“While yoga offers us a vast repertoire of formal practices that accomodate the different predilections of individuals, almost any activity can be used as a life practice if it reconnects us with our aliveness:… …painting, singing, dancing, composing music, building sanctuaries, plainting gardens, raising children, writing poetry, climbing mountains, all such activities, if practiced mindfully with passionate devotion can be called  a form of Yoga” .

Såhär skriver den kända och kloka amerikanska yogaläraren Donna Fahri,  i ett av de första kapitel i sin bok “Bring Yoga to life” i vilken författaren reflekterar mycket om vad yoga egentligen är eller kan vara för var och en.

Vad är yoga för dig och vilka associationer får du, när ordet yoga dyker upp i ditt huvud?

I mitt förra blogginlägg valde jag att skriva om den fysiska delen av yoga, om de positioner/asanas vi gör på yogamattan. Det är just detta som är den allra första kontakten till yoga för många människor. Men yoga är så mycket mer; meditation, andetag, medveten närvaro, större kroppsmedvetenhet och filosofi är bara några av de associationer som jag får upp om jag funderar vidare på innebörden av ordet Yoga för mig.

Men Donna Fahris budskap är ännu större än så. Yogapraktiken börjar enligt boken “Bringing yoga to Life” först när vi lämnar mattan och återupptar vardagslivet; det är när vi har praktiserat färdigt genom asanas kopplade till andetag och meditation, när vi rullar ihop vår mattan och lämnar lokalen där vi har utövat yoga: det är då vår praktik egentligen börjar, och Donna uppmanar oss att ta med yoga ut till vårt vanliga liv.

Att leva “yogiskt” kan för vissa innebära att leva på ett särskilt sätt, kanske att följa en särskild kosthållning eller praktisera yoga si och så många gånger per dag/vecka. Men att leva yogiskt kan också vara att försöka leva och uppleva varje dag till fullo; att finna glädje i att dricka kaffe med en gammal vän eller att kunna gå ut i trädgården och plocka sina egna grönsaker och frukt, att gå ut i skogen och plocka svamp med barn.

Att hitta glädje i de småsakerna är att ta med Yoga ut i livet för mig.

Jag kan säga direkt att jag inte har något klart svar till detta! Den yoga som är bra och lämplig för dig för stunden är med största sannolikhet en annan än den som är bra för mig nu. Och vilken otroligt tur att det finns så många olika typer av klasser yoga att det alltid går att hitta den som just är den du behöver för stunden!

I lördags besökte jag Pranama Stockholm – en mysig och alldeles nyöppnad studio vid Ringvägen i Stockholm och deltog i en fin klass Embodiment Yoga (tack Isabella!) där rörelserna och de känslor som rörelserna medför vid musik får styra passet. Klassen är visserligen guidad och rörelserna synkas ihop med andetaget, men det är, såsom jag tolkar klassen, kroppens egen rytm som är i centrum. Jag hade tagit en sådan klass tidigare vid annan studion och gillat den mycket så jag visste att jag skulle tycka om den J

Men själv har jag en yogabakgrund i en helt annan typ av yoga – Virya Yoga – där man i varje klass använder sig av ett biomekaniskt fokus – t ex jobbar vi särskild med stabilitet/grundning – som styr flödet under passet. Denna typ av approach i yoga ger dig en hundra procentig kontroll på hur du rör dig på mattan, från start till slutpositionen, och lämpar sig härmed speciellt bra för de som inte har tidigare utövat så mycket yoga.

Så hur ska man tänka i valet av yoga t ex om man inte är van vid yoga? Är det kontrollerade rörelser utifrån ett fokuserat biomekaniskt perspektiv eller ett lite friare yogaflöde där kroppen får släppa loss i sin takt som du behöver? Vad är bättre och var är sämre?

Återigen inget är rätt eller fel och det är du som måste känna efter vad som passar för just dig.

Mina råd om du har tid och möjlighet:

• besök flera studion nu när de fortfarande har prova-på-veckor
• testa dig fram genom olika klasser och olika lärare (vi är många och så så olika!)
• försök närma dig varje klass med ödmjukhet och öppna ögon
• släpp de klasser eller den yogaformen, som inte är din sort och gå vidare med andra.

