Livias Yoga
Yoga World

Rörelse

Mental styrkapersonlig utvecklingRörelseworkshop

Rörelse är…mental styrka! Mina intryck efter Ido Portals workshop Creative Movement Tools

Här väntar vi på att börja första dagen. Våra lärare, Shai Faran och Odelia Goldschmidt i mitten av rummet.

Du vet den känslan när du inte vill göra en rörelse för att du tror att du inte kan, eller när du försöker genomföra en löptur men kroppen efter ett tag bara inte vill springa vidare?

Vi har väl alla varit mer om det åtminstone några gånger i livet.

Egentligen är det inte så att du inte kan göra rörelse och förmodligen skulle du lätt kunna fortsätta springa lite till. Det är din HJÄRNA som faktiskt bestämmer sig och sätter stopp så att du inte kan röra dig eller förflytta dig vidare.

Kroppens potential till rörelse är egentligen nästan oändlig och teoretiskt sätt kan vi göra bra många flera rörelser än de som vi gör/tränar på under en dag. Dessutom kan samma aktioner vi gör, t ex hur vi placerar fötter, lyfter ben mm när vi går, eller på vilket sätt vi plockar upp något från golvet, lösas på flera olika sätt och det kan finnas strategier som är mer energibesparande än dem som din kropp har lärt sig, är fast vid, och härmed gör om gång på gång.

Men det gäller att lära om hjärnan att tänka på annat sätt….

Den otroligt inspirerande workshopen – Creative movement tools – som jag deltog i i helgen, och som organiserades av Movement Stockholm, handlade just om hur du kan utmana dig och utsätta dig för rörelsemönster som du inte är van vid och “sätta dem” efter ett tag, genom att programmera om din hjärna – utveckla flera neurologiska bindningar! – så att du kan ta dig an för-dig-mer och mer komplexa rörelser, som kräver större koordination mellan flera olika delar av kroppen.

Egentligen behöver inte rörelserna i sig vara så svåra! De är bara nya för dig och din hjärna. Är du med?

Shai, jag och Odelia. OBS! detta är taget efter första dagen och då småblödde jag om fötterna, pga alla släpandet mot golvet. Härmed strumpor på!

 

Bakgrunden till denna workshop är också lite spännande och flesta deltagare flög till Stockholm från hela världen just för att det inte var vem som helst som stod bakom denna workshop. Gruppen eller strömmen bakom Creative movement tools, är Ido Portals Movement Culture; Ido själv, som är founder till denna grupp, kom för många år sen fram till slutsatsen att han ville träna på ett mycket mer mångsidigt sätt än vad man generellt kunde (kan även nu) göra. Vad man än valde för träningsform, tränade man ändå, tyckte Ido, bara specifika rörelsemönster som gällde för just den sortens träning. Han efterlyste större träningsbredd och började då kombinera flera olika kampsporter, träningsdiscipliner och andra rörelsebaserade aktiviteter.

Utifrån detta behov, att röra kroppen på ett mycket mer allsidigt sätt, föddes Ido Portals Movement Culture och även Creative movement tools. Workshopen utvecklades tillsammans med bland annat vår lärare under helgen, den fantastiska Shai Faran, internationellt kända moderndansläraren som under åren har glidit in mer och mer i det som idag kallas Movement.

Vad gjorde vi rent praktiskt?

Till skillnad från flera andra workshops där man delvis får spela in eller fotografera rörelserna, i syftet att kunna minnas dem, fick vi inte göra det, varför jag tyvärr inte kan visa dessa häftiga rörelsemönster i bild. Samtidigt skulle någon som helst mobilaktivitet stört otroligt mycket den superkoncentration och det fokus som alla 40 deltagare höll under de två långa dagarna av workshopen (vi jobbade mellan 10 till 18.30 med en två timmars lång sen(!)lunchpaus varje dag)!

Bara stämningen under helgen är värd att nämnas. Ido Portals idé står för passion, fokus, hängivenhet men också disciplin i det du gör!

