Lägger du också lätt märke på detaljer i den omgivning du vistas i? Eller känner du lätt igen stämningen i en grupp även om du inte gör det med flit? Och behöver du ofta din egen space? Då har du nog nyttan av att läsa Elaine Arons bok om HÖGKÄNSLIGHETEN. Häng med när jag berättar om mina intryck om boken!

Ja, listan på saker och ting som bara c. 20% av befolkningen upplever extra skulle kunna göras ännu mycket längre och Elaine Arons bok “Den högkänsliga människan” inleds med ett självtest som du kan använda ifall du ännu tvekar och undrar om du verkligen hör till den högkänsliga gruppen.

Det är nämligen inte självklart att man vet att man är högkänslig och en förklaring om detta, är att samhället är för det mesta skapad och ordnad av resterande och flesta människor som har en normal känslighet. Detta innebär att du, som jag, kan ha tillbringat väldigt stor del av ditt liv utan att ens varit medveten om din extra känslighet. Precis som med allt annat lär vi oss alltid koder och sätt att bete oss så att vi kan lättare passa in i våra roller i samhället, på arbete samt i familjen, och då är det vanligt att man i sin sträva att passa in, “kör över ” sin extra känslighet. Kanske växer du upp som “det blyga”, “det introverta” eller som “det snälla barnet” speciellt om dina föräldrar – alla föräldrar gör ju dock ofta sitt bästa! – inte bemöter dina behov på ett accepterande sätt.

Elaine Arons bok är en viktig bok med både rötter i forskning om högkänslighet men också som många andra böcker i psykologi baserad på författarens egna erfarenheter av att arbeta kliniskt. Elaine är en amerikansk forskningspsykolog, universitetsprofessor, psykoterapeut och författare. Och framförallt är Elaine en högkänslig person, vilket garanterar för både fakta om ämnet som grundas på evidens men också för en stor del av egen erfarenhet, personlig och med patienter.

Huvudbudskapet i boken är ändå väldigt klart. Det är inte fel att vara högkänslig och högkänsligheten ska upplevas som en speciell gåva som bara få av oss har. Enligt författaren har det alltid funnits behov av högkänsliga personer i samhället; personer som är mer samvetsgranna, intuitiva, reflekterande och tar mindre risker vilket innebär att de kan härmed fungera som rådgivare och personer som kan återställa balans i samhället.

Den andra sidan av myntet innebär att vi som är högkänsliga behöver hitta bra egna sätt att navigera genom vardagen där vi inte blir överstimulerade. Många högkänsliga väljer t ex så småningom att jobba som egna företagare för att kunna bestämma lite mer hur de vill lägga upp sitt arbete och inte behöver befatta sig med för många andra människor hela tiden. Andra högkänsliga söker sig i större utsträckning till det andliga och mer spirituella, t ex till yoga och meditation.

“Den högkänsliga människan” går genom hur man som litet barn, tonåring och vuxen kan uppleva högkänslighet, I boken finns det verktyg som kan hjälpa dig som är högkänslig både med sociala relationer, med att trivas på jobb (som inte är eget-företagarjobbet), samt med nära relationer.

Elaine Arons “Den högkänsliga människan” är en matig bok som uppmuntrar till egen introspektion och reflektioner över ens egen barndom och erfarenheter. Därför rekommenderar jag att du läser boken långsamt och i små portioner då dess innehåll kan i all välmening trigga igång minnen som du behöver få tid att bearbeta. Detta sagt, har jag faktiskt aldrig läst en så lättläst bok om högkänslighet samt en bok som lyfter upp vikten att värdesätta ännu mer högkänslighet och uppskatta de individer som har denna gåva, som

Elaine Arons “Den högkänsliga människan” är en matig bok som uppmuntrar till egen introspektion och reflektioner över ens egen barndom och erfarenheter. Därför rekommenderar jag att du läser boken långsamt och i små portioner då dess innehåll kan i all välmening trigga igång minnen som du behöver få tid att bearbeta. Detta sagt, har jag faktiskt aldrig läst en så lättläst bok om högkänslighet samt en bok som lyfter upp vikten att värdesätta ännu mer högkänslighet och uppskatta de individer som har denna gåva, som Elaine Arons “Den högkänsliga människan”!ä

Under sommaren brukar jag läsa ännu mer än vanligt då sommaren erbjuder oftast mer tid åt sånt och en bok som jag redan hunnit läsa ut under denna sommar är en bok som många i min närhet pratat väldigt väl om. Jag blev alltså väldigt nyfiken och skaffade in boken.

