“Namaste är en hälsningsfras som härstammar från Indien och som ofta används inom hinduismen. Man säger ofta ordet i samband med att man placerar sina handflator mot varandra och niger eller bugar. Ordet kommer från sanskrit och är en kombination av namah och te (en förkortad variant av tubhyam).”

Såhär står det i wikipedia om du googlar på uttrycket Namaste och det är många av oss yogalärare som brukar avsluta klasserna med att säga Namaste med händerna i en Anjali mudra precis som ovan beskrivet.

Men varför gör vi detta?

Jag har sen en tid känt till att vissa av mina yogalärarkollegor bara säger “Tack” på slutet av klasserna och inte längre använder Namaste då uttrycket faktiskt används inte på detta sätt och i dessa sammanhang i Indien idag. Men så har jag tänkt att jag själv gillar min Namaste och jag har fortsatt att säga det.

Men idag bestämde jag mig för att göra lite research och faktiskt ta reda på mer om Namaste.

Vad betyder egentligen Namaste och vad kommer uttrycket ifrån?

Hur används uttrycket i Indien idag? Och när började vi använda det på våra yogaklasser?

Jag har inte svar på alla dessa frågor men en liten bit kom jag fram till tack vare Rachel Bathen – Yoga Girl som tipsat på Podden The Allusionist, en fiffig podd som jag kommer att lyssna på igen! I avsnittet 55 avhandlas uttrycket Namaste av självaste Jim Mallison, medförfattare av The Roots of yoga med Mark Singleton, och Andrea Jain, disputerad religionsvetare.

I podden får vi veta att Namaste härstammar från Namah – att buga och teh -till dig, så hela uttrycket är ett sätt att hälsa. Alltså läs igen: Namaste är en hälsning ungefär som Hej!

Så när vi (jag) högtidligt och vördnadsfullt avslutar våra klasser med Namaste säger vi (jag) egentligen alltså bara hejjjjj, fast med lite släpigare och högtidligare röst….

Visste du det?

Enligt forskarna som intervjuas i podden används inte heller Namaste i ett yogasammanhang i Indien utan hälsningen är så pass formell att den dyker upp i samband med möten på regeringsnivån….

Så varför säger vi Namaste på yogaklasser i Sverige och i västvärlden och när började vi göra det?

Andrea Jain vet inte riktigt när Namaste introducerades i våra posturalyogaklasser men hennes analys om varför vi säger så genomgående i västvärlden, är att Namaste fyller två viktiga funktioner för oss: dels är det så att våra yogisar förväntas sig det att höra Namaste på slutet av en klass – och tydligen säger man Namaste även i början av yogaklasser i USA – för att markera att klassen och praktiken är slut (och börjar om du även börjar den med Namaste). Andrea Jain menar att yogapraktik i en studio/anläggning ses av många som en speciell stund på en speciell plats, avskild från vardagslivet, så en fras som Namaste förstärker känslan av en viktig ritual och påminner att det är nu du ägnar en stund eller en paus åt sig själv. En stund som t o m kan uppfattas som helig (kanske är det din enda tid att stressa av (egen reflektion)).

Dessutom menar Andrea att, att avsluta klassen med ett uttryck i Sanskrit ger en känsla av något extrafint och gammalt och ger härmed yogaklassen en typ av äkthet (authenticity).

Igen ställer jag mig frågan: behöver vi tro på att yoga är gammalt för att det ska kännas bra att praktisera yoga, och kan inte yoga ändå var bra även om vi inte säger Namaste på slutet av praktiken?

Vad säger du? Jag ska försöka gå ifrån Namaste nu..får vi se hur det går med det 😉

Hej!

Om jag frågar dig hur gammal yoga är, har du svar på det? Och vad svarar du om jag undrar varifrån yoga har utvecklats? Och vad menas egentligen med yoga? Du kanske redan har alla svar på dessa frågor eller så väcker frågorna nyfikenhet hos dig och kanske att det du tror inte riktigt stämmer?

