I helgen har Stockholm fått besök av ännu en superhäftig yogalärare, amerikanska Leslie Kaminoff från New York som tillsammans med Amy Matthews är författaren till Yoga Anatomy, som många av oss yogalärare har haft som kursbok.

Häng med mig nedan så berättar jag mer om en karismatisk lärare med 40 års undervisningserfarenhet med flera byten av yogainriktning men fortfarande stor tacksamhet gentemot alla hans tidigare yogalärare.

Vi var supermånga som sammanstrålade till Yogashakti i helgen för att träffa den yogaläraren som har skapat ramarna för våra 200 timmars utbildningar och hjälpt till att sätta standard på alla de utbildningar som idag är erkända av Yoga Alliance.

Det är New York-baserade Leslie Kaminoff som under helgen delade med sig av sin mångåriga kunskap, inspiration, erfarenhet och en hel del yogahistoria i en innehållsrik workshop där många frågor blev besvarade, och flera nya tankar väcktes upp om bl a det som vi lärare säger när vi undervisar, och också om det vi undervisar.

Förutom hans stora kunskap om anatomi och yoga har Leslie ett spännande liv bakom sig som han generöst delade med sig om under helgen. Han började praktisera Sivananda yoga som ung. Jag är ingen expert på Sivananda yoga men som jag har förstått är det en typ av holistisk yoga där man kombinerar asanas, pranayama, meditation och avslappning och också ett eget förhållningssätt till livet. Leslie levde således som en swami i en ashram under en längre tid och även chefrade över ett av Sivananda center. Men Swami lever i fattigdom, celibat och lydelse vilket efter ett tag inte kändes som något som Leslie ville fortsätta med, varför han lämnade så småningom Sivanandavärlden och sitt arbete på centern och åkte till Mysosore till Desikachar som kom att bli hans viktigaste mästare under många år.

Att få höra om hur det var att vara lärjunge till T.K.V. Desikachar, sonen till den ännu mer kända Krishnamacharya; samma Desikachar som också lärde upp B.K.S. Iyengar och Pattabhi Jois, blev för mig som det mest spännande på workshopen. Som att indirekt leva genom en bit av yogahistoria!

Trots att Leslie så småningom lämnade Indien och Desikachar och utvecklade sin egen yogastil lever, såsom jag upplevde under helgen, väldigt mycket av Desikachars visdom och lärdomar, samt respekt mot honom, kvar hos Leslie som citerade väldigt många gånger sin mästare. Och Leslie berättade också hur det viktigaste för Desikachar var att fokusera på individen, något som hans andra lärjungar så småningom utvecklade till det som kom att bli terapeutisk yoga.

Också viktigt för Leslie (som anammat detta från Desikachar) var andning i yogapraktiken, som vi därför avhandlades en hel del under weekend.

Superspännande att dels höra mer om hur inandning och utandning är kopplade till Prana och Apanas i T.K.V. Desikachars tradition och om hur dessa rörelser inte alla gånger tycks överensstämma med det sättet vi instruera andetaget idag; och att dels få utforska andetaget i olika positioner för att själva fundera ut vilken andetagsrytm som bäst funkar för var och en av oss i just den specifika positionen.

Också väldigt intressant (om än inte nytt för mig som har nördat in mig en himla mycket i andning) att ännu en gång påminna sig om att rent anatomiskt rundar vi ryggraden vid inandning och sträcker ut den i utandning, vilket är precis tvärtemot det vi oftast lär ut på våra klasser…..har du tänkt på det?

En annan stor del av denna interaktiva workshop handlade om att tänka om kring alignment, som vi tack och lov vet nu alla inte existerar som en enda korrekt för varje position utan som Leslie uttryckte, finns bara i människors kroppar; alltså olika kroppar behöver olika anpassningar på positioner (olika alignments) och inte tvärtom.

Sist men inte minst handlade en stor del av workshop om fötterna som stabil bas till all typ av rörelse vi gör med övriga delar i kroppen. Här förespråkade Leslie för en typ av stabilitet för fötterna fördelat på tre punkter – basen till stortå, basen till lilltå och hälen – istället för den kanske mer konventionella fyra punkters fördelning. Något att testa om du inte har gjort det förut 🙂

Så sammanfattningsvis gav workshopen stor, generell inspiration och en hel del nya idéer om rörelser och arbetssätt att utforska med mina deltagare, samt framförallt väckte ännu större lust att undervisa yoga och få ännu flera att upptäcka detta fantastiska verktyg att utforska kroppen och sinnen som heter yoga!

