Vad är Yogas framtid?
Ja, framtiden kan vi knappt veta något om men däremot kan vi alltid inventera nuläget och nuläget för yoga är ju inte jätteljust om du frågar mig. En liten disclaimer såhär i början av min artikel: detta inlägg är inte tänkt att få dig att bli deprimerad utan målet med min text är ju att reflektera över det som händer idag med yogaentreprenörskap i förhoppning på att tillsammans kunna hitta strategier som hjälper oss att brygga in till bättre tider.
Alltså, jag vet inte om det är bara jag som tycker så men yogavärlden i Sverige och ev även i Norden verkar gå genom en kris utan vidare. Det är nästan som yoga varit som en trend och som alla trender gör, håller den på att bana ut nu…låt mig förklara vad jag menar….
Under senaste halvt år har många studion gått i konkurs, samtidigt som ännu fler studion har minskat på sitt utbud av klasser och trots detta, kämpar studion ändå på, med halvtomma klasser och yogisar som kommer bara ibland på drop -in istället för att köpa terminens kort som det var tidigare.
Vissa etablerade, duktiga studioägare har tröttnat på att driva studion bl a pga att det har blivit mycket svårare att få verksamheten att gå runt, samtidigt som många yogalärare har kastat in handduk och slutat undervisa helt…yogaföretagandet överges till förmån av andra ekonomiskt tryggare yrken. Yrket överges inte bara pga ekonomin utan i många fall är det också pga det är slut på gnistan. Det är inte roligt länge, tycker fler som jag har pratat med, att undervisa när intresset för att gå på klasser och workshops är så mycket mindre.
Jag tycker mig se även liknande trend vad det gäller yoga – och träningsresor i Sverige och utomlands som behöver ställas in eller köras med färre deltagare, då folk satsar inte länge lika mycket på denna typ av events.
Jag pratade dessutom nyligen med vänner och yogakollegor i Norge och Finland och även där verkar det som det är svårt att motivera människor att yoga regelbundet som tidigare. Mina nordiska yogalärarkollegor, flera av vilka också driver studion, uttryckte detta som att det inte längre finns en yogacommunity att gå till.
Vad är det som händer? Är det krisen som hindrar våra deltagare att komma på yoga eller är det så att våra deltagare har ändrat inriktning och ägnar sig åt andra aktiviteter? Och går det att verkligen ersätta yoga med andra typer av tekniker?
Om du tänker efter hur det var innan pandemin, så var yoga som “fenomen” (om du ursäktar att jag kallar yoga så) jättepopulärt i Sverige och omnejd. Många yogastudion hann till och med att expandera till flera eller större lokaler för att fler och fler vill yoga, och vi fyllde våra retreater mycket lättare. På min grundlärarutbildning vill jag minnas att vi var minst (kanske fler) 20 yogisar och detta stora intresse för att bli yogalärare höll i sig även i flera år efter det….nu har till och med etablerade aktörer inom yogalärarutbildningar slutat att erbjuda yogautbildningar helt medan flera andra aktörer har ändrat struktur på sina utbildningar och erbjuder mest inspelade online-baserade lösningar för att spara in på lärarresurser.
Det ligger alltså nära, tycker jag, att fråga sig om yoga är i kris i Sverige (Norden) just nu och om så, vad kan vi göra för att ändra på detta?
En liten tröst kan vi få om vi tittar på yogas utveckling sen uppstarten av “moderna yoga” i slutet av 1800-talet. Yoga som företeelse har nämligen alltid varit komplex och i förändring under seklen och anpassat sig vid rådande situationen och behov hos människor. Det är alltså inget konstigt att behov ändras och yoga anpassas vid detta.
Var är det för ett nytt läge som vi som förmedlar yoga befinner oss på nu?
Vilka lösningar finns det?
För trots allt vi har gått genom med covid-pandemin och kriget som ännu pågår med ekonomiska krisen som konsekvens, finns det ju SAKER SOM INTE HAR ÄNDRATS: fortfarande mår folk mycket bra av att praktisera yoga, rörelsebaserad som mer stilla, och fortfarande finns det bara vinster att landa på yogamattan en stund varje dag, andas medvetet och slappna av för att sen röra sig i mjuka rörelser, vilket är precis det som våra kroppar är skapta för.
Och fortfarande fortsätter många av oss kämpa på för att sprida yoga till fler “against all odds”….
Kommentera gärna och ge mig gärna din åsikt här.