Nu ska vi se…

Då mer tid hemma har funnit under året som gått pga pandemi, har jag i höstas läst distanskursen “Yoga och meditation: historiska och kritiska perspektiv” vid Göteborgs universitet och denna termin läser jag ytterligare en kurs på distans “Modern yoga: religion, kropp och hälsa” vid Karlstads universitet.

Både dessa akademiska kurser har varit (och är) extremt lärorika för mig och jag kan varmt rekommendera alla mina yogalärarkollegor att passa på och gå endera, för att du kanske upptäcker att det saknar bitar i din kunskap om hur modern yoga har kommit att se ut såsom det vi utövar idag på våra yogamattor.

Bara som en parentes här kan jag även nämna att kurserna har varit/är sinsemellan väldigt olika; kursen vid GU är en kurs på avancerad nivå som du bara kommer in på om du har särskild behörighet. Kursen, som är arbetsmässigt krävande, är uppbyggd så att du pluggar nästan bara på egen hand, med bara ett par föreläsningar insprängda under terminen (min upplevelse är att vi har tagit oss an minst en svår text/en bok helt och hållet på egen hand och presterat svar på frågor varje vecka i en hel termin=alltså mycket jobb och ytligare förståelse då väldigt lite hjälp att ta sig an texterna). Däremot är den kursen som jag läser nu på grundnivå och uppbyggd så att studenter uppmuntras hela tiden till att ifrågasätta (vilket jag älskar göra som ni vet) och diskutera med varandra. Kursen innehåller också väldigt pedagogiska föreläsningar och det finns ett tydligt intresse från vår duktiga kursledare att verkligen få oss studenter att förstå de mycket komplexa scenarion som varit arena för moderna yoga-utvecklingen.

Tillbaka till yoga och vad yoga är.

Det finns, som du säkert vet, många svar och definitioner på yoga; för vissa är yoga stilla meditation medan för andra är det fysisk yoga med asanas som är yoga; ytterligare en annan definition (och det finns ännu många flera definitioner på vad yoga är än så) ser yoga som ett förhållningssätt eller en livsfilosofi som sträcker sig mycket längre än “det vi gör på mattan”.

Oberoende på dessa olika definitioner av yoga verkar det finnas en allmän idé eller tro på att den yogan som vi utövar idag, är något väldigt gammalt och att våra asanas har praktiserats under flera tusen år. Folk tänker också på yogasanas som positioner som härstammar helt från östvärlden eller Indien.

Men om du läser och tar del av de böcker och avhandlingar (se källor nedan) som har publicerats under senaste decenniet och som har behandlat uppkomsten av modern yoga, konfronteras du omedelbart med en helt annan bild om modern yogan. Forskningen har visat att de flesta asanas som vi utövar på mattan idag är väldigt moderna. I Swami Vivekanandas – den indiska profilen som brukar nämnas som den som introducerats Yoga till västvärlden- bok “Raja yoga” nämns inte över huvud taget något om några rörelser eller positioner. Yoga för Swami Vivekananda var meditation och kontemplation, inte några fysiska positioner.

Redan här kan du se att det inte är frågan om en ålder på flera tusen år, iaf vad det gäller asanas…

Så hur kom yoga-asanas attt utvecklas under 1900-talet?

Ja, det var mycket tack vare flera andra discipliner som vi kanske inte förknippar med yoga i första hand. Bland annat verkar Pehr Henrik Ling svenska gymnastik och flera andra fysisk-rörelse-baserade strömmar som liknar dagens bodybuilding varit förebilder för yogapositionerna, vilket också innebär att mycket av vår moderna yoga såsom vi utövar den här, är faktiskt inte är bara av indiskt ursprung utan en blandning av element som kommit från Europa och USA in till Indien plus element som är indiska.

