Livias Yoga
Yoga World

Inspiration

InspirationMeditationmedveten andningMedveten närvaroMindfulnessny bokpausstillhet

Höstens bokpärla: “Att vara STILLA när allt SKYNDAR” – jag har läst Magnus Fridhs nya bok!

I ett ögonblick av planlös vila utan utmätt sluttid öppnas en dörr på glänt till något mera stilla. Lite som att komma in från den mer skyndande och presterande världen till en ingemansland, vidare in i en lugnare tillvaro. Från på till av. Från göra till vara. Från uppkopplad till nedkopplad.

Såhär börjar finaste och mest användbara bok som jag läst på länge.

Som du kanske minns, har jag läst och skrivit om Magnus första bok “Viloläge – mindfulness och meditation i vardagen”. Den boken har en större betydelse för mig då den var den första boken jag recenserade här på Yoga World. Då och då tänker jag att om Magnus inte hade skickat mig ett recensionsexemplar av sin bok hade jag kanske aldrig kommit igång med att skriva recensioner här….

Strax efter det att Viloläget hade kommit till min brevlåda träffade jag Magnus live på Stockholms mässa där han var och föreläste om sin bok och höll i en meditation för oss som satt i publiken.

Meditation, stillhet och inre tystnad stod i fokus redan då i Magnus första bok, och jag har gått och väntat på att få läsa mer från denna duktiga yogalärare och författare.

Och nu har Magnus alldeles nyligen publicerat sin nya “Att vara STILLA när allt SKYNDAR” och jag vet nästan inte på vilket sätt jag kan recensera denna bok för att förmedla de många fina sinnesintryck och känslor som jag upplevt under de senaste dagarna då jag umgåtts med boken. Jag gör ett försök nedan…

Vi behöver pausa och bara vara mycket oftare än vad vi gör.

Boken, som har en mindre och bekvämt bärbar format, är poetiskt skriven utan att innehålla tomma ord. Det är som de ord som finns på de 132 sidor i boken, skulle valts ut ett och ett med omsorg för att på ett enkelt och direkt sätt leverera ett klart budskap som det inte råder någon tvekan om:

Vi behöver pausa och bara vara mycket oftare än vad vi gör.

I boken delar Magnus med sig av sina tre bästa tillfällen att hitta tillbaka till stillheten och till pauser i vardagen och jag måste säga att jag känner väl igen var och ett av dessa och håller med om dess val.

Dels kan enkla rutiner i vardagen, såsom t ex att efter jobbet landa hem på ens soffa en liten stund utan mobilen eller andra distraktioner i närheten och ta emot den helande energin och det lugnet som bara en spinnande och harmonisk katt kan skänka sin husse/matte; dels att ta sig ut och uppleva naturen och dess årstider kan vara ett sätt att landa. Sist utgör meditationen ett självklart tredje sätt att pausa och hitta stillhet inombords.

Boken “Att vara stilla när allt skyndar” är uppbyggd kring dessa tre huvudteman som var och ett avhandlas i flera kapitel illustrerade av stilrena och väldigt fina färgteckningar av Kristin Lindström.

I Del I “Vardagen” kan vi läsa om många olika verktyg med vilka vi kan öva oss i att stanna upp mitt i vardagens ständiga rörelse; här finns det andningsövningar, avslappningstekniker men också metoder för att dels lära oss att acceptera det som vi inte kan påverka, och dels påminna oss att allting är i förändring hela tiden, det senaste en försäkran på att allt – även det dåliga- passerar.

Centralt i denna del är också att kunna leva i nuet och vi får veta hur Buddistiska munkar övar sig varje dag på större medkänsla; genom att regelbundet tänka positiva saker om andra, lär munkarna sig att leva ett spirituellt mycket rikare liv där varje minut och varje andetag ger nya möjligheter.

Också kopplad till detta är mindfulness eller förmågan att leva i nuet, som också har en viktig plats i denna bok. Kan enkla vardagssysslor, som att diska eller vika sin tvätt, med större närvaro, bli rutiner som vi använder oss av för att pausa och hitta stillhet inombords?

Naturens helande kraft

I Del II i boken avhandlas naturens läkande effekt och det är med stor igenkännande faktor jag läser denna del. Magnus beskriver hur det är att lämna staden och gatornas kaos för att långsamt träda in i en skog och med medvetna steg promenera på terrängen och uppmärksamma alla dofter och ljud som naturen bjuder på. Lugn och ro, stillhet och vila för sinnet.

