Det är liksom dags för en paus från yogaundervisning….

Jag har både läst och hört av vänner och bekanta som har tappat lust (i alla fall tillfälligt) att undervisa eftersom de har jobbat för intensivt med det. Jag har ännu inte hamnat i den situationen men förstår hur det kan kännas. Som facilitator eller yogalärare ger man hela sig själv på varje klass så inget konstigt att man ibland kan behöva en paus 🙂

Så jag är nu på väg ner till mitt hemland där det blir sola, bada, äta, umgås, träna och…. yoga!

Och det blir inte till att hålla yogaklass utan det blir att fördjupa sig i egen yogapraktik (en lyx att få tid till det!) utan någon prestation, utan utifrån dagliga formen, samt att läsa om yoga (kommer så småningom tips på böcker, om de är bra ;); och meditera.

Så även om man egentligen inte behöver något för att göra egen praktik, har jag sparat korta och långa klasser som känns spännande på Yogobe – appen och även Mindfulness-appen är nedladdad på mobilen, samtidigt som jag har laddat ner flera podd-avsnitt som jag inte hunnit med att lyssna på under våren.

Bra va!

Under denna tid går bloggen också lite på sommarlov även om det dyker upp några inlägg då och då.

Men följ mig gärna på Instagram, för det är nog där du hittar mig under juli med nya foton och miniblogginlägg! Jag heter livia_fitness på Instagram!

Stor kram! <3

Krigare II eller Virabhadrasana II är en stående position där aktiveringen och styrkan i benmuskler samt rörligheten i höftleder står i fokus.

Placeringen av armar på varsin sida av kroppen, när man väl har tagit sig in i slutpositionen kan te sig mindre viktig och kanske betraktas bara som en liten sista detalj, när man väl har jobbat sig i slutposen.

Men sättet som du har placerat dina armar och axlarna i, i din krigare II kan också berätta om hur du har preparerat axellederna inför sista steget av positionen och hur din rörligheten i axellederna är .

Och det finns sätt att både jobba med axelleds stabilitet och förbättra rörligheten i axelleder!

Här nedan har jag spelat in två videon med Viryayoga Rehab-tips på hur du kan jobba med stabilisering av axellederna i ryggen antingen med hjälp av ett yogaband och väggen som referenspunkt (Video 1) eller bara med hjälp av väggen (Video 2- ljudkvaliteten här blev inte det bästa så sätt på ljudet högst upp); sist i video 3 ser du hur du kan tillämpa allt detta när du tar dig in i din krigare II.

Skriv gärna och berätta hur det har gått.

Lycka till!

PS till hösten ger jag klasser och kurser i Viryayoga Rehab på flera ställen. Kolla här för löpande information 🙂

Källa: Doug Keller, 2017. Therapeutic Wisdom, Workbook.

Det kanske kan definieras som bland det centralaste i vår kropp, både för sin placering mellan överkroppen och underkroppen, och vad det gäller dess viktiga funktioner: det är bäckenet som både behöver kommunicera med våra ben (som faktiskt utvecklas och utgår från bäckenet) och med vår rygg från svanskotan och korsryggen och uppåt.

Det är också vid bäckenet och området nära ländryggen där många, enligt det man hör, verkar mest får spänningar och smärtor vid. Däri vikten att upprätthålla både en god stabilitet i bäckenet men också god rörlighet, i respektive rätta delarna av bäckenet.

Inom Feldenkraismetoden (som jag nyligen gick workshop i – se tidigare inlägg), använder man sig flitigt av den så kallade pelvic clock eller bäckenklockan, en serie av rörelser som kan göras på flera olika sätt men som alla har syftet att förbättra kommunikation mellan ryggraden, bäckenet, höfter och ben (egentligen använde Feldenkrais sig av samma typ av “klocka” för att förbättra rörligheten även i andra kroppsdelar *).

Vad är bäckenklockan?

Kolla video här nere.