Reaktionerna bland yogisar när jag berättar om allt detta brukar vara av stor förvåna och ibland till och med av besvikelse.

“Va? Är inte yoga 5000 år gammal? Och inte heller är alla dessa positioner helt och hållet indiska?”

Man kan alltså undra om någonting faktiskt måste vara gammalt och österländskt för att det ska kännas bra??

För om du tänker efter, förändras yoga som vi älskar bara för att vi vet mer om dess ålder och ursprung?

Källor (finns fler än dessa):

De Michelis, Elizabeth. (2004). A history of modern yoga: Patañjali and Western esotericism. London: Continuum

Singleton, Mark (2010). Yoga body. The origin of modern posture practice. Oxford University Press.

Singleton, Mark, Byrne, Jean (2008). Yoga in the modern world. Contemporary perspectives. London: Routledge.

Det är självklart men ändå inte….att planera, visualisera och drömma om en sommar och en höst som innehåller umgänge, vänner och resor.

Friheten att kunna besöka någon vi älskar utan att tänka på konsekvenser, och att kunna kramas och pussar såsom vi brukade en gång i tiden. Den friheten som har berövats från oss.

Det är kanske lite cheesy men jag tycker att vi behöver påminna oss om att känna hopp och våga se ljuset som faktiskt finns kvar på andra sidan tunnel! Jag behöver i alla fall tänka så och tänka så med jämna mellanrum to “stay sane“…

Och för att jag anser på att vi inte ska sluta planera och drömma och för att jag tror stenhårt på att YOGA har en viktig funktion i människors liv, fortsätter jag mitt arbete som yogalärare och i år också har jag satt ihop mina sommar- och höstretreater. Retreaterna är visserligen superanpassade till rådande situationen men du som kommer får samma härliga (Livia’s) yoga som jag brukar bjuda på!

Här kommer presentationen över min allra första sommar-retreat den 10-13 juni på soliga och blommande Öland och mysiga rid-och yogagården Kollberggården!

Välkommen på YOGA ENERGY som kommer att bli precis som det låter! Det blir sol, dynamisk yoga, men också mycket me-time och återhämtande, vilsam yoga som restorative och Embodied yin; det blir också en ny workshop om Bakåtböjningar och också möjlighet till bad i havet och ridning med islandshästar plus allt det vackra som bara Öland kan erbjuda under sin bästa tiden – försommar!

Här kan du läsa mer om YOGA ENERGY och i år är det till mig direkt som du anmäler dig. Välkommen att skriva till liviwann@gmail.com

“I köket praktiseras yoga genom vördnad för naturen, vår jord, djuren och människor i val av råvaror, odlingssätt och säsong”.

Redan på första sidan hittar du erfarna kocken och författares Cecilias Davidssons egna filosofi som genomsyrar hennes spännande nypublicerade bok “Yogamat för frukost, lunch, middag & treats” som jag har läst och låtit mig inspireras av under de senaste dagarna.

Cecilia menar att yoga inte bara är fysiska rörelser, asanas och “det man gör på mattan”. Yoga är liksom med i vad vi än gör – ett sätt att beskriva yoga som jag känner ligger oerhörd nära min egen livstro. Så för författaren är yoga med till 100%: när vi med mycket omsorg tar hand om och väljer ut alla råvaror vi lagar mat med, när vi väljer dessa livsmedel så att de är anpassade till årstid, när vi lagar våra måltider tillsammans och från scracth med hjälp av noga valda produkter, och när måltiderna inte bara är smakrika men också en fröjd för ögonen då vi egentligen “äter” delvis även med våra ögon.