Och det gjorde jag rätt i för denna bok berättar saker om andning som jag inte känt till tidigare och då har jag ändå aktivt förkovrat mig i många år i ämnet.

Men allt (eller nästan allt) har sin naturliga förklaring….boken “Breath” är nämligen inte skriven av någon yogi och har då inte Pranayama som utgångspunkt; inte heller är boken skriven av en biolog eller en forskare i naturvetenskap varför den approachen som boken intar om andning inte heller är av rent fysiologisk typ. Även om både Pranayama med flera andnings tekniker som vi känner väl till genom yoga, och andnings funktion och mekanismer avhandlas i boken har journalisten James Nestor haft en helt annan utgångspunkt för att skriva om andning. Han efterforskade länge detta ämne genom att intervjua många olika experter inom både odontiatri, pneumologi (som han kallar ämnet som avhandlar andning) m flera underrubriker av ämnet pga att han under många år själv lidit av omfattande problem med andning. Nestor skriver om hur han kämpar med både sömn-apnea och snarkningar natt efter natt och hur dessa påverkat hur han fungerat under dagen. På grund av detta och också pga dessa besvär numera är vanliga sömnbesvär för många människor här i västvärlden föddes idén att efterforska ämnet andning på ett bredare sätt än andra böcker.

“Breath” är verkligen en resa från den tiden vi sprang på savannen och andades mest genom näsa, samt tuggade mycket hårdare mat -vilka båda saker påverkade formen och strukturen i våra käkar och ansikten-; till dagens människa som nästan aldrig äter mat som kräver omfattande tugg och som mer ofta än sällan använder munandning.

I sin bok går Nestor också genom varför och hur vi har förändras anatomiskt och biologiskt genom åren med hjälp av intervjuer han har gjort (otaliga resor kors och tvärs i världen under en pre-corona tid för att prata med experter i olika delämnen som hade med andning att göra) och vetenskapliga artiklar som han har läst. Boken går också genom Butekyo -andning och Tummo-andning den ena typen av vilken motsvarar det andningssättet som utarbetades av Wim Hof, förespråkaren av en egen typ av andning som enligt honom själv hjälper oss att även klara av extrema situationer som extrem kyla.

Alla dessa fakta är långt ifrån torrt levererade i Breath. I stället är boken skriven som en berättelse och därför språkligt väldigt tillgängligt. Som ram till all information som författaren skaffat sig om andning finns det en tio dagars lång experiment som han själv genomföre sida vid sida me den svenske andning-experten Anders Olsson under regin av Stanford Laboratoriet. I experimentet tejpade de sina munnar och tvingade sig till att bara andas via näsan i hela tio dagar, natt som dag (don’t do it at home!) i syftet att vetenskapligt ta reda på effekterna av en mer effektiv näsandning. Både blodtryck, hjärtslag m fl fysiologiska parametrar mättes dagligen och parallellt hos både James Nestor och Anders Olsson. Vi får här följa med hur det gick och vad detta experiment visade hos dessa två personer.

Efter att ha läst denna bok, känner jag att det finns ännu väldigt mycket mer att veta om andning, som fortfarande är vårt främsta verktyg till att återskapa balans!

Knappt har jag avslutat och skrivit om Den Femte Grundstenen så börjar jag läsa ännu en bok av Don Miguel Ruiz. Så är det om man gillar en författare och hittar många bra insikter i denne/dennas ord!