Tillsammans med Shai Faran och Odelia Goldschmidt från Ido Portals grupp gick vi noga genom fem olika rörelseblock: 1. rörelser för att bemästra kontakten med grunden (jättespännande för en yogalärare!!!!!); 2. övergångsrörelser från djup squat (Malasana!!!) till sittande och vidare till sittande på knäna. Igen superintressanta rörelser att lägga till om du, som jag, håller på att utveckla en mer dynamisk yogatyp – kom och praktisera Body Mind Flow med mig på torsdagarna!.

Tredje rörelseblock handlade om Floor work: vad händer när du rullar runt på olika sätt på golvet, kan du behålla kontakt med alla delar av kroppen mot golvet, kan du hitta detaljer i varje steg av rullningen?

Vi squat-ade en hel del…japp!

Fjärde och femte block integrerade ryggrads- och armrörelser i olika typer av rörelsekedjor. Här kändes det som bara fantasi kan sätta gräns på hur många mönster man kan skapa (oändliga möjligheter till sekvensering av yogaklasser….).

Pedagogiken med vilken det stora materialet dissekerades och presenterades av Shai (med assistans av Odelia) var bland det bästa jag har varit med om (du kan lita på mitt ömdöme, jag är också utbildad pedagogisk utvecklare…)!

Och om du frågar mig om vad allt detta har med yoga att göra, bollar jag gärna tillbaka till dig frågan: vad är yoga för dig?

För mig som modern yogi är yoga dels rörelse och dels mental styrka dvs precis det jag praktiserat i två dagar i helg på CREATIVE MOVEMENT TOOLS!

PS. Ta chans och gå på en sån workshop, speciellt om du undervisar yoga (kroppsmedvetenhet och kontroll är A och O)!

anatomiBiomekanikRörelsesquat

”It is not only a position, it is a whole experience”…..SPOT ON på SQUAT!

Vad får du för association om du hör ordet squat eller ben(knä)böj? Du kanske tänker på en styrketräningsövning som man ofta gör på gymmet, kanske m h a en stång med vikter på. En övning som görs dessutom i flera set och alltid så att knäna bör vara placerade över fotleder (i syfte att lättare aktivera sätesmusklerna). På min PTutbildning klassades benböj bland de övningar som främst aktiverar just framsidan lår och sätesmusklerna.

VAD ÄR EN SQUAT?

Men det man kanske inte tänker på i första hand, när man pratar om benböj är att denna inte bara är en enda rörelse utan i själva verket en hel grupp av rörelsesteg som alla har gemensamt att vi böjer knäna och höfter (knä- och höftflexion) till en viss grad.

Inte nog med det, är ”squat-en” en fullt naturlig rörelse i vår grundmotorik med men som försvinner mer och mer när vi blir vuxna och anpassar oss till en vardag där det finns stolar, soffor, sängar och en wc på toa. Vi knäböjer nämligen bl a varje gång vi går på toa, när vi sätter oss på en stol och när vi reser oss därifrån samt när vi går.

Ändå är det inte så ovanligt att vi upplever som främmande att flexa knäna och höfterna i en squat, och vi kanske inte heller kan sitta på huk. Vår livsstil i norra halvklotet är sån att vi sitter på stolar och soffor istället för att sitta på golvet som i andra delar av världen; istället för att laga mat sittande på huk, står vi och lagar mat. Vi stänger dessutom in våra fötter jämnt i skor, vilket gör att våra fötter och fotleder förlorar förmågan till känsel, rörelsen och rörligheten. Med andra ord vi har inte längre så många naturliga tillfällen att bibehålla huksittande och knäböj.

VARFÖR ÄR DET SVÅRT ATT BÖJA KNÄNA OCH SITTA PÅ HUK DÅ?

Rent biomekaniskt behöver vi två viktiga kvalitéer i rörelse för att kunna gå ner i en squat och resa sig upp därifrån – rörlighet och styrka – så det kan antingen vara så att vi inte kan komma ner i en squat pga vi saknar rörligheten i fot- och knälederna eller om vi har rörligheten att göra det, kan vi ibland sakna muskelstyrkan för att bromsa rörelsen neråt eller för att resa oss igen från en benböj.

….OCH PÅ YOGAMATTAN DÅ?