Yogamat skiljer sig från andra kokböcker som handlar om balanserad och vacker mat i det att författaren har som jag har uppfattat det en bredare ingång till kost. Cecilia som också driver framgångsrikt sitt företag Curlyfood, har inspirerats av flera olika strömmar och kostläror och hennes enkelt-lagade men sofistikerade recept tar inspiration från dels makrobiotisk kost där man tänker sig att alla råvaror i en rätt är utvalda för att ge balans, och dels raw food. Yogamat tar också mycket inspiration från Ayurveda där maten vi äter ses som ett superviktigt verktyg för att balansera våra doshor.

I första delen i boken ger Cecilia, som arbetat som kock på retreater i Sverige och utomlands under många år, oss bra, konkreta tips på hur man kan laga bra mat enligt sin egen filosofi och hon uppmanar oss att tänka mycket individuellt kring kost dvs att du äter så att du verkligen tillgodoser dina egna behov genom rätt mat. Det kanske kan upplevas som självklart för vissa men jag tror personligt att många behöver tänka lite mer på detta sätt och inte bara äta mat hur som helst utan känna och notera hur olika råvaror tillagade på olika sätt uppfattas och landar i ens kropp och därefter anpassa kosten till dessa effekter.

Råvaror är A och O för Cecilia Davidsson som valt att i sin bok dela in råvaror enligt de fem typer av smak: sött, salt, surt, starkt, och fett. För var och en för dessa kategorier finner du en lista över olika livsmedel och tips på hur du kan kombinera dem när du lagar dina rätter.

Sen följer en intressant del som handlar om basrecept över mat som är bra att förbereda när man har lite tid. Till exempel kan det underlätta att ha tillgängligt olika typer av smul och dressingar, buljonger och röror mm som du sen kan ha hjälp av när du lagar dina frukostar, luncher och middagar.

Vid sidan av de många spännande recept som ryms i boken Yogamat har Cecilia också valt ut att lägga till porträtt av spännande yogaprofiler som har påverkat och inspirerat henne. Yogalärarkollegor och vänner Elizabeth Walsh, Magnus Fridh och Karin Björkegren Jones med flera, berättar i boken om deras syn på maten, favoritråvaror, den maten som de mår bäst av och om hur yoga har hjälp dem i sina personliga livshistorier.

Om du är på jakt efter en ny, originell och inspirerande bok om mat där kost och råvaror ses som en verklig del av yoga, är den vackra boken – fantastiska, inbjudande foton över vacker mat pryder hela boken!- Yogamat för frukost, lunch, middag & treats ett självklart val!

“Allt hör ihop, och det ena påverkar det andra. Likt ringarna på vattnet efter att du har kastat en liten sten som når den stora havsytan, så kommer de enskilda förändringar du gör att skapa stor effekt på resterande delar av ditt liv. Att ta ansvar för dig själv och din tid här på jorden genom att äga dina upplevelser av barndom, uppväxt och all tid därefter, läka dina själsliga sår, aktivt rannsaka dina tanke-och beteendemönster och därefter skapa större medvetenhet, är oerhörda investeringar i relationen med dig själv. Och det händer något stort och värdefullt när du medvetet börja leva ditt liv, istället för att låta det gå på autopilot”.

Jag tyckte att detta längre stycke var ett bra sätt att introducera dig till en fantastisk alldeles nyligen publicerad bok som jag har fått glädjen att umgås med nu i flera veckor. “Self love. Hur du läker, stärker & utvecklar relationen med dig själv” av hälsoinspiratören och self love-coachen Louise Strömberg, är en inspirerande, matnyttig och oerhört vacker bok som inte kunde komma hem till mig en bättre tid.

Vi befinner oss ännu mitt i svenska vintern och även om dagarna blir längre och längre (vilket märks av ljuset) känns våren ännu långt bort. Att kunna kura ihop sig i en soffa med en kopp kaffe och låta sig inspireras och stärkas av de många kloka budskap som finns i Louises vackra bok har varit för mig väldigt välgörande och närande på flera sätt.