Här hittar du Leslie Kaminoffs hemsida med online kurser och andra bra resurser till yogaanatomi mm och om cirka ett år från idag får vi också en ny upplaga av Yoga Anatomy. Den boken ska jag ha 🙂

Thanks Leslie and Lydia for an amazing weekend!

Det har väl knappt undgått någon att terminen har kommit igång eller hur? Och det är lite härligt att komma tillbaka till rutinerna och starta hösten….men vänta lite….gick inte starten lite för fort?

Det är nästan ofrånkomligt, tänker jag, att bara dyka all-in i jobbet igen om man inte är en av de få som faktiskt har sparat sin semester tills nu… jag har, som jag redan skrivit, startat nytt deltidsjobb vid KTH och mina första tre veckor har varit riktigt maffiga med många nya ansikten och namn och nya arbetsuppgifter. Superkul men också supermycket på samma gång!

PUST!

Denna vecka kommer också igång ytterligare en av mina yogakurser och nästa vecka startar jag ännu två nya klasser….DUBBEL PUST!…superhäftigt men det gäller att komma ihåg ATT:

ANDAS!!!!!

GÖR DU DET?

För vad är vårt främsta verktyg för att stanna upp och motstå stressen?

Just det: ANDETAGET– Ta ett par djupa andetag i sittande eller stående stilla position, helst blunda, och låt andetaget får färdas genom hela kroppen. Följ med andetagets rörelser till att de gradvis blir lugnare och djupare så att andetaget expandera ut i flera delar av kroppen.

Så enkelt och så välgörande!

Just för att jag tycker att det är så otroligt viktigt att kunna andas bra, egentligen i alla sammanhang, har jag skapat en ny workshop BREATHING som jag presenterar på min första VINTERRETREAT: BREATH & RELAX.

Här får lugn Virya/Hatha flow yoga och restorative vara ingång till längre stunder av Pranayama, meditation & Yoga Nidra under en långhelg.

Kom med till Öland och VINTERRETREATEN på KOLLBERGGÅRDEN den 15-17 NOVEMBER och lär dig mer om andning och dess otroliga kraft!

VÄLKOMMEN!

Det finns inget som är så lugnande som havets vågor. Favorit sommarljud!

Och vågorna och stränder har sina egna olika ljud.

Här kommer det en kort Pranayama eller en andningsövning som du kan göra på din strand eller någon annanstans där du kan fokusera och vara ostörd.

Sätt dig bekvämt på det sätt som du tror du kan vara kvar stilla i i några minuter. Placera en hand mot mage och en mot bröstkorgen.

Hur känns det att landa här nära havet? Kan du ta in vågornas ljud även fast du har stängda ögon?

Vad förnimmer du vid första kontakten mellan dig och kroppen?

Andas in och notera vad som händer när luften pyser in genom näsborrarna och söker sig in mot mage och bröstkorgen.

Vilka förnimmelser uppstår hos dig vid andning?

Du kanske känner hur magen fylls av luften. Eller att revbenen går lite lätt isär mot var sin sida.

Eller så kanske du känner hjärtat pulsera under din andra hand?

Andas ut. Vad händer i kroppen vid utandning? Kan du följa andetags rörelse när luften långsamt pyser ut ur näsan. Magen och bröstkorgen sänks tillbaka i takt med att du andas ut. Revbenen mjuknar tillbaka in mot kroppens mitt.

Fortsätt att andas in och ut lugnt i så många andetag som du vill.

Mina kläder är av 2Systrar och min mala av Amandas mala

Hos mig är det snart dags för sommarlovet. Hur är det hos dig?

Du kanske är en av de som har möjlighet att pausa ditt jobb och snart ta sommarledigt i några veckor eller så har du kanske redan varit ledig under vinterhalvåret och behöver arbeta under sommaren. Oberoende på den kategorin som vi faller under kan vi inte komma ifrån att samhället förbereder sig nu för en längre paus. Sommarlovet närmar sig.

