Livias Yoga
Yoga World

nervsystem

hjärnanervsystemneurovetenskapsmärta

SMÄRTA i kroppen – Tame the Beast!

Source: Thanks to “Tame the Beast — It’s time to rethink persistent pain”. Studio / Designer Sam Chisholm – www.tamethebeast.org

Denna höst ska jag börja plugga igen!!! Och det blir kurser som är relaterade till bland det häftigaste en kan plugga just nu, om du frågar mig!

Jag ska plugga NEUROVETENSKAP!!!

Du kanske undrar varför…därför det är ett spännande, relativt ungt ämne som faktiskt länkar samman de områden som jag är intresserad av och är delvis utbildad i – i neurovetenskapen förenas biologi som jag är disputerad och docent i vid Stockholms universitet, med kunskaper om hjärnan och nervsystemet. Nervsystemets struktur och funktioner är fortfarande väldigt outforskade vilket gör det hela ännu mer spännande…

Så om någon veckan ska jag börja läsa distanskursen “Medvetandet och hjärnan” vid Skövde Högskolan. Denna kursen förenar även psykologi till neurovetenskap vilket gör det ännu mer relevant för dem som jag som är intresserade i och undervisar yoga, meditation och yoga nidra. Om allt går som planerat kommer jag att så småningom även läsa distanskursen “Medvetandet och dess olika tillstånd” vid samma högskolan. Det blir superskojigt!

Smärta är ett ämne inom neurovetenskapen, som vi fortfarande vet lite om ….

Ett oerhört spännande delområde inom neurovetenskap, vars forskning går snabbt framåt men där mycket tycks finnas kvar att förklara, handlar om smärta i kroppen, vilket tyvärr berör en himla massa människor på en massa olika nivåer.

Som yogalärare tycker jag är väldigt vanligt att deltagare som kommer in på klass berättar om att hen har ont här och där, och att hen därför inte kan göra alla rörelser. Också vanligt, tycker jag, när jag hjälper enskilda individer genom privata timmar, att klienter som har kronisk smärta berättar att smärtan blir mindre under yogapasset men kryper sen fram igen efter yoga och får samma vanliga intensitet. Här handlar det förresten inte om obekanta tillfälliga smärtor såsom vi plötsligt kan få av en ny skada utan det är kronisk smärta inlägget handlar om.

Så var är smärta och kan vi på något sätt “tämja” den?

Som du också kan höra och se i den fantastiskt bra YouTube videon, som jag lagt till nedan, och som handlar om ett nytt sätt att tänka kring smärtan, kan man säga att smärta är sättet som hjärnan och nervsystemet tar till för att skydda kroppen från eventuella faror. Vår hjärna lär sig alltså vilka situationer som kan vara farliga för oss utifrån upplevda erfarenheter och minnen över olyckliga händelser. När en potentiellt olycklig situation dyker upp igen, checkar nervsystemet av snabbt denna genom att jämföra den mot tidigare händelser. Om nervsystemet tror det finns fara på gång, försöker det skydda kroppen genom att skicka ut smärtan i kroppen.

Man man lugnt säga att smärta från början har ett stort överlevnads värde. Den skyddar oss från att skada oss vidare.

Men det är inte alltid så, tyvärr…

Man kan säga att hjärnan ibland “överreagerar” och skickar ut smärtan bara “just in case” dvs vissa externa stimuli kan trigga igång minnen av tidigare riktiga farliga händelser även när den befintliga händelsen inte är lika farlig för kroppen. Smärta är således inte alla gånger ett resultat av fysiska, faktisk skada. Vi kan ha ont någonstans även fast kroppen har läkt. Återigen, hjärnan och nervsystemet garderar sig och skyddar kroppen på sitt sätt, genom att skicka ett STOP -signal via smärta.

Dessutom enligt Prof. Moseley som ni ser i video nedan, ju större smärtkänslan kroppen upplever, desto “bättre” blir kroppen på att känna smärtan. Som konsekvens av detta kan smärtan kännas ännu mer..

Observera att hela detta resonemang inte betyder att det inte finns riktig kronisk smärta! Det gör det förstås. Men inte alla upplevelser på smärtan innebär att vi fortfarande har en skada. Kroppen kan ha blivit frisk. Men minnet av skadan gör att nervsystemet minns de lägen som orsakade skadan och försöker på sitt sätt att få oss att inte röra oss i dessa lägen genom att skicka smärta.

Så hur vet vi när smärta är “på riktigt”?