Lägg dig på ryggen och tänk att du ligger över en klocka där klockan 3 och klockan 9 motsvarar positioner av dina höftben och klockan 12 och 6 pubisbenets och svanskotans placeringar. Rulla nu med de delar av ryggen och bäckenet som har kontakt mot underlaget och rör dig mellan dessa fyra klockslag och allt däri mellan.

Rör dig mellan klockan 12 och klockan 6 – rulla upp och ner på svanskotan.

Först rullar jag upp och ner på svanskotan: jag andas in och kommer högst upp på svanskotan dvs får en liten svank; när jag andas ut plattar jag till ländryggen.

Det liknar en katt och ko fast liggande och egentligen kan du göra bäckenklocka på detta sätt om du behöver förenkla den “vanliga” katten och ko när du står vid alla fyra.

Vad händer med huvudet?

Notera vad som händer med huvudet och nacken vi dessa rörelser. Enligt Feldenkrais finns det en koppling mellan huvudets och nackens rörelser och rörelserna i bäckenet. Kanske lyfter du lite huvudet uppåt vid inandning när du kommer högst upp på svanskotan och din ländrygg bildar en liten svank och kanske böjer du lite din haka inåt vid utandningen. Eller kanske upptäcker du att huvudet är stilla och frikopplat? Testa i så fall att lägga till små rörelser i huvudet.

Rör dig mellan klockan 3 och klockan 9 – Sidorullningar

Sträck sen ut ena benet och behåll det andra knäet böjt, foten mot mattan. Pressa ner den foten (din grundning) och rulla nu upp kota för kota som du skulle vilja komma mot antingen klockan 9 eller 3. Låt knäet stå så still som möjligt, medan du rullar upp kota för kotan och vänder naveln mot ena sidan (t ex mot kl 3). Rulla sen neråt kota för kota igen. Vilka kotor lyfter och vilka stannar kvar? Testa samma rörelse men mot klockan 9.

Bäcken-curl

Sist pressa ner fötterna mot mattan/grunden, låt knäna sträva framåt och rulla upp kota för kota i en bäcken-curl vid inandning. Kan du känna hur varje kotans lyfter från grunden? Andas ut och rulla ner med samma omsorg.

Testa! Lycka till!

*http://feldenkraisexercises.org/feldenkrais-exercises-pelvic-clock/

För någon veckan sen, i samband med ett besök på Stockholms Pilates Center fick jag av ren slump syn på en annons vid receptionen där det stod: “Feldenkraisveckan – Varmt välkommen att börja sommaren i rörelsens tecken!”.

Ni som läser min blogg eller följer mig på Instagram (@livia_fitness) vet om att jag gärna utforskar rörelse (movement) genom alternativa tekniker i min yogapraktik och när jag håller klasser i mitt egen koncept Body Mind Flow Yoga, så min första tanke när jag såg annonsen var: ” ibland händer det saker som är nästan meningen ska hända….” 😉 …jag hade nämligen sökt länge efter en Feldenkraispedagog att gå till i Stockholm, för att lära mig mer om Feldenkrais finurliga metod.

Så på den vägen kom jag i kontakt med Feldenkraispedagogen Anna-Maria Broberg och påbörjade min resa på den fantastiska 5-dagars workshopen Feldenkraisveckan Evolutionsrevolution!

Men låt oss börja från början:

Vem var Moshe Feldenkrais och vad är det för speciellt med hans metod?

Moshe Feldenkrais (1904-1984) var en israelisk ingenjör som utövade olika kampsporter under större del av sitt liv. Han sägs ha utvecklat sin metod i samband med sin rehabilitering efter skador från judo, och metoden går ut på, såsom jag har uppfattat den, att hjälpa nervsystemet att återupptäcka alla rörelser som kroppen någon gång har kunnat utföra vid barndomen, men som kroppen har glömt bort i samband med uppväxt.

Enligt Feldenkrais, är kroppen inprogrammerad på att kunna röra sig genom en massa olika rörelsebanor, och i bra många flera rörelser än de som vi använder dagligen, och om du tänker efter själv, kan du säkert komma på flera rörelser som du har kunnat göra som barn men som inte längre är lika lätta för dig. Tänk rörelser, som att smidigt sätta sig ner och resa sig upp från marken, att rulla från sida till sida sittande på golvet eller göra kullerbyttor.