De Tre frågorna är en bok som hör till Don Miguel Ruizs allra senaste produktion och är skriven tillsammans med den spirituella läraren Barbara Emrys. Det framgår inte riktigt hur uppdelningen i skrivandet har varit mellan de två författarna men det är uppenbart att Don Miguel Ruiz har skrivit en hel del av boken, då jag lätt hittar ett rött tråd som redan fanns med i hans föregående bok (här har jag skrivit om den boken).

Men De Tre frågorna är inte en repetition av förra boken, utan en egen unik berättelse som du gärna kan läsa om du tycker om dessa författare men också om du inte har läst något av dem tidigare.

Boken börjar med historian om en äldre man som kör av vägen under en dag av kraftig regn och råkar ut för en olycka med sin hästvagn där ena bakhjulet lossnar på grund av lerpölarna på gatan. Mannen är dock både äldre och vis och vet att olyckor kan dyka upp i livet, så han sätter sig bredvid hästen efter att han har lugnat denna och väntar på hjälp då han inte förmår att reparera kärran på egen hand.

Till slut dyker det en upp en pojke som sätter genast igång att hjälpa den gamla mannen. Under tiden som han lagar hjulet berättar pojken om att han är ung och vet inte riktigt vad han vill jobba med, eller vad han vill bli när han blir stor men att han vill lära sig och upptäcka svar på livets mysterier.

När vagnen är lagad, tackar den gamla mannen den yngre pojken och då han inte har något att betala med eller ge i gengäld för all hjälp han har fått frågar han pojken om han skulle vilja åtminstone ta emot tre st visdoms pärlor. Pojken tackar gladeligen för detta och då börjar mannen berätta följande: “För att du ska hitta din väg …behöver du bara svara på tre frågor: 1. Vem är jag? Du vet vem du är när du förstår vem du inte är. 2) Vad är verkligt. Du vet vad som är verkligt när du accepterar vad som inte är verkligt. 3) Vad är kärlek? Du känner igen kärleken när du förstår vad kärlek inte är.”

Så tar Don Miguel Ruiz oss med på en resa under vilken han belyser var och en av dessa huvudpunkter och varför det är viktigt att diskutera dessa för att hitta riktningen på sin egen livskompass.

Målet för boken, skriver författaren, är att hjälpa människor att förstå vad som är sanning eller vad som är verkligt i livet. Bara genom att göra detta kan konflikter och missförstånd försvinna från vår värld. När vi inser att tankarna bara är tankar och att ord inte är verkliga utan bara är en konstruktion som vi behöver för att kommunicera men som också kan förvränga verkligheten och orsaka stora problem när vi interagerar, då har vi tagit första steget till en mer sann och lycklig värld.

För att besvara fråga om vem vi är, behöver vi förstå att egot inte motsvarar vår riktiga essens då jaget existerade inte förrän vi började se världen genom symboler och deras innebörd. Vi är varken tankar eller definitioner av oss utan vi är bara energi i konstant förändring.

För att komma underfund om allt detta kan vi använda oss av UPPMÄRKSAMHETS KRAFT, av MINNET samt av vår FÖRESTÄLLNINGS FÖRMÅGA.

För att besvara frågan om vad som är verkligt kan vi hålla i minnet att sättet att uppfatta verkligheten alltid är tolkningar, och märkligt nog är verkligheten inte verklig! När vi kommer ihåg att vi och livet ständigt förändras kan vi också komma ihåg att vi alltid tolkar det som händer oss utifrån vår bakgrund och tidigare erfarenheter. Det handlar alltså bara om tolkningar och inte om verkliga företeelser.

Sist handlar den tredje visdoms pärlan om att förstå vad kärleken verkligen är, vilket inte är så självklart som det kan låta. Framförallt är det så att vi inte är särskilt bra på att visa kärleken till oss själva och vår kropp. Vi kritiserar och förebrås oss hela tiden, säger Don Miguel Ruiz och tar liksom inte riktigt tillräckligt bra hand om kroppen som ju istället strävar hela tiden på att helas.

Författarna av De Tre frågorna föreslår att man ska gå och lägga sig och avsluta med en kram och en lite tacksamhet tal till varje kroppsdel varje kväll innan man somnar.