I denna del finns också kapitel “Tystnad” där vi kan läsa hur tystnaden inte behöver vara något som vi passivt inväntar, utan det kan vara en plats som vi kan ta oss aktivt till. Vi har med andra ord alltid möjligheten att skapa förutsättningar för att hitta tystnad, t ex genom att skapa oss våra rutiner, t ex en yoga – eller meditationsrutin.

Och det är just om Meditation som bokens Del III handlar om. Samma meditation som hjälpte en mycket yngre Magnus att hitta fokus och koncentration och härmed skapa förutsättning för en djupare stillhet inombords. I detta kapitel kan vi också läsa om kraften av att sjunga eller recitera ett mantra för att öva fokus, men också om hur fysiska yoga kan bli en typ av meditation i rörelse.

Sist och inte minst i boken kan vi läsa om snällhet och hur man genom att lyfta upp andra och ge utrymme till andra, kan må bättre och på sikt få tillbaka av den snällheten man delat med sig – en reflektion som jag verkligen hoppas fler kan ta sig till….

Sammanfattningsvis är “Att vara stilla när allt skyndar” en bok för faktiskt alla som behöver med jämna mellanrum påminna oss själva om att då och då dra i handbromsen och stanna upp, pausa och vara i nuet….och tänk vad häftigt att meditation, andningsövningar och yoga samt ett liv i samspel med naturen kan hjälpa oss med allt detta!

Jag rekommenderar varmt Magnus Fridhs “Att vara stilla när allt skyndar“. Själv har jag börjat läsa boken med mina många yogisar, när vi ses varje vecka och praktisera yoga.

18 september, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
anatomiandetagInspirationLeslie KaminoffPraktisk anatomiworkshopYoga anatomyYogahistoria

“Asanas har ingen alignment, människor har” – på workshop med Leslie Kaminoff

Foto: Lydia Mann

I helgen har Stockholm fått besök av ännu en superhäftig yogalärare, amerikanska Leslie Kaminoff från New York som tillsammans med Amy Matthews är författaren till Yoga Anatomy, som många av oss yogalärare har haft som kursbok.

Häng med mig nedan så berättar jag mer om en karismatisk lärare med 40 års undervisningserfarenhet med flera byten av yogainriktning men fortfarande stor tacksamhet gentemot alla hans tidigare yogalärare.

Vi var supermånga som sammanstrålade till Yogashakti i helgen för att träffa den yogaläraren som har skapat ramarna för våra 200 timmars utbildningar och hjälpt till att sätta standard på alla de utbildningar som idag är erkända av Yoga Alliance.

Det är New York-baserade Leslie Kaminoff som under helgen delade med sig av sin mångåriga kunskap, inspiration, erfarenhet och en hel del yogahistoria i en innehållsrik workshop där många frågor blev besvarade, och flera nya tankar väcktes upp om bl a det som vi lärare säger när vi undervisar, och också om det vi undervisar.

Förutom hans stora kunskap om anatomi och yoga har Leslie ett spännande liv bakom sig som han generöst delade med sig om under helgen. Han började praktisera Sivananda yoga som ung. Jag är ingen expert på Sivananda yoga men som jag har förstått är det en typ av holistisk yoga där man kombinerar asanas, pranayama, meditation och avslappning och också ett eget förhållningssätt till livet. Leslie levde således som en swami i en ashram under en längre tid och även chefrade över ett av Sivananda center. Men Swami lever i fattigdom, celibat och lydelse vilket efter ett tag inte kändes som något som Leslie ville fortsätta med, varför han lämnade så småningom Sivanandavärlden och sitt arbete på centern och åkte till Mysosore till Desikachar som kom att bli hans viktigaste mästare under många år.

Att få höra om hur det var att vara lärjunge till T.K.V. Desikachar, sonen till den ännu mer kända Krishnamacharya; samma Desikachar som också lärde upp B.K.S. Iyengar och Pattabhi Jois, blev för mig som det mest spännande på workshopen. Som att indirekt leva genom en bit av yogahistoria!

Trots att Leslie så småningom lämnade Indien och Desikachar och utvecklade sin egen yogastil lever, såsom jag upplevde under helgen, väldigt mycket av Desikachars visdom och lärdomar, samt respekt mot honom, kvar hos Leslie som citerade väldigt många gånger sin mästare. Och Leslie berättade också hur det viktigaste för Desikachar var att fokusera på individen, något som hans andra lärjungar så småningom utvecklade till det som kom att bli terapeutisk yoga.

Också viktigt för Leslie (som anammat detta från Desikachar) var andning i yogapraktiken, som vi därför avhandlades en hel del under weekend.