Du kanske undrar varför vi som är vuxna måste kunna rulla på golvet men faktum är att ju flera sätt på vilka vi kan låta kroppen röra sig i, desto bättre blir vi på att inte göra oss illa, ifall vi ramlar. Vi kan också skapa bättre förutsättningar för kroppen att rehabilitera efter skador och behålla en smidighet i kroppen även när vi blir stelare som äldre.

Rörelse är alltså bara win win, speciellt för oss vuxna!

Småbarn utvecklas genom att utforska kontakten mellan skelettet och underlaget

För att utveckla sin metod kom alltså Feldenkrais på att han kunde studera hur barn först utforskar underlaget genom ryggkontakt, för att så småningom ta sig upp från ryggliggande till krypande och i takt som musklerna utvecklas, komma upp till sittande i benböj och hela vägen upp till stående; det hela genom en serie av tämligen komplexa rörelser men också med hjälp av ögonens riktningar och en stor nyfikenhet att t ex vilja sträcka sig efter saker och personer och vilja att upptäcka världen.

Den skeletala kontakten med grunden som liknar det vi inom yoga kallar för grundning, är alltså centralt i metoden och under workshopen utforskade vi frågor som: hur bildar olika delar av kroppen olika kontaktytor mot underlaget? och hur processar nervsystemet all den information den får från grunden och använder den till att organisera kroppen på olika sätt?

Feldenkrais är en typ av pedagogik

Feldenkrais sammanställde ett helt enorm material av så kallade ATM som står för Awareness Through Movement: det är hundratals lektioner, vissa korta och andra längre, vissa enkla och andra mycket mer komplexa. Vid basen av Feldenkraismetod står nämligen variationen i rörelse i centrum, och tanken på att ju flera sätt vi kan röra kroppens olika delar på desto bättre för oss.

Anna-Maria Broberg organiserade Feldenkraisveckan Evolutionsrevolution genom att själv välja ut lämpliga ATM som syftade till att belysa hur barnens rörelseutveckling går till. De utvalda lektionerna har dessutom förklarat utmärkt flera av de viktigaste aspekterna av Feldenkraismetod, som egentligen kan definieras som en egen typ av pedagogik och lärande. Feldenkrais ansåg nämligen att man lär sig bäst genom att göra – learning by doing– varför det finns, såsom jag har förstått, inget skriftligt material av hans hundratals lektioner vilka istället lärs ut muntligt till deltagarna. Anna- Maria förklarade att Feldenkraismetoden är en typ av organiskt lärande där man till skillnaden från det mer akademiska lärande, lär man sig genom direkt upplevelse.

Sakta ner! Om du gör rörelsen snabbt gör du bara det du redan kan

Viktigt när man utövar Feldenkraismetoden är att låta kroppen bryta ner rörelserna till mindre steg och utföra dem så långsamt som möjligt. Kroppen sätter nämligen igång med en gång att röra sig enligt de rörelsemönster som kroppen redan kan och det inte alls säkert att just dessa rörelser är de mest energibesparande eller bästa för kroppen.

Inom Feldenkraismetoden talar man till och med om parasitära rörelser eller rörelser som vi gör av gammal vana men som kanske inte är de mest optimala för oss. Och det är bara genom att utforska alternativa rörelsebanor i slow-motion som du kan programmera åter kroppen till att göra samma sak men genom andra mer optimala rörelsemönster.

Om rörelsen är för svår eller om du inte kan göra den av något skäl, föreställ dig den

I Feldenkraismetoden programmerar man in rörelser i de delar av kroppen som är friska istället för att fokusera på det som är skadat eller sjukt. Så om du t ex har en skada i en axel som gör att axeln inte kan rotera, kan du, enligt Feldenkraismetoden börja göra den rotationen i den friska axeln och genom detta programmera in nervsystemet att utföra rörelsen, för att sen så småningom kanske testa om du kan göra detsamma med den skadade axeln. Alternativt kan du föreställa dig rörelsen som hjälp att utföra den inom sin tid.