När vi har ställt oss dessa tre frågor och reflekterat samt vänd fram och tillbaka på de svar som dyker upp hos oss, först då har vi kommit lite närmare sanningen och kan då leva på mycket mer avslappnat sätt.

De Tre frågorna som vi kan läsa på svenska tack vare förlaget Livsenergi, är en lättläst men ytterst djup bok som får en att vakna upp och tänka om samt hitta en bättre väg!

Redan för hela 24 år sen publicerades hans första, mycket kända och och uppskattade bok “The four agreements” – de fyra grundstenarna- som många verkar har läst och låtit sig inspirerats av. Själv har jag bara känt till Don Miguel Ruizs namn tack vare en av mina lärare som brukar citera denna intressanta författare. Men när jag hörde att samma författare publicerat en ny bok som är fortsättning på den förra och nya boken har dessutom hunnit översättas till svenska kände jag att rätta tiden kommit för mig att lära känna Don Miguels värld lite närmare. Häng med mig nere så berättar jag mer om “Den femte Grundstenen”!

Först och främst är “Den femte Grundstenen” superbra att börja med även för dig som inte läst den äldre boken. Don Miguel Ruiz förklarar nämligen redan i introduktionen att den femte grundstenen redan fanns med som tanke hos honom 1997 när hans första bok kom, men inte förrän många år efter, kunde han, med hjälp av sonen Don Jose’ Ruiz, som också är medförfattaren av nya boken, formulera tankarna bakom den femte grundstenen genom ord. Första delen av denna nya bok är därför en väldigt användbar repetition till den tidigare boken samtidigt som den introducerar den femte grundstenen.

Don Miguel Ruiz har en spännande historia bakom sig. Han föddes vid en by i lantliga delen av Mexiko som yngsta av 13 barn och utbildade sig till kirurg i sitt hemland där han också var verksam inom yrket under många år. Karriären stannade dock upp i samband med en bilolycka där Don Miguel nästan förlorat livet och som också gav honom en ny tankeställare. Till följd av olyckan bestämde han sig för att förändra sitt liv och blev lärjunge hos en mexikansk shaman (en Nagual). Så småningom blev Don Miguel själv också shaman av samma slag och en budbärare för förmedlingen av den toltekiska visdomen. Toltekerna är en gammal mexikansk befolkning vars traditioner bara förts muntligt från generation till generation ända tills nu genom Don Miguel Ruizs böcker som dock också innehåller mer moderna psykologiska idéer och tankar vid sidan av den toltekiska visdomen.

Enligt toltekerna föds vi helt fria från begrepp och koder och som bebisar upplever vi härmed en värld som är sann dvs fri från föreställningar. Men under uppväxten skolar vi oss in och anpassa oss vid de koder som råder i vår familj och i det samhället och grupper kring oss. Språket är också en typ av skriftlig och muntlig färdig kod som vi anpassar oss till (Don Miguel Ruiz kallar detta för domesticeringsprocessen), vilket så klart är en nödvändighet då vi behöver kommunicera. Alla dessa regler och koder brukar dock förvränga det som är vår riktiga essens och vår sanning, och i många fall tvingar språket in oss i händelser och aktioner som vi inte annars ha skulle valt.

Don Miguel Ruiz berättar om verkligheten som en tavla målad utifrån olika föreställningar, förväntningar och allmänna regler av oss alla. Med denna bakgrund är vi människor konstnärer som genom att ha pensel och färger i sina händer har egentligen också sitt fulla ansvar för den verkligheten vi skapar. Tack vare vår uppmärksamhet kan vi bli varse om livsmönstren som inte känns bra eller som inte är enhetliga med våra värderingar och förändra dessa genom att “måla nya tavlor”.

