“Namaste är en hälsningsfras som härstammar från Indien och som ofta används inom hinduismen. Man säger ofta ordet i samband med att man placerar sina handflator mot varandra och niger eller bugar. Ordet kommer från sanskrit och är en kombination av namah och te (en förkortad variant av tubhyam).”

Såhär står det i wikipedia om du googlar på uttrycket Namaste och det är många av oss yogalärare som brukar avsluta klasserna med att säga Namaste med händerna i en Anjali mudra precis som ovan beskrivet.

Men varför gör vi detta?

Jag har sen en tid känt till att vissa av mina yogalärarkollegor bara säger “Tack” på slutet av klasserna och inte längre använder Namaste då uttrycket faktiskt används inte på detta sätt och i dessa sammanhang i Indien idag. Men så har jag tänkt att jag själv gillar min Namaste och jag har fortsatt att säga det.

Men idag bestämde jag mig för att göra lite research och faktiskt ta reda på mer om Namaste.

Vad betyder egentligen Namaste och vad kommer uttrycket ifrån?

Hur används uttrycket i Indien idag? Och när började vi använda det på våra yogaklasser?

Jag har inte svar på alla dessa frågor men en liten bit kom jag fram till tack vare Rachel Bathen – Yoga Girl som tipsat på Podden The Allusionist, en fiffig podd som jag kommer att lyssna på igen! I avsnittet 55 avhandlas uttrycket Namaste av självaste Jim Mallison, medförfattare av The Roots of yoga med Mark Singleton, och Andrea Jain, disputerad religionsvetare.

I podden får vi veta att Namaste härstammar från Namah – att buga och teh -till dig, så hela uttrycket är ett sätt att hälsa. Alltså läs igen: Namaste är en hälsning ungefär som Hej!

Så när vi (jag) högtidligt och vördnadsfullt avslutar våra klasser med Namaste säger vi (jag) egentligen alltså bara hejjjjj, fast med lite släpigare och högtidligare röst….

Visste du det?

Enligt forskarna som intervjuas i podden används inte heller Namaste i ett yogasammanhang i Indien utan hälsningen är så pass formell att den dyker upp i samband med möten på regeringsnivån….

Så varför säger vi Namaste på yogaklasser i Sverige och i västvärlden och när började vi göra det?

Andrea Jain vet inte riktigt när Namaste introducerades i våra posturalyogaklasser men hennes analys om varför vi säger så genomgående i västvärlden, är att Namaste fyller två viktiga funktioner för oss: dels är det så att våra yogisar förväntas sig det att höra Namaste på slutet av en klass – och tydligen säger man Namaste även i början av yogaklasser i USA – för att markera att klassen och praktiken är slut (och börjar om du även börjar den med Namaste). Andrea Jain menar att yogapraktik i en studio/anläggning ses av många som en speciell stund på en speciell plats, avskild från vardagslivet, så en fras som Namaste förstärker känslan av en viktig ritual och påminner att det är nu du ägnar en stund eller en paus åt sig själv. En stund som t o m kan uppfattas som helig (kanske är det din enda tid att stressa av (egen reflektion)).

Dessutom menar Andrea att, att avsluta klassen med ett uttryck i Sanskrit ger en känsla av något extrafint och gammalt och ger härmed yogaklassen en typ av äkthet (authenticity).

Igen ställer jag mig frågan: behöver vi tro på att yoga är gammalt för att det ska kännas bra att praktisera yoga, och kan inte yoga ändå var bra även om vi inte säger Namaste på slutet av praktiken?

Vad säger du? Jag ska försöka gå ifrån Namaste nu..får vi se hur det går med det 😉

Hur går det med ryggserien och har du hunnit testa några av de rörelser och tips i mina tidigare publicerade tre inlägg?

Som jag också skrev i mitt senaste inlägg, är det superviktigt att värma upp ryggen INNAN du ger dig på solhälsningar. I alla fall enligt min mening bör du möta solhälsningar med en uppvärmd kropp på grund av de olika delrörelser som ingår i en solhälsning och också med tanke på att solhälsningar ofta körs som många och i snabbt tempo.