Superspännande att dels höra mer om hur inandning och utandning är kopplade till Prana och Apanas i T.K.V. Desikachars tradition och om hur dessa rörelser inte alla gånger tycks överensstämma med det sättet vi instruera andetaget idag; och att dels få utforska andetaget i olika positioner för att själva fundera ut vilken andetagsrytm som bäst funkar för var och en av oss i just den specifika positionen.

Också väldigt intressant (om än inte nytt för mig som har nördat in mig en himla mycket i andning) att ännu en gång påminna sig om att rent anatomiskt rundar vi ryggraden vid inandning och sträcker ut den i utandning, vilket är precis tvärtemot det vi oftast lär ut på våra klasser…..har du tänkt på det?

Foto: Lydia Mann

En annan stor del av denna interaktiva workshop handlade om att tänka om kring alignment, som vi tack och lov vet nu alla inte existerar som en enda korrekt för varje position utan som Leslie uttryckte, finns bara i människors kroppar; alltså olika kroppar behöver olika anpassningar på positioner (olika alignments) och inte tvärtom.

Foto: Lydia Mann

Sist men inte minst handlade en stor del av workshop om fötterna som stabil bas till all typ av rörelse vi gör med övriga delar i kroppen. Här förespråkade Leslie för en typ av stabilitet för fötterna fördelat på tre punkter – basen till stortå, basen till lilltå och hälen – istället för den kanske mer konventionella fyra punkters fördelning. Något att testa om du inte har gjort det förut 🙂

Så sammanfattningsvis gav workshopen stor, generell inspiration och en hel del nya idéer om rörelser och arbetssätt att utforska med mina deltagare, samt framförallt väckte ännu större lust att undervisa yoga och få ännu flera att upptäcka detta fantastiska verktyg att utforska kroppen och sinnen som heter yoga!

Här hittar du Leslie Kaminoffs hemsida med online kurser och andra bra resurser till yogaanatomi mm och om cirka ett år från idag får vi också en ny upplaga av Yoga Anatomy. Den boken ska jag ha 🙂

Thanks Leslie and Lydia for an amazing weekend!

Foto: Lydia Mann

8 september, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!

Populärt från Yogaworld.se

InspirationryggYoDa festivalYoga and Dance festivalYoga festivalYOGA MED LIVIA

“Awakening the spine” på YOGA OCH DANS FESTIVAL 2019 – HERE I COME!

Det är dags att boka biljett till YoDa-festivalen som kommer tillbaka i november! Och jag är där även i år <3

Samma långhelgen fredag -söndag 1-3 november! Samma fantastiska venue- min älskade Balettakademien! Nya och gamla favoritpresentatörer! En fest där yoga och dans, men också community och vänskap är fokus!

Och där dans och yoga är, där är jag med! För andra året i rad är jag stolt presentatör och kommer också att berätta för er om eventet här på bloggen!

Välkommen på “Awakening the spine” LÖRDAGEN 16.30-18, en klass där vi kombinerar flödande och mjuka rörelser med andning och embodied meditation för att skapa harmoni i kroppen och sinnen.

Jag längtar!

P.S. Här kan du boka!

31 augusti, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Asanasi huvudet på en yogalärareInspirationLedhälsarörlighetsolhälsningUppvärmningYOGA MED LIVIA

…SPOT on SOLHÄLSNINGAR ….vad tycker du?

…inte en solhälsning men ett annorlunda utfallsekvens som tränar rörligheten i höftlederna….kika på video nedan 😉

De är klassiska, nästan alltid med på yogaklasser och lärs ut vid nästan alla yogautbildningar. De ingår dessutom i många yogisars dagliga praktik. Det handlar om SOLHÄLSNINGAR!

Jag ska direkt säga att jag inte är expert på ämnet solhälsningar – Surya Namaskara– så om du som läser detta inlägg kan mer än jag om ämnet, känn dig fri att kommentera och förfina min kanske inte så fullt nyanserat perspektiv 🙂

Jag skulle vilja definiera en solhälsning som en sekvens som består av ett antal fasta positioner och alla de rörelser som vi behöver göra för att komma in i dessa positioner genom ett flöde kopplad till andning. Även om det finns en fast stomme av rörelser som ingår i en solhälsning (A och B) finns det en mängd olika varianter av solhälsningar, vilket kanske också visar hur pass populära solhälsningar har blivit.

Varför är solhälsningar populära?

Svår fråga att besvara. Kanske är det för de är ett fast element i flera traditioner inom yoga eller kanske bara för att det känns som man lätt kan få igång kroppen när man flödar genom, sträcker ut, fäller fram mm allt man gör i en solhälsning….