I yoga finns det dels en mängd olika positioner där knä-och höftflexion är med i olika grader, och dels självaste positionen Malasana (djup squat) som inte alltid är tillgänglig för alla. På mina klasser (se nedan för nästa termin) brukar jag se till att deltagarna har en upprullad filt i närheten för att eventuellt placera denna under hälarna i syfte att underlätta att få ner hälarna i golvet och hålla positionen i några andetag. Eftersom det har blivit vanligare på mina klasser att vi jobbar dynamiskt, låter jag ibland mina deltagare komma ner gradvis  i Malasana för att sen med denna position som utgångspunkt, träna rörligheten i höftlederna genom att t ex rulla ut på utsidan av varje fot.

Om du inte har specifika problem i dina knän och höfter, skulle jag vilja säga att gradvis benböj-träning gjord med förnuft är bara positiv. Och tänk på att varje gång du ändrar lite formen på din benböj – olika vinklar, olika djup, asymmetrisk vs med både ben, låter du din kropp träna på en liten annan ny rörelse och kroppen behöver röra sig på massa olika sätt för att må bra! Alltså lek gärna med olika typer av benböj!

Nästa termin kan du yoga med mig på:

  • * Salve Hälsocenter varje torsdag kl 19 – kom på min nya klass BODY MIND FLOW YOGA!
  • * Puls och Träning i Frösunda varje söndag kl 10 – Hatha basic.
  • * Atmajyoti PT yoga tider. Skriv till mig och boka en tid: liviwann@gmail.com
16 december, 2017 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!

Populärt från Yogaworld.se

InspirationprehabRörelseTräning

Leklust, nyfikenhet och rörelseglädje – jag har testat MOVEOO

Du tar någon du inte känner i hand för att presentera dig. Det är ett formellt och korrekt handslag som inleder en kommunikation mellan två personer….men vad händer om du  samtidigt som du skakar hand, gå ner i ett benböj och kanske till och med gör handslaget lite mer skakigt?…..det är då handslaget omvandlas till lek och skratt bryter sig ut även mellan personer som inte känner varandra. Träningen blir alltså lekfull och rörelseglädjen plötsligt infinner sig. Med denna inledning började min träningsdag med José Nunez, skapare till träningsmetoden Moveoo, idag!

José, som coachar grupper och företag till hållbar hälsa, ville alltså på detta sätt konkret belysa hur viktigt det är att inte bara tänka på hälsan i form av fysisk träning utan också ta med de mentala aspekterna av hälsan, vilka som kanske ofta glöms bort då företag ska planera medarbetarnas hälsoåtgärder.

Tänk hur mycket lättare det är att hitta motivationen till rörelse om (grupp)träningen upplevs som lekfull istället för slentrian och om man låter nyfikenhet i själva rörelserna uppstå. Att helt enkelt genom lek utforska alla de rörelser som kroppen har förmågan att göra!

Om du funderar på hur en vanlig arbetsdag ser ut för de flesta av oss, kommer du snabbt fram till att vår kropp utför dagligen bara få av alla de oändliga rörelsemöjligheterna som kroppen har. Och detta trots att vi vet idag att bästa sättet att gardera sig mot kommande skador och fysiska olyckor är just att förbereda kroppen inför oförutsägbara rörelser.

När du låter kroppen belastas på alla möjliga olika sätt istället – böja sig, vrida sig eller sträcka sig mm i alla möjliga riktningar och vinklar- berättar du nämligen för hjärnan att kroppen får inta dessa nya ställningar utan att skada sig. Du har då alltså garderat dig inför eventuella kommande olyckor så om du t ex råkar sätta foten snett en dag när du går en promenad i skogen, skadar du förmodligen dig mindre än annars, tack vare att du har förberett kroppen att belastas även i ovanligare vinklar.

I José Nunezs Moveoo står rörelser som belastar kroppen genom instabiliteten och oregelbundenheten i centrum och med hjälp av egen kroppsvikt och av rätt så enkla träningsverktyg såsom pilatesbollar och gummiband tränade vi verkligen precis varenda del av kroppen idag i ett svettigt pass som präglades av skratt, glädje och kamratskap.

Moveoo är precis vad jag tänker på när jag tänker på hållbar hälsa 🙂

Här hittar du mer information om Moveoo och här har du exempel på övningar.

18 november, 2017 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
AsanasGrundninghänderhandlederRörelseStabilitet

Om Hunden, Katten och Kon… GRUNDNING i fokus – stabilitet eller rörelsefrihet?