Tänk på yogaklasser som ett smörgåsbord med många smårätter att provsmaka; varje rätt passar någon men inte alla rätter passar alla;)

Lycka till!

Har du också hört ordet fascia? Det är ett relativt ”nytt” begrepp som blivit mer känt under de senaste åren, inte minst tack vare en större användning av foam rollers för massage eller stretching av ömma punkter i kroppen.

Denna vecka var jag på en tredagars workshop med Gary Carter (Natural Bodies), en av de främsta experterna inom ämnet fascia och kroppens återhämtningsförmåga (resiliens), för att lära mig mer teori om fascia och hur vi bäst kan praktisera yoga eller röra oss på det sättet som hjälper att uppehålla en frisk fascia.

Men låt oss backa bandet och börjar från början.

Vad är fascia egentligen?

Vi är vana att tänka på vår kropp i anatomiska termer. Vi har lärt oss att uttrycka oss i termer av muskler, ben och organ och i alla våra anatomiböcker presenteras t ex musklerna som avgränsade enheter med ett fäste och ett ursprung och en förmåga att dras ihop. Men verkligheten är egentligen en annan och om vi tittar inne i en kropp ser vi hur ”musklerna” i själva verket sitter ihop i slingor eller spiraler av vävnad som många gånger löper hela vägen från topp till tå i kroppen. Och det som finns överallt mellan dessa vävnadsslingor är en mycket flytande, vatten- och kollagenrik massa med elastiska egenskaper, en fluffig massa som i princip penetrerar varenda cell av kroppen, lägger sig runt alla organ m m och ”håller ihop allt i kroppen”. Ja, du kan tänka på fascia runt kroppen nästan som en Onepiece/Onesie…

Det är det som är fascia eller bindväv, som vi, och alla de andra däggdjuren är byggda av!

Om man tittar på fotot ovan kan man se Gary hålla en modell som ska föreställa vår kropp. Modellen består av träpinnar som kan likna ben i skelettet och av elastiska strängar eller gummiband som kan sägs likna fascia. Om du drar lite i ena sträng (fascia), ändrar du formen på den. Men så fort du släpper den igen, återfår modellen sin ursprungliga struktur. Precis så är det i din kropp: fascia ser alltså till att allt innanför kroppen, vare sig det är organ eller muskler håller sig på plats och att kroppen kan bibehålla sin form. Om kroppen utsätts för ett lagom stort tryck, kan alltså kroppen återhämtas sig utan någon synlig strukturförändring men när trycket är kontinuerligt eller större intar kroppen felaktiga och nya strukturer, som kompensation till dessa yttre förändringar. Är du med? 🙂

Fascian reagerar och förändras vid yttre tryck

Ett enkelt exempel är hur bärande av en axelväska på en och samma sida av kroppen så småningom kan medföra att du får en lägre axel (på den sidan där axelväskan hängt). Fascia reagerar alltså på axelväskan och intar en hållning som funkar ihop med den nya förändringen. En axelväska kan upplevas som oproblematisk men tänk t ex vad det får för konsekvenser för fascia om du hela tiden sitter och arbetar i samma position eller för all del om du står hela tiden och arbeta (att stå behöver inte innebära en hälsosammare hållning om du inte rör dig alls!). Samma load (samma tryck och påverka) på fascia kan alltså få fascian att reagera och anpassa kroppen till t ex sämre hållning.

Fascian är alltså extremt känslig för beröring och intryck utifrån. Detta tack vare att den är rik på receptorer eller celler som aktiveras genom beröring och yttre påverka. Det är genom dessa receptorer som din fascia får resten av kroppen i kommunikation med din hjärna.

Så hur kan vi använda oss av denna information i yoga?