De fyra grundstenarna som författaren ännu står för är:

1. Var sann i ditt tal. Då språket är en konstruktion som vi hittat på, är det viktigt att alltid använda språket på rätt sätt.
2. Ta ingenting personligt. Om du tänker att allt du ser är baserat på andras konstruerade föreställningar som inte motsvarar sanningen, varför ta saker personligt?
3. Ta ingenting för givet. Människor har en förmåga att tänka ut saker och ting i förväg, olika scenario på hur det kommer att gå och att det kommer att bli på ett visst sätt. Till slut tror vi på de scenarion som hjärnan har målat upp. Men allt detta motsvarar inte sanningen och det vi förväntar oss bara är vår upplevelse och personliga förhoppningen om någonting som andra förmodligen inte alls upplever eller upplever på helt annorlunda sätt. Att hålla detta i minnet, hjälper oss att inte bli besvikna.
4. Gör alltid ditt bästa. Detta är verkligen alltid det enda vi kan göra och har vi gjort det som vi tror är vårt bästa kan vi inte heller klandra oss för annat.

Vad är då den femte grundstenen eller den nya biten som författaren tagit så många år på sig för att kunna formulera?

Man kan säga att den femte grundstenen är lite av slutresultat av alla de andra grundstenarna och av Toltekernas berättelse om hur vi skapar vårt liv. Om allt i livet är konstruktioner och inte motsvarar sanningen ska vi inte heller ta något för givet och vi ska vara skeptiska och lära oss att lyssna – femte grundstenen. Vi kan alltså, enligt Don Miguel Ruiz, gärna lyssna och se på vad andra anser men bäst för oss är att på egen hand utvärdera med jämna mellanrum, och aktivt ta beslut om det vi upplever är något vi vill uppleva eller om det är dags att måla en ny tavla.

“Tänk dig att leva utan att döma, utan rädsla, klander, skuld eller skam. Tänk dig att leva utan att försöka vara andra till lags, till och med utan att följa din egen lagbok för att vara dig själv till lags….Föreställ dig att du är dig själv och att du inte försöker övertyga någon om någonting. Föreställ dig att du, bara genom att vara dig själv, är lycklig och att himlen följer dig vart du än går, eftersom du är himlen”. Dessa visdoms pärlor som för mig är ytterst tantrisk- filosofiska i sin essens sammanfattar budskapet i boken och det självklara men ändå det som är så viktigt att påminna sig om, med jämna mellanrum för att må bättre.

Jag kan varmt rekommendera “Den femte grundstenen” som är en fin, lättläst och liten bok med ett stort budskap och passar både dig som inte läst gamla boken och dig som läst författarens äldre bok för länge sen.

Hej och hur mår ni?

Vi har kommit en bra bit inpå juni, skolorna har slutat och långsamt går vi in i sommar-modet igen. Jag har redan preppat med en beställning på flera nya böcker som kommer att förgylla min sommar och jag blickar positivt och med stort hopp framåt en sommar och en höst där vi återigen får kramas och vara nära varandra, utan rädslan för oförutsägbara konsekvenser.

Helt otroligt vad jag längtar efter att återigen få lära ut yoga live till grupper! Jag längtar nu efter att få röra mig runt i rummet såsom jag brukar när jag undervisar yoga, efter att få ge “godispassningar” (passningar i syftet att påminna om andetaget) till mina älskade yogisar och på det hela taget efter att slippa tänka att jag genom mina aktiviteter kan utan flit komma att uppmuntra till spridning!

Och jag tror att det är flera än jag som längtar och behöver ses och mötas samt uppleva yoga tillsammans igen!

Så här kommer det roliga nyheter. Min nya workshop kommer dels till Yogarummet i Björkhagen den 16 oktober och dels till My Sangha Shala i Gävle den 30 oktober. Kom och lär dig massor om bakåtböjningar som finns både inom dynamisk yoga och inom restorative. Det blir superkul!

Och för dig som behöver vila och återhämtning en långhelg eller en vecka bjuder jag på :

Sensommar-yogaretreat på Öland och Kollberggården, 2-5 september och Berg-yogaretreaten Relax & Renew vid apelsinby Masca på Teneriffa och fantastiska Mandala de Masca retreat center den 19-26 oktober. Denna retreat är i nära samarbete med fantastiska Ving resor som håller i allt det praktiska. Det finns begränsat antal platser på både dessa retreater så vänta inte för längre om du vill med!

Kram!