OBS! Varning för lite mer tekniskt inlägg på bloggen idag 😉

OBS2! Om du är yogalärare, läs inlägget med öppet sinne och välj sen vad du vill göra av innehållet 🙂

GRUNDNING OCH ROOT TO RISE

Säkert har du gått på yogaklasser och hört läraren ibland prata om grundning eller om vikten att grunda sig, dvs att medvetet och på ett särskilt sätt (se nedan) placera fötterna och händerna på mattan i syftet att uppnå större kroppsstabilitet. En av mina tidiga yogalärare <3 brukade säga “you cannot build a house on a shaky foundation”,  just för att förklara hur viktigt det är att först hitta grundning av kroppen innan du går vidare med mer komplexa asanas/rörelser. Grundningen handlar förresten inte bara om placeringen av fötter och händer mot ett underlag. I sittande positioner är det istället dina sittben som rotar ner kroppen och när du ligger ner med ryggen grundar du dig med hjälp av baksidan kroppen.

I samband med grundning har du kanske också hört uttrycket “Root to rise” som ibland tas upp på yogaklasser. Uttrycket syftar på hur du genom grundning och stabiliteten kan förlänga dig i olika yogapositioner. I t ex bergspositionen (Tadasana) grundar du dig genom att pressa ner fötterna mot mattan och därifrån förlänger du ryggen och sträcker kroppen uppåt.

GRUNDNING AV HÄNDER OCH HANDLEDSPROBLEMATIKEN

Mitt inlägg idag handlar främst om hur du grundar händerna (vi sparar fötternas placering för ett annat inlägg….). Det är intressant i sig att fundera på vad som händer när du flyttar vikten in mot händerna när du t ex placerar dig i nedåtgående hunden (Adho mukha svanasana) eller när du står i alla fyra för att göra Katten och Kon och vad som händer med våra handleder.  Bland annat stöter jag ofta på deltagare som sägs inte kunna utföra dessa positioner på grund av för svaga handleder. Det är inte heller alltför ovanligt att se deltagare välja egna lösningar för att kringgå problemet: vissa väljer att stå “på nävar” i stället för på hela handflatan, andra kommer ner på underarmar. Uppenbarligen har många behov av starkare och rörligare handleder…

Så hur grundar du dig i t ex nedåtgående hunden?  Rent biomekaniskt brukar vi yogalärare vara mycket måna att instruera så att vikten fördelas jämnt över hela handen. Du vill helst inte belasta handlederna och inte heller flytta vikten mot den yttersta delen av handen in mot lillfingret. Den delen av handen är verkligen inte konstruerad för att kunna ta så stort tryck som det blir i nedåtgående hunden.

Traditionell grundning av händer med spretande fingrar och tryck ner av handens fyra hörn. Kolla vad som händer i mina armbågar

STABILITETEN VS DYNAMIKEN eller….

Inom t ex Viryayoga (som jag är stolt certifierad i) ger vi därför mycket noggranna biomekaniska instruktioner om grundningen av händer. Vi uppmanar deltagare att spreta med alla fingrar och att sen trycka ner handens fyra huvudpunkter eller grundpelare som är vid basen till pekfingret, basen till lillfingret, basen vid tummen och vid lillfingersidan av handloven. På detta sätt får vi deltagarna att verkligen stabilisera sig ner mot mattan.

Men vad händer i axellederna och mellan skulderbladen när du pressar ner fingerbaserna eller alla fyra hörn av handen?

Testa gärna det själv.

Kontakten av basen av fingrarna ner mot mattan gör att armmusklerna aktiveras och att axellederna stabiliseras in mellan skulderbladen. Detta är precis det du vill uppnå när du har stabiliteten som mål vilket är ett måste för att kunna stå statiskt i hunden eller andra positioner under flera andetag.

Klockrent biomekaniskt!

Men stabiliteten och kontroll i övre delen av ryggen har ett pris, då den också leder till att du förlorar mycket av rörligheten i kroppen. När handflatorna får kontakt med mattan och armmusklerna aktiveras låses sig nämligen dina armbågsleder. Din övre kontrollzonen innefattande axlar- och skulderbladsmusklerna stabiliseras visserligen…men hamnar också i ett låst läge!

