Det var en gång, berättar Jack Kornfield i sin bok “A path with heart” [1], en ung och ambitiös lärare som flyttat till en stad där en mer erfaren mästare redan var etablerad och verksam. Till denna mästare drog sig alla stadens studenter så att den yngre lärare r inga följare…

Då tänkte den yngre ut en plan. Han fångade en liten fågel som han gömde i sin hand och så tänkte han gå till mästaren och utmana honom att utan att se vad som gömde sig i handen berätta för alla om fågeln var levande eller död….”Om du är så stor och kunnig, kan du säkert se detta utan svårighet!” sa den yngre läraren till mästaren och tänkte att om mästaren skulle säga att fågeln var död, skulle han bara låta fågeln flyga ut för att bevisa att mästaren hade fel; däremot om svaret skulle bli att fågeln var levande, skulle han hinna med att mosa fågeln i handen för att motbevisa mästaren.

“Is the bird in my hand, dead or alive?” frågade den yngre, varvid mästaren svarade “Really, my friend, it´s up to you”.

Denna fantastiska metafor handlar om hur vi tar oss an de svårigheter som dyker upp genom livet. Vi kan antingen fly eller slåss, både beteenden som är helt naturliga för oss. Eller så låter vi dessa svårigheter få bli del av vår meditation och yogapraktik och aktivt jobbar med acceptans (som inte betyder passivitet dock). Det är inte lätt men jag tycker att det alltid är värt ett försök.

Några tankar såhär mitt i veckan <3

Jack Kornfield. 1993. A path with heart.

De är klassiska, nästan alltid med på yogaklasser och lärs ut vid nästan alla yogautbildningar. De ingår dessutom i många yogisars dagliga praktik. Det handlar om SOLHÄLSNINGAR!

Jag ska direkt säga att jag inte är expert på ämnet solhälsningar – Surya Namaskara– så om du som läser detta inlägg kan mer än jag om ämnet, känn dig fri att kommentera och förfina min kanske inte så fullt nyanserat perspektiv 🙂

Jag skulle vilja definiera en solhälsning som en sekvens som består av ett antal fasta positioner och alla de rörelser som vi behöver göra för att komma in i dessa positioner genom ett flöde kopplad till andning. Även om det finns en fast stomme av rörelser som ingår i en solhälsning (A och B) finns det en mängd olika varianter av solhälsningar, vilket kanske också visar hur pass populära solhälsningar har blivit.

Varför är solhälsningar populära?

Svår fråga att besvara. Kanske är det för de är ett fast element i flera traditioner inom yoga eller kanske bara för att det känns som man lätt kan få igång kroppen när man flödar genom, sträcker ut, fäller fram mm allt man gör i en solhälsning….

Och de rörelserna som ingår i en solhälsning är verkligen grundläggande och involverar en massa leder, vilket är superbra för att vi vill värma upp i hela kroppen och dess strukturer i början av en klass.

En vanlig variant av en solhälsning A, börjar med att vi sträcker upp armarna och förlänger oss uppåt från bergsposition (från Tadasana till Utthita tadasana) för att sen fälla fram från höfter till Uttanasana. Efter att ha förlängt ryggen i ardha uttanasana flödar vi in till ett utfall och planka, för att vidare mjukna ner till magliggande genom en djup planka (Chaturanga dandasana) och en bakåtböjning (kobra Bhujangasana eller uppåtgående hunden Urdhva Mukha Svanasana). Därifrån kommer vi in till nedåtgående hunden (Adho Mukha Svanasana), för att slutligen kliva fram till främre delen av mattan och tillbaka till stående positionen.

Om du tänker på dessa rörelser och positioner tillsammans, kan du lätt se att i princip alla de stora lederna kommer med i en solhälsning. Av denna anledning är det superbra att flöda genom solhälsningar i uppvärmningssyfte…

…men är det verkligen bra att värma upp genom solhälsningar?

Låt oss tänka lite på vad syftet är generellt med uppvärmning: vi värmer upp för att förbereda kroppen till större eller mer belastande typer av rörelser eller hur?

När vi t ex styrketränar värmer vi ofta upp genom att göra samma styrketränings övningar som ingår i vårt pass, men vi kör dessa övningar endast med kroppsvikt. Och om vi ska köra ett pass löpning börjar vi springa lite långsammare och ökar gradvis hastigheten och tempot i takt som kroppen har blivit mer uppvärmt.

Samma uppvärmningstank borde appliceras, tycker jag, till yogapraktiken.

Men om du tänker generellt på yogaklasser: vilket tempo kör vi våra solhälsningar i? Tempot är oftast snabbt och solhälsningar görs som många efter varandra. Det som kan hända då är att vi på detta sätt belastar kroppen för hårt lite för snabbt.

Tänk om du t e x har ett kontorsjobb och sitter många timmar efter varandra dvs om du håller samma och få positioner länge, för att sen kasta du dig direkt in i en klass och på det sättet utsätta din kropp för rörelser som kroppen inte alls gjort på ett bra tag. Det handlar om plankor, djupa plankor (vars goda teknik är det få som kan), bakåtböjningar, utfall på kalla knän! mm och dessutom allt detta i rasande fart för tanken var ju att få upp energi och flöde….är det inte lite upplagt för skador?….