Ja, tyvärr verkar det inte vara så lätt att veta men Prof. Moseley menar att man kan försöka utforska sin smärta genom att t ex ställa flera frågor kring det till sjukgymnasten eller läkare, eller genom att långsamt utforska rörelse. Dessutom är det superviktigt att närma sig till smärtan med en annorlunda attityd.

Titta gärna på videon nedan. Den publicerades för en tid sen men trots det finns det ytterst aktuella fakta i den och den är dessutom välgjort och närmar sig smärtproblematik på samma sätt som vi borde försöka närma oss vår smärta, dvs med större nyfikenhet och en tro på att vi faktiskt kan läka.

Källa: https://www.tamethebeast.org/

17 augusti, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
FeldenkraisKroppsmedvetenhetnervsystemsomatics

Lär om, lär rätt med Feldenkrais!

Om du har följt mig i ett år eller längre här på bloggen, kommer du kanske ihåg att för exakt ett år sen deltog jag vid en fem dagars immersion i Feldenkrais metod (kolla här för att läsa mer om det). Min upplevelse av Feldenkraismetoden under den veckan var så fantastisk att jag är med även i år!

Så i onsdags började alltså årets Feldenkrais Evolutions vecka som som varje år hålls av kunniga Feldenkrais pedagogen Anna-Maria Broberg vid Somaticmind Sweden.

Vad är Feldenkraismetoden?

Så lite rekap här om vad denna metod innebär…. 🙂 Inom (fysiska) yogan aktiverar vi eller slappnar av i muskler eller vi arbetar med fascia eller bindväv. Men det är nervsystemet som kontrollerar och initierar varje yogaförflyttning eller rörelse. Nervsystemet bedömer om rörelsen är obekant eller känd utifrån tidigare rörelsemönster som kroppen har varit i. Efter detta går det signaler från nervsystemet att det är ok (eller inte) att utföra rörelsen.

Så det är intressant och spännande med metoder som tränar nervsystemet och Feldenkraismetoden tillsammans med andra så kallade somatiska (somatics) tekniker som Alexanderteknik och Hanna Somatics jobbar just med nervsystemets omprogrammering.

Genom att först ta reda på våra nuvarande rörelsemönster – som ofta inte är de mest effektiva eller de enklaste – kan vi med Feldenkrais-metoden återskapa våra mer ursprungliga rörelsemönster som vi hade som barn men som vi glömt som vuxna. Feldenkraismetoden använder sig av repetitiva och kontrollerade, enklare rörelser i långsamt tempo.

På detta sätt kan rörelser som vi har haft svårt att göra, med tiden bli fullt möjliga. En atlet kan med hjälp av denna metod bli bättre i sin egen specialitet genom att hitta mer effektiva strategier för vissa rörelser; en person med nedsatt rörlighet på en sida av kroppen kan träna sig tillbaka till större rörlighet genom att först utföra rörelsen med den sidan av kroppen som funkar bra och efteråt tänka sig in i samma rörelse vid den nedsatta sidan; och generellt upplever Feldenkraispraktikanterna upplever sin kropp som lättare, nacken friare och fötterna mer grundade.

Jag själv är helt övertygad att jag kunde simma mycket bättre efter förra årets Feldenkrais vecka….

Feldenkrais i yoga – hur?

En annan sak som är häftig ur mitt yogalärarperspektiv är de verktyg som jag kan ta med mig från Feldenkraismetoden in till min yoga. Igår och idag har vi t ex arbetat mycket med dorsalflexion (bilden nere). Dorsalflexion är den rörelse som vi behöver kunna göra och läget som vi behöver ha i våra handleder när vi står i alla fyra eller i hunden eller i plankan. Dorsalflexion i handleder är alltså ett läge som är supervanligt i yoga men inte annars i vardagen. Därför är det vanligt att vi känner oss svaga i handleder på yoga, och kanske till och med undviker att belasta dem och går istället ner på underarmar eller stänger fingrarna till nävar. Om man aldrig belastar handleder kan man inte heller blir starkare där….

Så fort jag får lite tid att filma, ska jag visa er en övning för att stärka dorsalflexion av handleder som är inspirerad av det jag lärt mig på Feldenkrais veckans första två dagar. Stay tuned…

Feldenkraisveckan fortsätter imorgon och till och med söndag och det går bra att droppa i om du skulle vilja testa (anmäl dig här). Lektionerna som vi gör varje dag är fristående så du hänger med lätt om du kommer nu mitt i veckan, även om det finns ett rött tråd som vi följer mellan de olika dagarna.