….HUR BIOMEKANIK BÖR NUMERA MÖTA BIOTENSEGRITET

Idag vet vi att kroppens består faktiskt som mest inte av ben och muskler men av bindväv eller fascia, och vi vet också att det är en typ av mer dynamisk yoga som gynnar fascia. Därför försöker mycket av den moderna yoga nu hitta kontaktytorna mellan klassisk biomekanik (t ex grundning) och rörelser som gynnar kroppens biotensegritet eller kroppens sträva att behålla sin form och integritet trots yttre tryck (se här mitt tidigare inlägg om biotensegritet här på Yoga World).

Inom “fascia-community” talas det nu bland annat om vikten att, i positioner som är handbärande, fokusera på handens proximala tvärgående valv (se bilden nedan till höger) samt om hur man vid placeringen av händer på mattan, bör låta tummen och lillfingret lätt dras in mot varandra, nästan som man skulle klösa mattan, i syftet att hitta ett litet lyft under handens handflata. Enligt denna modell blir basen till pekfingret och till långfinger till bärande hörnstenar såsom i en bro (se bilden nedan till vänster).

Testa gärna vad som händer när du låter handen inta denna alternativa kupad position. En följd av detta är att man tappar en del av stabiliteten och grundningen av händerna. Men i en mer rörelsebaserad perspektiv där förflyttningar från och till positionerna är viktigare än statiska positioner, är denna lättare tryck av knogarna neråt och en upplyft mittdel av handen en mycket mer funktionell lösning, för då låser du inte armbågslederna och förflyttningar från och till positioner blir mer fluida och mjuka. Dessutom det som händer om du placerar händerna så är att du faktiskt aktivt flyttar vikten mot fingerknogar och bortom från (känsliga) handleder.

Lätt tryck inåt av tummen och lillfingret ger ett litet lyft under handflata, med mjukare armbågsleder än genom traditionell grundning. En förutsättning till rörelse.

Så vad ska man föredra? Stabilitet och kontroll genom biomekaniskt konventionell grundning eller instabilitet med möjlighet till dynamiska rörelser?

Som alltid inom yoga (och även inom träning):

  1. funderar på vad syftet med din praktik är. Vad är du ute efter just idag?
  2. utforska gärna vad som händer i kroppen när du använder endera approachen. Vad funkar bäst för din kropp?
  3. om du är yogalärare, välj vad du vill undervisa och när.

Det är otroligt spännande att tänka att fysiska delen av yoga utvecklas hela tiden i takt att vi får veta mer om kroppen, och väldigt hoppfullt att se yoga som en vetenskap som utvecklas utifrån den nya informationen som kommer fram.

 

 

 

 

 

 

24 oktober, 2017 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
AsanasFasciaInspirationRörelse

Move your fascia!

Har du också hört ordet fascia? Det är ett relativt ”nytt” begrepp som blivit mer känt under de senaste åren, inte minst tack vare en större användning av foam rollers för massage eller stretching av ömma punkter i kroppen.

Denna vecka var jag på en tredagars workshop med Gary Carter (Natural Bodies), en av de främsta experterna inom ämnet fascia och kroppens återhämtningsförmåga (resiliens), för att lära mig mer teori om fascia och hur vi bäst kan praktisera yoga eller röra oss på det sättet som hjälper att uppehålla en frisk fascia.

Gary från Natural Bodies. Tack Åsa Åhman (http://rolfing-yoga.se/) för att du bjöd hit Gary!

Men låt oss backa bandet och börjar från början.

Vad är fascia egentligen?

Vi är vana att tänka på vår kropp i anatomiska termer. Vi har lärt oss att uttrycka oss i termer av muskler, ben och organ och i alla våra anatomiböcker presenteras t ex musklerna som avgränsade enheter med ett fäste och ett ursprung och en förmåga att dras ihop. Men verkligheten är egentligen en annan och om vi tittar inne i en kropp ser vi hur ”musklerna” i själva verket sitter ihop i slingor eller spiraler av vävnad som många gånger löper hela vägen från topp till tå i kroppen. Och det som finns överallt mellan dessa vävnadsslingor är en mycket flytande, vatten- och kollagenrik massa med elastiska egenskaper, en fluffig massa som i princip penetrerar varenda cell av kroppen, lägger sig runt alla organ m m och ”håller ihop allt i kroppen”. Ja, du kan tänka på fascia runt kroppen nästan som en Onepiece/Onesie…

Det är det som är fascia eller bindväv, som vi, och alla de andra däggdjuren är byggda av!