Hur blir det då med solhälsningar?

Självklart kan du fortsätta göra solhälsningar såsom du brukar, tänker jag, ifall du är förtjust i dem. Men kanske är det bra att tänka på hur du gör dessa solhälsningar, kanske du behöver sakta ner tempo och öka det successivt så att din kropp “hinner med” och uppvärmningen sker mer gradvis. Eller så byter du helt enkelt ut dina solhälsningar mot ett flöde där ledhälsan är ännu mer i fokus och där de rörelser du har valt är mer funktionella. Tänk så här: när är det vi behöver stå i planka eller komma ner i en djup planka till vardag?

Nedan ser du en kort video på vissa rörelser som jag brukar använda i början av min praktik. Testa gärna flödet och skriv och berätta vad du tycker! Var så god!

I senaste numret av Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy publicerades nyligen en kort men peer-reviewad (= vetenskapligt granskad) publikation vars innehåll och framför allt vars fina huvudillustrationen (som du ser nedan), spred sig snabbt på sociala medierna och delades i minst en av de FB grupper som jag följer. Artikeln klassas som en Viewpoint och syftar till att uppmuntra till diskussion kring ämnet hållning också kopplad till ryggsmärta, och flera påståenden som fortfarande cirkulerar inte minst inom vården, men som forskningen har visat inte ha någon evidens.

Ämnet och illustrationen tyckte jag var av så pass stort intresse för många av oss som håller på med yoga, och speciellt för oss lärare! att jag tog direkt kontakt med publikationens första författare (thank you Diane!) och bad om att få en pdf fil så att jag kunde läsa hela artikeln och sammanfatta dess resultat på ett så korrekt sätt som möjligt

OBS! Läs ALLTID ursprungliga artiklar alt. om du inte kan få tag i dem, ha åtminstone i bakhuvud att det du läser inte är det ursprungliga och kan härmed eventuellt inte motsvara de slutsatser som stod i vetenskapliga artikeln!!

Sitt upp upprätt! – ICKE!

Många av oss har växt upp med tron att det faktiskt finns perfekta hållningar både när vi står och sitter. Tänk t ex hur många gånger du har läst eller hört att det inte är så bra att sitta med rund rygg och du måste hellre räta ut ryggen, dra axlarna bakåt och neråt och sträva framåt med bröstet. Enligt artikeln i JOSPT har det under lång tid funnits en tro att om man undviker vissa lägen kan man undvika ont i ryggen. Speciellt inom vården har man länge trott att det finns ett samband mellan ont i ryggen(t ex i ländryggen) och en “inkorrekt” hållning. Baserat på detta har man bland annat ge rekommendation om att aldrig lyfta något tungt med rundad rygg och att sträva efter en “stolt” hållning av den typen som jag beskrev ovan.

Men enligt Slater et al (1) finns det inte ännu tillräckligt starkt stöd för att vissa positioner skulle medföra större ont i ryggen även om vissa studier har visat en viss koppling mellan att lyfta tungt och fysisk skada. Vidare finns det inte heller något stöd för att just en viss kurvatur i ryggen ( t ex om vi sitter och kutar ryggen) skulle medföra ont i ryggen (2).

Hållning och yoga

Vad har detta att göra med yoga?

En hel del!

Om vi går till klassisk yoga, lär vissa fortfarande ut noga instruktioner på hur en bergposition eller Tadasana bör se ut. Du kan t ex få höra om att det inte är så bra för din rygg om du svankar mycket utan du hellre bör korrigera detta genom att engagera magmusklerna och låta svanskotan riktas neråt mot hälarna. Ett annat exempel: tills väldigt nyligen och kanske fortfarande så i flera klassiska yogatraditioner har vi inte rundat rygg vid stående framåtfällning (Uttanasana). Traditionellt i yoga fäller vi alltså fram från höfter med rak rygg. Men numera vet vi att forskningen har visat det inte alls är farligt att rulla ner med rund rygg. Tvärtom vet vi idag att ingen position generellt är farlig, om man bara varierar sig och inte står för länge i den positionen.

Författarna på publikationen skriver vidare att för 40 år sen var det t o m rekommenderat att vila i sängen om man hade ont i ländryggen. Sängvilan ges inte längre som rekommendation (1) och idag vet vi att vid ryggskott är det superviktigt att röra sig så mycket som det är möjligt.

Yogalärare – låt oss tänka på vad vi säger!

Det påpekas också i artikeln även om författarna är fysioterapeuter och pratar om sina patienter istället för yogisar. Det handlar om vikten att inte skrämma bort våra klassdeltagare från rörelse! Det är så lätt att i förbifart uttryckas sig på ett sätt som förstärker den eventuella redan befintliga rädslan för att röra sig som vissa av våra yogisar som har ont i ryggen kan ha.