Nedan kommer det en ny video som jag har filmat åt dig med ytterligare en uppvärmningsrörelse där sidorörelser i ryggen är återigen i fokus.

Lägg gärna till denna rörelse som komplement till dina vanliga katt och ko vid alla fyra.

Placera dig vid alla fyra, böj och korsa dina knän alternativt bara böj dem och behåll dem parallella; svinga knäna sida till sida och notera på vilket sätt ryggen rör sig när du tar dig in mot ena eller den andra sidan.

Fäll sen ner mot ena sidan och kom in i en sidoversion av barnets position; sträck ut armarna och stanna kvar några andetag som paus. Du kan också, såsom jag visar i slutet av video, komma upp på fingertoppar och förstärka stretchingen på ena sidan.

Lycka till!

Vilka associationer får du när du tänker ordet bakåtböjningar? Du kanske tänker direkt på svårare positioner som helbrygga (Urdvha Dhanurasana) eller kamel (Ustrasana) men faktum är att redan i Solhälsningar, som ofta används som uppvärmning i början av en klass, finns det bakåtböjningar i form av kobra (Bhujangasana) eller till och med uppåtgående hunden (Urdvha Mukha Svanasana), vilket innebär att uppvärmning av ryggen är A och O.

Det finns mycket att säga om detta ämne och jag återkommer till bakåtböjningar… men idag vill jag egentligen prata mest om vad som händer till nacken när vi kommer in i sista fasen av en bakåtböjning.

Tänk själv var någonstans har du din blick när du t ex är i en kobra? Många tror att man måste lyfta upp blicken “mot himlen” då och kanske finns det traditioner som undervisar detta. Då ögonen är kopplade till nacken, medför en sådan blick dock en överextension av nacken som nacken visserligen kan göra tack vare sin rörlighet, men som varken är särskilt hälsosamt eller för all del nödvändigt om du frågar mig. Kompressioner i nacken och även i ländryggen kan då göra sig påminda, särskilt om du gång på gång kommer in i detta skarpa läge (se bilden under).

Istället kan du låta blicken vila på en punkt framför dig och jobba med förlängning av ryggen och nacken (som är en del av ryggen). Engagera också gärna magstödet så att ryggen och magen jobbar ihop som den integrerade enhet som de faktiskt är tänkta att vara. När mag/ryggstödet är med behöver du inte heller förlita dig bara på att pressa ner händer/armar och fötter i en bakåtböjning då du har engagerat mycket större del av kroppen i din bakåtböjning.

Kolla på video nedan och hör ännu flera detaljer om detta. Testa gärna och återkom med frågor!

Lycka till!

Vi fortsätter i serien om YOGA och RYGGEN. Turen har kommit till en rörelse som, så vitt jag vet, inte ingår i klassiska yogaflöden. Det handlar om att fälla fram genom rygg-nedrullningar. Häng med!

Vi kan, tror jag, alla enas om att det vanligaste inom yoga är att göra framåtfällningar från höfter och med en rak rygg. Tänk på t ex hur det är i klassiska solhälsningar, när du fäller fram från bergsposition Tadasana till Uttanasana. Det är vanligt att göra detsamma i sittande framåtfällningar (inom vissa former av yin yoga undantag) ; vi höjer sittbenen genom att t ex sitta på en uppvikt filt vilket underlättar att tippa bäckenet fram och sen fäller vi fram med rak rygg fram till den nivån då vi inget annat kan göras än runda ryggen. Känner du igen det?

Det finns flera anatomiska/fysiologiska skäl till att vilja fälla fram på detta sätt istället för fälla fram med en rund rygg från början och säkert kan det vara befogat att resonera så för vissa personer.

Men utöver detta finns det, tror jag, också en mindre befogad anledning att vi alltid har gjort framåtfällningar rak rygg i dynamisk yoga. Traditionen gör och vill att det ska vara så helt enkelt….