Gary Carter med en modell på kroppens tensegritet eller kroppens kapacitet och strävan att behålla sin form

Om man tittar på fotot ovan kan man se Gary hålla en modell som ska föreställa vår kropp. Modellen består av träpinnar som kan likna ben i skelettet och av elastiska strängar eller gummiband som kan sägs likna fascia. Om du drar lite i ena sträng (fascia), ändrar du formen på den. Men så fort du släpper den igen, återfår modellen sin ursprungliga struktur. Precis så är det i din kropp: fascia ser alltså till att allt innanför kroppen, vare sig det är organ eller muskler håller sig på plats och att kroppen kan bibehålla sin form. Om kroppen utsätts för ett lagom stort tryck, kan alltså kroppen återhämtas sig utan någon synlig strukturförändring men när trycket är kontinuerligt eller större intar kroppen felaktiga och nya strukturer, som kompensation till dessa yttre förändringar. Är du med? 🙂

Fascian reagerar och förändras vid yttre tryck

Ett enkelt exempel är hur bärande av en axelväska på en och samma sida av kroppen så småningom kan medföra att du får en lägre axel (på den sidan där axelväskan hängt). Fascia reagerar alltså på axelväskan och intar en hållning som funkar ihop med den nya förändringen. En axelväska kan upplevas som oproblematisk men tänk t ex vad det får för konsekvenser för fascia om du hela tiden sitter och arbetar i samma position eller för all del om du står hela tiden och arbeta (att stå behöver inte innebära en hälsosammare hållning om du inte rör dig alls!). Samma load (samma tryck och påverka) på fascia kan alltså få fascian att reagera och anpassa kroppen till t ex sämre hållning.

Fascian är alltså extremt känslig för beröring och intryck utifrån. Detta tack vare att den är rik på receptorer eller celler som aktiveras genom beröring och yttre påverka. Det är genom dessa receptorer som din fascia får resten av kroppen i kommunikation med din hjärna.

Så hur kan vi använda oss av denna information i yoga?

När vi praktiserar yoga på mattan, grundar vi ofta kroppen ner genom fötterna dvs vi trycker ner fötternas fyra hörn på underlaget. Men vad händer, om du istället för att aktivt trycka ner fötterna och ”rota dig” på mattan, låter grunden (golvet) istället “berätta för hjärnan” genom fascians receptorer, hur kroppen på bästa sättet ska placera sig i rymden? Hur kan vi röra oss på ett mer fluid och lättare sätt när vi förflyttar oss från ena till andra yogapositionen så att kroppen kan spara och återanvända energi i rörelsen? Det är kanske lättare sagt än gjort. Många av oss som utövar yoga sen ett tag tillbaka praktiserar (och undervisar) den fysiska yogan genom att tillämpa biomekanik dvs genom noga aktivering av ena eller andra muskeln i syftet att stabilisera lederna. I t ex en Krigare II (se bilden i mitt förra inlägg), trycker vi ner både främre och bakre foten som hjälp med att grunda oss ner och bli stabila samtidigt som vi kramar om främre lårets muskler för att stabilisera främre knäet. Allt för ett gott syfte 😉

Men fascian mår bäst av en annan typ av rörelse och vi behöver tänka om och använda oss mer av fascians elastiska egenskaper i yoga för att “träna fascian”. Istället för att indirekt låsa lederna såsom det händer i statiska positioner där vi behöver hålla positionerna stabilt och balanserade, låt oss försöka stå lättare (alltså inte trycka ner fötterna lika mycket) och framför allt låt oss integrera mer dynamik i vårt yogaflöde.

Fokusera på förflyttningar från och till poserna snarare än på statiska slutprodukten är mitt råd och det jag också försöker föra in mer och mer i mina klasser 🙂

 

22 september, 2017 | 1 KOMMENTAR.
1 6 7

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.