Och de rörelserna som ingår i en solhälsning är verkligen grundläggande och involverar en massa leder, vilket är superbra för att vi vill värma upp i hela kroppen och dess strukturer i början av en klass.

En vanlig variant av en solhälsning A, börjar med att vi sträcker upp armarna och förlänger oss uppåt från bergsposition (från Tadasana till Utthita tadasana) för att sen fälla fram från höfter till Uttanasana. Efter att ha förlängt ryggen i ardha uttanasana flödar vi in till ett utfall och planka, för att vidare mjukna ner till magliggande genom en djup planka (Chaturanga dandasana) och en bakåtböjning (kobra Bhujangasana eller uppåtgående hunden Urdhva Mukha Svanasana). Därifrån kommer vi in till nedåtgående hunden (Adho Mukha Svanasana), för att slutligen kliva fram till främre delen av mattan och tillbaka till stående positionen.

Om du tänker på dessa rörelser och positioner tillsammans, kan du lätt se att i princip alla de stora lederna kommer med i en solhälsning. Av denna anledning är det superbra att flöda genom solhälsningar i uppvärmningssyfte…

…men är det verkligen bra att värma upp genom solhälsningar?

Låt oss tänka lite på vad syftet är generellt med uppvärmning: vi värmer upp för att förbereda kroppen till större eller mer belastande typer av rörelser eller hur?

När vi t ex styrketränar värmer vi ofta upp genom att göra samma styrketränings övningar som ingår i vårt pass, men vi kör dessa övningar endast med kroppsvikt. Och om vi ska köra ett pass löpning börjar vi springa lite långsammare och ökar gradvis hastigheten och tempot i takt som kroppen har blivit mer uppvärmt.

Samma uppvärmningstank borde appliceras, tycker jag, till yogapraktiken.

Men om du tänker generellt på yogaklasser: vilket tempo kör vi våra solhälsningar i? Tempot är oftast snabbt och solhälsningar görs som många efter varandra. Det som kan hända då är att vi på detta sätt belastar kroppen för hårt lite för snabbt.

Tänk om du t e x har ett kontorsjobb och sitter många timmar efter varandra dvs om du håller samma och få positioner länge, för att sen kasta du dig direkt in i en klass och på det sättet utsätta din kropp för rörelser som kroppen inte alls gjort på ett bra tag. Det handlar om plankor, djupa plankor (vars goda teknik är det få som kan), bakåtböjningar, utfall på kalla knän! mm och dessutom allt detta i rasande fart för tanken var ju att få upp energi och flöde….är det inte lite upplagt för skador?….

Hur blir det då med solhälsningar?

Självklart kan du fortsätta göra solhälsningar såsom du brukar, tänker jag, ifall du är förtjust i dem. Men kanske är det bra att tänka på hur du gör dessa solhälsningar, kanske du behöver sakta ner tempo och öka det successivt så att din kropp “hinner med” och uppvärmningen sker mer gradvis. Eller så byter du helt enkelt ut dina solhälsningar mot ett flöde där ledhälsan är ännu mer i fokus och där de rörelser du har valt är mer funktionella. Tänk så här: när är det vi behöver stå i planka eller komma ner i en djup planka till vardag?

Nedan ser du en kort video på vissa rörelser som jag brukar använda i början av min praktik. Testa gärna flödet och skriv och berätta vad du tycker! Var så god!

Gör gärna flera repetitioner än vad jag visar här. Nackrotationer såsom flera andra av de rörelser jag visar, kan göras ännu mer isolerade än vad jag visar här, jag har valt att denna gång göra rörelserna mer fria och mindre isolerade då syftet är uppvärmningen. Som vanligt kommer det fram någon som “stör”när man försöker göra sin praktik och han hade sin egen agenda….;)

22 augusti, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
DharanaEmbodimentfilosofiInspirationPranaPratyaharaRörelseworkshop

Pratyahara, Dharana och Prana flow – jag har varit på Julie Martins immersion!

Foto: Maria Carlson

Det har bara gått några få timmar sen jag praktiserade yoga tillsammans med många yogavänner på Yogashakti, Stockholm, men känslan kvarstår…känslan av en kropp som känns fullständigt smärtfri och fluid och vars många leder upplevs som starka men fria och spatiösa.

Ja, det är svårt att hitta de rätta orden och skriva ner hur det egentligen känns i kroppen och sinnen, när jag nu har landat på soffan efter fem heldagar av fenomenal yoga med en av de bästa lärarna som jag vet.

