vi stretchar dessa muskler.

Här nedan ser du ett sätt att skapa mer plats mellan dessa muskler. Använd gärna en filt under knäna och väggen som referenspunkt för foten och fingertopparna, och jobba gärna dynamiskt.

Fotograf är Matilda, en av mina fina yogisar vid Puls och Träning Björkhagen!

Och sist…

4. PELVIS AND HIP OPENERS

När andetaget strömmar fritt och obehindrat i kroppen, har bäckenet en naturlig våglik  rörelse när du andas in och ut. Testa det själv genom att ligga ner ryggliggande på golvet med fötterna höftbrett isär och mot mattan. Följ andetagets- och bäckenets synkroniserade och naturliga rörelser.

Vid inaktivitet eller när vi rör oss ensidigt kan höftledernas rörelser bli inskränkta vilket också har konsekvens på ryggen som börjar vid bäckenet.

Testa att vid samma grundposition som är förklarad ovan lyfta upp ett knä mot bröstkorgen för att sen vid utandning ta tag i knäet och föra det ännu lite mer mot bröstkorgen. Istället för att forcera knäet så att det kommer närmare bröstkorgen, se om du med hjälp av andetaget kan låta knäet självt ge efter och dra sig lite närmare hjärtat med hjälp av andningen.

Det syns inte i bilderna men du kan sen gå vidare och använda ett yogabälte för att sträcka långsamt ut benet mot taket. Precis som vid steget innan, för du benet närmare bröstkorgen men bara med hjälp av andningen, ungefär som benet mjuknade inåt med hjälp av in-och utandningen.

Satsa nu på att ge ditt andetag så bra förutsättningar som möjligt genom att preppa kroppen!

 

4 september, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
1 4 5 6 8

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.