När vi praktiserar yoga på mattan, grundar vi ofta kroppen ner genom fötterna dvs vi trycker ner fötternas fyra hörn på underlaget. Men vad händer, om du istället för att aktivt trycka ner fötterna och ”rota dig” på mattan, låter grunden (golvet) istället “berätta för hjärnan” genom fascians receptorer, hur kroppen på bästa sättet ska placera sig i rymden? Hur kan vi röra oss på ett mer fluid och lättare sätt när vi förflyttar oss från ena till andra yogapositionen så att kroppen kan spara och återanvända energi i rörelsen? Det är kanske lättare sagt än gjort. Många av oss som utövar yoga sen ett tag tillbaka praktiserar (och undervisar) den fysiska yogan genom att tillämpa biomekanik dvs genom noga aktivering av ena eller andra muskeln i syftet att stabilisera lederna. I t ex en Krigare II (se bilden i mitt förra inlägg), trycker vi ner både främre och bakre foten som hjälp med att grunda oss ner och bli stabila samtidigt som vi kramar om främre lårets muskler för att stabilisera främre knäet. Allt för ett gott syfte 😉

Men fascian mår bäst av en annan typ av rörelse och vi behöver tänka om och använda oss mer av fascians elastiska egenskaper i yoga för att “träna fascian”. Istället för att indirekt låsa lederna såsom det händer i statiska positioner där vi behöver hålla positionerna stabilt och balanserade, låt oss försöka stå lättare (alltså inte trycka ner fötterna lika mycket) och framför allt låt oss integrera mer dynamik i vårt yogaflöde.

Fokusera på förflyttningar från och till poserna snarare än på statiska slutprodukten är mitt råd och det jag också försöker föra in mer och mer i mina klasser 🙂

Kan alla praktisera yoga? Tänk att svaret på detta är JA! Det spelar ingen roll om yoga är för dig ett sätt att träna eller om du associerar ordet yoga till en stund stillhet för dig själv. Alla kan börja med yoga precis på den nivån de befinner sig vid och med den delen av yoga som ligger dem närmast. Är detta inte fantastiskt?

Livia heter jag som har fått unika chansen att från och med nu hjälpa till med extra yogainspiration här på Yoga World. Jag är yogalärare med en solid Virya yoga grund och flera specialiseringar, och brinner för att försöka föra ut yoga till fler! Just detta intresse har fått mig att faktiskt undervisa väldigt aktivt vid yogaklasser och jag har haft och fortfarande har förmånen att både erbjuda min yoga på yoga studion, vid träningsanläggningar och även ute på företag. Gemensamt för alla dessa ställen och det bästa med jobbet, om du frågar mig, är det fantastiska mötet med alla olika människor; allt från vana yogisar men också väldigt många som just upptäckt yoga och yogas fördelar.

Det är nog denna senaste grupp som jag tycker är mest tacksamt att arbeta med. Det är ni som kommer in på mina yogaklasser och nästan ber om ursäkt för att ni inte är jätterörliga eller berättar att ni inte har balans eller styrka nog att hålla vissa positioner.

Men vet ni, det är just ni som har de bästa förutsättningar att må bättre av yoga! Är man stel, behöver man träna balans eller bli medveten om vad man har sin kropp, är yogamattan precis det rätta stället att hamna på J och det kanske är just via gymmet och träning som du som inte har yogat förr hittar nu till mattan.

Just i syfte att skaffa mig ännu fler verktyg och hjälpa flera att upptäcka fördelar med yoga gick jag en specialdesignad vidareutbildning i yoga för löpare förra helgen. Under ledning av kunniga Monika Björn lärde vi oss två yogaflöden, speciellt genomtänkta för att komma åt de områden i kroppen som kan behöva extra rörlighet och/eller styrka hos löpare, bland annat hela baksidan ben och bröstryggen.

Utöver en ökad bålstabilitet, en större balans och koordination kan man aldrig nog påpeka hur viktigt det är att hitta ett medvetet sätt att andas för bättre hållning och större fokus och koncentration.

Så är du löpare eller utövar annan idrott och tänker att yoga inte är något för dig: tänk om! Du får så mycket genom några minuter på yogamattan!

Häng med mig nu och följ med här men också på Instagram livia_fitness ! På min hemsida fitnesslivia.se kan du se var jag håller klasser och kurser 🙂