Louise berättar inledningsvis i boken om sin egen livshistoria, om den minnesvärda dagen för åtta år sen, när hon återigen hade suttit i stolen hos sin terapeut och berättat om en svår barndom och uppväxt, om ett vuxet liv påverkat av en svår sjukdom i sköldkörtel och på grund av det om de många år av depression och utmattning. Hon berättade då också om kampen mot ätstörningar och om självmordstankarna; om en inre kritiker som ständigt påminde henne att hon inte var tillräckligt duglig; skam och skuld och ett liv som var långt ifrån lyckligt. När terapeuten frågade Louise vad hon själv tyckte hon skulle behöva för att känna sig lycklig, hade hon snabbt svarat med att rabbla upp flera saker hon vill uppnå (fin bostad, bra jobb mm). Allt detta skulle Louise försöka skaffa “för att börja älska sig själv” . Just den biten av konversationen – att börja älska sig själv – hade fångats upp av terapeuten som det viktigaste i allt som Louise hade berättat. Från den dagen började Louise att inse att hon, precis som många andra, hade bara levt utifrån bilden av hur “det brukade vara att vara lycklig” eller utifrån en ideella bild på hur man bör vara för att känna sig lycklig. Louise insåg då först att hon egentligen inte behövde varken äga flera materiella saker eller sträva efter att förändra sin kropp och personlighet.

Hon behövde bara börja älska sig själv för den hon var.

Sen den dagen började Louise se på livet på ett helt annat sätt. Hon fortsatte att förkovra sig och lära sig mer om hur hon själv och oss alla fungerar genom att rådgöra med beteendevetare, hjärnforskare m fl experter inom olika ämnen. Louise studerade också buddismen och förkovrade sig i yoga och meditation; allt för att försöka få svar på varför många av oss går med dålig självkänsla, skam och skuld istället att vara nöjda på hur vi har det.

Boken “Self love” är lite av krönet och resultatet av de många år av Louises förkovran och sökandet efter svar, och även om det inte finns givna allmänna recept på lyckan och var och en måste själv söka sig fram till sina bästa verktyg till ett bra liv, är denna bok en fantastisk början till reflektioner, och ett sätt att börja fundera och gräva fram det som kan förändras i skapandet av ett liv som känns mer meningsfullt.

Boken “Self love” med sina 12 kapitel och över 240 sidor, är ytterst innehållsrik och även om du kan använda boken som uppslag till inspiration, blir boken, om du läser den från början till slut, såsom jag gjort, som ett konkret manual i livscoaching.

Här hittar du kapitel om tankarnas kraft och visualiseringar, om tacksamhet, om det negativa att eftersträva perfektionism och dess mycket bättre motsats att -räcka -bra -som- du- är, och om att leva med positiva mindsets……bara för att nämna några av de många ämnen som driftiga Louise Strömberg valt att ta med i sin bok.

Boken är också fantastiskt formgiven med varma, orange-gula färger som påminner om ljusa sensomrar, oändliga mogna sädesfält, och solrosor. Men låt dig inte distraheras av det vackra formatet som gör att man bara vill ha boken för det! Det är ju innehållet som du vill ta del av! Boken bjuder på hur många övningar och reflektioner som helst och uppmuntrar härmed till journaling eller skrivandet, i sig bland de bästa sätt att sätta finger på det som behövs förändras i vardagen.

I ett komplett holistiskt hälsoperspektiv har även träning, maten och yoga sina givna platser och Louise Strömbergs bok innehåller även flera kapitel som handlar om dessa ämnen. Här finns det även recept på hälsomat och yin yogapositioner som skänker ro och tillfällen till längre mentala pauser.

Sammanfattningsvis är boken “Self love. Hur du läker, stärker & utvecklar relationer med dig själv” det perfekta sällskapet att umgås med i många veckor och en bok som hjälper dig att förstå hur du behöver gå tillväga för att börja skapa ett liv utifrån det som gör just dig lyckligare.

Här kan du bland annat skaffa fina boken!