Populärt från Yogaworld.se

anatomiBiomekanikhöftböjarmuskelKroppennervsystemworkshop

Möt höftböjarmuskeln PSOAS -kroppens kanske mest omtalade muskel. Workshop med Brea Johnson

Musculus psoas major: ett långt namn för de enda två musklerna* i kroppen som förenar ryggraden med benen och också två av musklerna vars placering i kroppen är så pass djup på insidan av kroppen att det inte går att direkt palpera eller känna på psoas (låt oss kallar den bara psoas i denna text för enkelhetens skull).

Om du blundar och försöker se en bild av biceps, kan du nog lätt föreställa dig formen av en biceps, lokalisera platsen där biceps sitter och kanske till och med “känna in biceps” i kroppen. Men om du testar att göra samma sak med psoas funkar det inte alls på samma sätt.

Bilden av dess viktiga musklerna är nog mer diffus.

Höftböjarmusklerna (M. psoas major) är också bland de delarna i kroppen som man har mest åsikter om och som man har skrivit mycket om – det finns till och med en bok som bara handlar om psoas…. – och det är rätt vanligt att stöta på anekdotiska berättelser om psoas där det påstås att dessa muskler motsvarar platser i kroppen där vi oftast lagrar spänningar vid, vid långvarigt stress. Jag skriver anekdotiska berättelser eftersom det finns, såsom jag vet, egentligen inte ännu någon evidens på att stress lagras mer vid psoas än någon annanstans i kroppen. Tänk på t ex axlarna och nacken när vi är stressade och spända, visst lagrar vi spänningar där också……

Igår lämnade jag Stockholm tidigt på morgonen för att åka tåg till Västerås och besöka mysiga Utopia Yoga Studios. Och hela min lördag ägnades åt att tillsammans med en jättefin grupp av lika intresserade yoginisar – Ingela, Olivia, Fabi, Ella, Ruth, Catalina, Hästu, m fl- förkovra mig om det mesta som man vet om psoas, dess anatomi och funktioner. Vi fick också testa på olika tekniker och övningar för att arbeta med psoas och dess närliggande musklerna.

Vår lärare för workshopen var trevliga yogalärare Brea Johnson, inbjuden hela vägen från Kanada. Brea turnerar just nu i Europa med sin workshop “Supporting the Psoas and the nervous system”  och denna workshop var den enda i Sverige, så jag skattade mig lycklig att kunna vara med.

Foto: Catalina

Och denna ambitiösa workshop handlade inte bara specifikt om höftböjarmuskeln utan avhandlade en hel del om nervsystemet och det vi vet om det.

Jättespännande!

Och vi har, precis som också Brea påpekade, egentligen bara börjat att förstå komplexitet i nervsystemet som hela tiden svarar på de stimuli som kontinuerligt kommer från omgivningen genom att försöka skydda kroppen. Det gör det genom att sträva efter att återskapa balans och genom att låta kroppen inta kända och ofarliga positioner eller mönster som kroppen tidigare har varit med om.

Men att alltid välja bekanta mönster i kroppen är inte alltid bra och vi kan behöva lära om nervsystemet. Till exempel om vi har rehabiliterat efter en skada, kan nervsystemet fortfarande minnas hur vissa rörelser förorsakade smärta eller ont och sträva efter att blockera kroppen från att göra dessa rörelser även fast faran (skadan) är över och kroppen skulle behöva röra sig fritt och vid flera lägen.

Och det är små förändringar i rörelser eller asanas vi praktiserar som är viktiga när vi ska lära om nervsystemet, förklarade Brea som pratar om  “valuing the small little things in the practise”.

Foto: Olivia Bergren

Workshopen avslutades med en genomgång av flera restorative positioner där användningen av props (många props!) underlättar för nervsystemet att låta kroppen faktiskt slappna av helt och hållet.

Foto: Ingela Nordlander

 

Foto: Olivia Bergren

Sammanfattningsvis har jag haft förmånen att delta vid en inspirerande workshop om ett ämne –psoas och nervsystemet- som vi bara har börjat förstå lite av. Fortsättningen följer säkert 😉

*Kom ihåg att vi vet idag att allt i kroppen hänger ihop så vi bara pratar om enskilda musklerna (som höftböjarmuskeln i detta inlägg) för att det blir lättare att diskutera dem.

Vännen Olivia Bergren eller som hon heter på Instagram @movewithease på plats vid receptionen av Utopia Yoga Studios <3

7 oktober, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.