Men yoga och Feldenkraismetoden då?

Jag tänker att alla, oberoende på om du praktiserar/lär ut yoga eller utöva en sport eller om du bara vill få en kropp som upplevs som lättare, smidigare och friare i rörelser, har stor användning av denna metod. Inte nog med det, det som hände mig under de många timmar av långsamma rörelser på golvet/mattan, var att jag slappnade av fullständigt, så att utföra dessa kontrollerade rörelser i slow motion och superkoncentrerat aktiverade parasympatiska nervsystemet och skapade möjlighet till återhämtning trots att hjärnan jobbade på. Också win win….

Jag ser dessutom flera kontaktytor mellan yoga och Feldenkraismetoden; när du inte kan göra en  yogasekvens/position som är för svår, backar du bandet, bryter ner sekvensen till mindre steg, samt preppar den genom andra rörelser som hjälper dig att utveckla den styrka och/eller rörlighet som denna yogasekvens/position krävs.

Än en gång konstaterar jag att kroppen har oändliga möjligheter till att lära sig nytt eller nygammalt, bara vi ger den chansen att göra så. Längst ner i inlägget kan du se en kort video på hur jag tänker jag kan integrera del av det jag lärt mig under veckan i min yoga. Testa du med!

Vid sidan av sin verksamhet på Stockholms Pilates Center och av sina återkommande workshops startar Anna-Maria Broberg snart en utbildning – Bones for Life -som bygger på Feldenkraismetoden och som ger ännu mer konkreta tips till en smidigare kroppen än de du får genom workshoparna och här hittar du alla detaljer 🙂

Källa: Graeme Lynn (2017) Awakening Somatic Intelligence.

Det är snart sommarlov för många av oss (några har kanske redan börjat sin semester?) så ett superbra tillfälle att lyssna mer på musik och poddcasts om de ämnen man gillar.

Jag gillar YOGA!

Så här kommer det ett urval (jag har flera än dessa!) på poddar jag tycker om och lyssnar på, och det är ingen ordning på bäst och minst bra för alla de listade är bra, om du frågar mig!

VARSÅGODA!

* YOGALAND – Paret Jason Crandell och Andrea Ferretti som har arbetat i många år som redaktör för Yoga Journal intervjuar olika yoga- rörelselärare och diskuterar allt mellan himmel och jord om yoga, i bred bemärkelse. Jag hämtar mycket inspiration från det de pratar om.

* J.Brown YOGA TALKS – – lite som ovanstående, fast ibland lite mer provokativt och också mer personligt.

* YOGA 360° – Vår Yoga World Vevve Jäderlund och Sara Ström pratar yoga och det är på svenska!!!

* LIBERATED BODY PODCAST – – som tyvärr inte längre spelas in 🙁 men det finns 70 helt fantastiska avsnitt med fantastiska intervjuer 🙂 där Brooke Thomas och hennes gäster avhandlar olika aspekter av yoga, bland annat yogas mer spirituella aspekter.

In och lyssna!

* …och Brooke Thomas är med och spelar numera in BLISS AND GRIT tillsammans med Vanessa Scotto. Om du är intresserad av att förkovra dig i olika aspekter av ämnet Embodiment, lyssna här!

* MINDFUL STRENGTH – – Kathryn Bruni-Youngs podd är för dig som tänker på yoga mer som fysisk styrka och rörlighet.

Och så två poddcasts om meditation och personlig utveckling som jag älskar: 

• THE HEART WISDOM PODCAST – – Jack Kornfields lugna röst och humör gör buddistisk inspirerade lärdomar tillgängliga för alla. För dig som vill lyssna mer om Loving Kindness.
• TARA BRACH -. Så bra så att jag inte kan skriva mer. Du måste lyssna!

VAR SÅ GODA OCH DELA GÄRNA MED DIG OM DINA BÄSTA PODDAR! SKRIV TILL MIG! <3