Låt oss istället utgå från att ryggraden är en stark och väldigt anpassningsbar struktur att “lita på” och låt oss genom det vi säger till våra deltagare uppmuntra utforskande av rörelser och dess variation!

Det finns inte en perfekt hållning eller vissa positioner som är farliga (det kan förstås finnas undantag till detta, någon som utifrån sin egen skada inte ska göra vissa positioner/rörelser!) och vi har alla lite olika ryggar!

Källor:

1. Slater, D. et al. 2019. “Sit Up Straight”: Time to re-evaluate. JOSPT 49(8): 562-564.
2. Kwon BK et al. 2011. Systematic review: occupational physical
   activity and low back pain. Occup Med (Lond). 61:541-548.

Hos mig är det snart dags för sommarlovet. Hur är det hos dig?

Du kanske är en av de som har möjlighet att pausa ditt jobb och snart ta sommarledigt i några veckor eller så har du kanske redan varit ledig under vinterhalvåret och behöver arbeta under sommaren. Oberoende på den kategorin som vi faller under kan vi inte komma ifrån att samhället förbereder sig nu för en längre paus. Sommarlovet närmar sig.

Skolorna är stängda och ungdomar är redan på sommarlov. Även på Campus där jag har jobbat fram till nyligen, är det helt tomt på folk då även universitets studenter har paus. Och på bussar och tåg märks det tydligt att en del människor redan har påbörjat sin sommarledighet då det inte längre är trängsel på morgnarna.

Sen är det också bara att titta ut i naturen och se grönskan runt omkring och känna solen som värmer.

Äntligen lite sommar också i Sverige!

Själv har jag börjat nedräkningen till min semester och lika mycket som jag tänker på vad jag vill göra under mina semesterdagar tänker jag också mer aktivt än någonsin på vilket sätt jag kan försöka få mina lediga dagar att räcka längre….för att det som brukar hända mig när jag jobbar så intensivt under en längre tid såsom jag har gjort denna vår är att det tar lång tid för mig att varva ner. Det är rätt lätt, tyvärr, att jag fortsätter att “jobba i tankarna” även om jag inte undervisar eller är på kontoret. För mig handlar det alltså om att verkligen lära sig att vara i nuet så att varje timme och varje semesterdag ska kännas som längre.

Jag tror att det är nu som yogas mer spirituella del och framförallt övningar i mindfulness och meditation kan bli viktigare än någonsin. Genom att sitta i stillhet och “bara vara” kan vi kanske också sakta ner tempot vilket är en förutsättning för vila och paus.

Så i sommar tänker jag:

• Pausa!
• Ta mig tid att se, känna, lukta och höra i naturen.
• Andas långsamt.
• Vara ute så mycket som jag bara kan.
• Gå barfota i gräset eller på stranden.
• Uppskatta sommarljuset och grönskan.

Hur ska du göra för att få sommaren att räcka så länge som möjligt?

Ni vet rörelsen “Trä i nålen” där man ligger i barnets position och som detta namn antyder, trär man i armen (nålen) under den andra armen för att sen ta spjärn av fingertopparna och lyfta upp den axeln som är överst? Det ger en skön vridning i stor del av kroppen, inte minst i ryggen.

Just på grund av rörelsen startar från barnets position och är en vridning, kan den ibland kallas för Parsva (sida) Balasana (barn) även om jag undrar om detta sanskritnamn inte egentligen är ett nytt och konstgjort namn….positionen känns inte som en av de få gamla men jag kan ha fel förstås….någon som vet?

Hur som helst, finns det många flera sätt att använda sig av denna rörelse som ger en skön vridning i bröstryggen. Genom att jobba dynamiskt kan du dessutom också utforska hur våra fasciastråk hänger ihop genom “spirallinjer” som löper tvärs genom kroppen.

I min video nedan här ser du fyra varianter i ett miniflow.

Trä i nålen i Uttanasana

I första lilla sekvensen “trär jag i nålen” från stående framåtfällning Uttanasana. Du kan antingen sträva efter att hålla den bärande armen utsträckt hela tiden eller så släpper du denna mer strikta biomekaniska sätt att röra sig och utforskar lite mer fritt vad som händer i vridningen när du tillåter denna arm att böja sig lite när du vrider.

Trä i nålen i utfall

Sen kommer jag så småningom in till ett utfall och “trär jag i nålen” i utfallet.

Hur förändras vridningen när du lägger till balansen?

Trä i nålen vid alla fyra

Sist går jag nere till alla fyra och utforskar först “trä i nålen” med händer på klossarna och sen med händerna direkt på mattan.

På vilket sätt skiljer sig rörelse i ryggen och beter sig axellederna lika eller inte i de två rörelserna?

Vad händer i vridningen när den bärande armen tillåts att böjas?

Testa gärna och återkom, så får vi se om du upplevde detsamma som jag!

Och du vet att till hösten kommer det nya chanser till min WORKSHOP OM RYGG! Fråga gärna din Yogastudio om du vill att kommer till dig med min Yoga och rygg!