Julie Martin besökte Sverige för elfte gången och delade med av en himla massa under sin fantastiska workshop. Häng med så ska jag berätta om vad jag har varit med senaste veckan!

Julie <3

Det finns mycket som jag fascineras av Julie (här kan du förresten läsa mitt inlägg om Julie och förra årets immersion); hennes pedagogiska sätt att presentera material, hennes karisma och humör och också förmågan att förklara rätt så svåra filosofiska begrepp på ett mycket tillgängligt sätt; alla kvalitéer som gör av Julie en god förebild för oss andra yogalärare.

Men utöver allt detta finns det dessutom någon alldeles speciellt med Julie, tycker jag, som jag alltid tänker på när jag går på hennes workshops; det är hennes kapacitet att designa och sätta ihop fiffiga workshops…. Så blev det också fallet med årets workshop som, såsom alltid delades upp i två delar; en tre dagars del-workshop som främst var riktad till oss yogalärare och sen helgens workshop som handlade om ett helt annat tema och som var öppen för alla yogaintresserade.

I år var workshopens första tre dagar tillägnade förståelse av de två samverkande filosofiska begrepp Pratyahara – förmåga att kunna kontrollera de intryck som kommer utifrån- och Dharana– förmåga att fokusera. Vid sidan av meditation som nog förblir den mest klassiska av de verktyg vi har att utveckla vår fokus mot insidan, testade vi på andra konkreta sätt att utveckla Pratyahara och Dharana, t ex genom vår fysiska yogapraktik. Julie menar att som Hathayoga-praktiserande har vi egentligen rörelsen och kroppen som främsta verktyg att utveckla större känslighet, fokus och koncentration.

Genom att bli mer medvetna om hur det känns i kroppen när vi t ex förflytta oss från ena till annan position i ett yogaflöde, kan vi också bli mer receptiva för annat; t ex kan vi inse med en gång när vi förlorar fokus då hjärnan registrerar eventuella distraktioner utifrån – tankar, ljud, fysiska förnimmelser. Genom att snabbare notera när vi blir distraherade kan vi öva oss att gång på gång komma tillbaka till känslan i kroppen och härmed öka vår koncentration.

Om hjärnans olika delar och deras roll och funktioner i detta sammanhang handlade också mina tre första dagar av workshop, och vi diskuterade förhållandet mellan neo-cortexen som samlar in information som kommer utifrån, och limbiska systemet som istället bearbetar, processar och eventuellt etablerar nya mönster eller system.

Superspännande alltihop!

Många var vi 😉

PRANA FLOW genom ANDNING och RÖRELSE

Fokus av helgworkshopen “MOVING: BREATH – ENERGY – LIFE” var istället Prana som kanske kan anses vara ett av de mest centrala begreppen inom yoga. Prana kan översättas som vår livsenergi och yogisar är intresserade av att genom praktik få Prana att röra sig i kroppen på ett fritt sätt.

Under lördag och söndag har vi således utforskat detta genom två sätt; dels genom att använda flera olika Pranayama eller andningsövningar, ibland i kombination med mudras (gester med händer); dels genom att utgå ifrån vetskapen att kroppen hålls ihop och består av större del av bindväv eller fascia. Fascia separerar andra strukturer i kroppen men också håller dessa strukturer samman. Tack vare dessa egenskaper kan en rörelse som startar på ett ställe i kroppen fortplanta sig och kännas av i motsatta delen av kroppen.

Genom att utgå ifrån detta och genom att använda sig av ett fluid yogaflöde som jobbar med fascias kvalitéer av elasticitet och omladdning kan vi öka rörligheten, samt de aktiva rörelseomfång i vår kropp samt vi kan få fria leder och en kropp som behåller dess fjädrings förmåga. En kropp som är fluid och “fri” på insidan är en kropp där energi flödar – Prana flödar genom rörelse alltså.

Vid sidan av allt inspirerande som immersionen bjöd på har jag dessutom återförenas med många av mina yogavänner (Maria, Marika, Marika, Åke, Stina, Annika, Rebecka, Marianne, Josefin, Tina, Ulrika, Rose-Marie, med flera! Love you!) som jag vet kommer alla att dyka upp igen om ungefär ett år.

Med Maria och Ulrika <3 och jag minns inte vem var den duktiga fotografen som tog detta fantastiska foto. Om du ser det, hör av dig till mig för då skriver jag gärna ditt namn! Bästa fotot på länge!!!

För den 12 augusti 2020 kommer Julie tillbaka till Sverige med ny inspiration! Längtar redan!

11 augusti, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
1 2 20

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.