Men traditionen eller inte, så vet vi idag att kroppen mår som bäst när den får röra sig genom många olika rörelser och positioner, så istället för att behöva välja mellan rak och rund rygg, om du har en frisk rygg, är nog det bästa att kombinera både asanas och rörelser där vi sträcker ut ryggen med asanas och rörelser där vi rundar ryggen. Så får kroppen allsidig motion och rörelse!

Ännu bättre om du kan röra ryggen i flera olika planer!

Här nedan ser du en rörelse som fram till nyligen, inte var särskilt vanlig i någon av yogaflöden som vi lärde ut på klass men som du nuförtiden ofta kan stöta på, i alla fall om du går klass för lärare som hängt med i kunskapsutvecklingen om kropp och som härmed struntar i traditionen och lär istället ut en mer modern och salutogen yoga.

I Video 1 rör jag mig från Tadasana (bergsposition) till Uttanasana och tvärtom genom ned/upprullningar.

1. Böj på knäna både under ned – och uppfärd
2. Rulla ner och upp så långsamt som möjligt, nästan “kota för kota”.
3. För att låta ryggraden röra sig i flera planer fäll fram mot en sida i taget.

I Video 2 rullar jag ner och upp på samma sätt men lägger till lite “skakningar” för större avslappning och för att det är så himla skönt att skaka loss 😉

Du kan både lägga till dessa rörelser i din uppvärmning och i mitten på flöden. Och varför inte byta ut några av dina traditionella solhälsningar mot några moderna nedrullningar och upprullningar som ovan? 😉

Idag börjar jag en serie som har ryggen och ryggraden som huvudämne! Absolut favoritämne då jag tycker att det är så viktigt att försöka behålla den rörligheten vi har i ryggen och motverkar den försämring i rörlighet som kan uppstå till följd av åldrandet.

När du går på yogaklasser är det vanligt att du blir undervisat att göra katt och ko bland annat i syftet att värma upp ryggen. Inget fel på katt och ko som dessutom brukar upplevas som en skön rörelse, särskilt om du får uppehålla dig lite längre där du känner dig stel! Men om du analyserar den rörelsen lite närmare, inser du att i klassisk katt och ko rör vi ryggen bara hela tiden fram och tillbaka genom flexion och extension, dvs kroppen rör sig bara i en enda plan, sagittal-planen, i katt och ko.

Du behöver alltså komplettera katt och ko behöver med andra uppvärmningsövningar om du vill värma upp ryggraden ….

Här nedan kommer det en övning som faktiskt låter dig värma upp alla delar i ryggen genom rörelser som sker i flera olika planer. Gör övningen, om möjligt, “utan att tänka för mycket”, speciellt när du har fått till rörelsen. Om du slappnar av i höfterna medan du gör denna rörelse spänner du nämligen inte kroppen och det är då lättare att verkligen värma upp hela ryggen.

1. Börja stå höftbrett isär mellan fötter eller placera dig till och med, med fötter på lite kortare avstånd än så, och skifta till en början vikten från höger till vänster så du böjer och sträcker ett knä i taget.
2. Vänd bålen gradvis mer och mer mot den sidan som du skiftar vikten mot. Tänk på att “du ritar en åtta eller en oändlighets symbol med dina sittben”. Genom denna höftrörelse värmer du upp nedersta delen i ryggen.
3. Lägg till armarna. Antingen svingar du dem lågt och nära kroppen (mindre rörelse) eller så svingar du armar högre upp och längre bort från kroppen (större rörelser). Nu värmer du upp även högre områden i ryggen, upp till bröstryggen.
4. Sist, testa att titta mot den riktning som du svingar höfterna mot. Kom ihåg att dit ögonen går, går nacken, dvs när du nu tittar bakåt, rör sig även översta delen av ryggraden bakåt. I detta sista steg värmer du även upp den översta delen i ryggen. OBS! man kan bli lite snurrig av detta sista steg, så backa bandet om det känns så!

OBS! Om du vill lära dig mer om hur yoga kan bidra till rygghälsan, håll utkik för kommande datum för min ZOOM kurs om detta! Kommer snart!