Den Femte Grundstenen – nya boken av Don Miguel Ruiz är här!

Redan för hela 24 år sen publicerades hans första, mycket kända och och uppskattade bok “The four agreements” – de fyra grundstenarna- som många verkar har läst och låtit sig inspirerats av. Själv har jag bara känt till Don Miguel Ruizs namn tack vare en av mina lärare som brukar citera denna intressanta författare. Men när jag hörde att samma författare publicerat en ny bok som är fortsättning på den förra och nya boken har dessutom hunnit översättas till svenska kände jag att rätta tiden kommit för mig att lära känna Don Miguels värld lite närmare. Häng med mig nere så berättar jag mer om “Den femte Grundstenen”!

Först och främst är “Den femte Grundstenen” superbra att börja med även för dig som inte läst den äldre boken. Don Miguel Ruiz förklarar nämligen redan i introduktionen att den femte grundstenen redan fanns med som tanke hos honom 1997 när hans första bok kom, men inte förrän många år efter, kunde han, med hjälp av sonen Don Jose’ Ruiz, som också är medförfattaren av nya boken, formulera tankarna bakom den femte grundstenen genom ord. Första delen av denna nya bok är därför en väldigt användbar repetition till den tidigare boken samtidigt som den introducerar den femte grundstenen.

Don Miguel Ruiz har en spännande historia bakom sig. Han föddes vid en by i lantliga delen av Mexiko som yngsta av 13 barn och utbildade sig till kirurg i sitt hemland där han också var verksam inom yrket under många år. Karriären stannade dock upp i samband med en bilolycka där Don Miguel nästan förlorat livet och som också gav honom en ny tankeställare. Till följd av olyckan bestämde han sig för att förändra sitt liv och blev lärjunge hos en mexikansk shaman (en Nagual). Så småningom blev Don Miguel själv också shaman av samma slag och en budbärare för förmedlingen av den toltekiska visdomen. Toltekerna är en gammal mexikansk befolkning vars traditioner bara förts muntligt från generation till generation ända tills nu genom Don Miguel Ruizs böcker som dock också innehåller mer moderna psykologiska idéer och tankar vid sidan av den toltekiska visdomen.

Enligt toltekerna föds vi helt fria från begrepp och koder och som bebisar upplever vi härmed en värld som är sann dvs fri från föreställningar. Men under uppväxten skolar vi oss in och anpassa oss vid de koder som råder i vår familj och i det samhället och grupper kring oss. Språket är också en typ av skriftlig och muntlig färdig kod som vi anpassar oss till (Don Miguel Ruiz kallar detta för domesticeringsprocessen), vilket så klart är en nödvändighet då vi behöver kommunicera. Alla dessa regler och koder brukar dock förvränga det som är vår riktiga essens och vår sanning, och i många fall tvingar språket in oss i händelser och aktioner som vi inte annars ha skulle valt.

Don Miguel Ruiz berättar om verkligheten som en tavla målad utifrån olika föreställningar, förväntningar och allmänna regler av oss alla. Med denna bakgrund är vi människor konstnärer som genom att ha pensel och färger i sina händer har egentligen också sitt fulla ansvar för den verkligheten vi skapar. Tack vare vår uppmärksamhet kan vi bli varse om livsmönstren som inte känns bra eller som inte är enhetliga med våra värderingar och förändra dessa genom att “måla nya tavlor”.

De fyra grundstenarna som författaren ännu står för är:

1. Var sann i ditt tal. Då språket är en konstruktion som vi hittat på, är det viktigt att alltid använda språket på rätt sätt.
2. Ta ingenting personligt. Om du tänker att allt du ser är baserat på andras konstruerade föreställningar som inte motsvarar sanningen, varför ta saker personligt?
3. Ta ingenting för givet. Människor har en förmåga att tänka ut saker och ting i förväg, olika scenario på hur det kommer att gå och att det kommer att bli på ett visst sätt. Till slut tror vi på de scenarion som hjärnan har målat upp. Men allt detta motsvarar inte sanningen och det vi förväntar oss bara är vår upplevelse och personliga förhoppningen om någonting som andra förmodligen inte alls upplever eller upplever på helt annorlunda sätt. Att hålla detta i minnet, hjälper oss att inte bli besvikna.
4. Gör alltid ditt bästa. Detta är verkligen alltid det enda vi kan göra och har vi gjort det som vi tror är vårt bästa kan vi inte heller klandra oss för annat.

Vad är då den femte grundstenen eller den nya biten som författaren tagit så många år på sig för att kunna formulera?

Man kan säga att den femte grundstenen är lite av slutresultat av alla de andra grundstenarna och av Toltekernas berättelse om hur vi skapar vårt liv. Om allt i livet är konstruktioner och inte motsvarar sanningen ska vi inte heller ta något för givet och vi ska vara skeptiska och lära oss att lyssna – femte grundstenen. Vi kan alltså, enligt Don Miguel Ruiz, gärna lyssna och se på vad andra anser men bäst för oss är att på egen hand utvärdera med jämna mellanrum, och aktivt ta beslut om det vi upplever är något vi vill uppleva eller om det är dags att måla en ny tavla.

“Tänk dig att leva utan att döma, utan rädsla, klander, skuld eller skam. Tänk dig att leva utan att försöka vara andra till lags, till och med utan att följa din egen lagbok för att vara dig själv till lags….Föreställ dig att du är dig själv och att du inte försöker övertyga någon om någonting. Föreställ dig att du, bara genom att vara dig själv, är lycklig och att himlen följer dig vart du än går, eftersom du är himlen”. Dessa visdoms pärlor som för mig är ytterst tantrisk- filosofiska i sin essens sammanfattar budskapet i boken och det självklara men ändå det som är så viktigt att påminna sig om, med jämna mellanrum för att må bättre.

Jag kan varmt rekommendera “Den femte grundstenen” som är en fin, lättläst och liten bok med ett stort budskap och passar både dig som inte läst gamla boken och dig som läst författarens äldre bok för länge sen.