Skolorna är stängda och ungdomar är redan på sommarlov. Även på Campus där jag har jobbat fram till nyligen, är det helt tomt på folk då även universitets studenter har paus. Och på bussar och tåg märks det tydligt att en del människor redan har påbörjat sin sommarledighet då det inte längre är trängsel på morgnarna.

Sen är det också bara att titta ut i naturen och se grönskan runt omkring och känna solen som värmer.

Äntligen lite sommar också i Sverige!

Själv har jag börjat nedräkningen till min semester och lika mycket som jag tänker på vad jag vill göra under mina semesterdagar tänker jag också mer aktivt än någonsin på vilket sätt jag kan försöka få mina lediga dagar att räcka längre….för att det som brukar hända mig när jag jobbar så intensivt under en längre tid såsom jag har gjort denna vår är att det tar lång tid för mig att varva ner. Det är rätt lätt, tyvärr, att jag fortsätter att “jobba i tankarna” även om jag inte undervisar eller är på kontoret. För mig handlar det alltså om att verkligen lära sig att vara i nuet så att varje timme och varje semesterdag ska kännas som längre.

Jag tror att det är nu som yogas mer spirituella del och framförallt övningar i mindfulness och meditation kan bli viktigare än någonsin. Genom att sitta i stillhet och “bara vara” kan vi kanske också sakta ner tempot vilket är en förutsättning för vila och paus.

Så i sommar tänker jag:

• Pausa!
• Ta mig tid att se, känna, lukta och höra i naturen.
• Andas långsamt.
• Vara ute så mycket som jag bara kan.
• Gå barfota i gräset eller på stranden.
• Uppskatta sommarljuset och grönskan.

Hur ska du göra för att få sommaren att räcka så länge som möjligt?

Som alltid är detta ett diskussionsinlägg, jag har inte det perfekta svaret och jag respekterar allas åsikter! Alla vi är dessutom helt överens om att andetaget är superviktigt vid yoga och att påminna våra deltagare om att andas är en självklarhet…..men det finns uppenbarligen olika sätt att påminna om andning….

Låt oss backa bandet lite och ramar in frågan.

Många av oss yogalärare som undervisar fysisk och dynamisk yoga kommer från traditioner där man praktiserar rörelser kopplade till in- och utandning. När vi instruerar yoga, instruerar vi därför deltagarna att “andas in” och göra en rörelse, och “andas ut” och göra en annan rörelse. Vissa rörelser där man förlänger sig t ex när du sträcker upp armarna i stående position (Utthita tadasana) är av traditionen kopplade till inandning. När vi däremot fäller fram eller fördjupar oss i en vridning instruerar vi dessa rörelser vid utandning. Bara som exempel… det här är 1 sätt och det finns säkert flera andra liknande sätt…

Generellt sett fungerar det bra att guida in deltagarna såhär, men då och då efter klasserna kan det ibland komma fram deltagare som kommenterar att de hade haft svårt att andas på detta sätt. De säger att de istället vill antingen andas snabbare/saktare eller bara utföra rörelserna med omvänt andetag (dvs andas ut vid t ex förlängning och in vid fördjupning).

Sen jag började undervisa har jag funderat på varför jag/vi gör som jag/vi gör…. egentligen är det självklart att vi alla inte kan andas i exakt samma tempo eller på exakt samma sätt, andetaget är ju lika personligt som vilket rörelseomfång som helst…

När jag diskuterade denna fråga med senior yogalärare fick jag svar att skälet varför vi instruerar rörelser och andetag ihop är för att påminna deltagare -speciellt de nya- att aktivt andas genom rörelserna. Det är vanligt att se yogisar som fokuserar så mycket på rörelser att de glömmer bort att andas.

En annan förklaring jag fått är att andningsinstruktioner är som de är eftersom de är strikt kopplade till aktivering av bandhas (undervisar ni fortfarande om bandhas?).

Men det finns också många yogalärare som tagit fast på att varje individ andas på sitt sätt och valt att istället gå över till att bara lära ut rörelser utan andningsinstruktioner (dvs utan “andas in/andas ut). Oftast inkluderar dock deras instruktioner frekventa påminnelser om andetaget t ex genom att be deltagarna att rikta andetaget till olika kroppsdelar eller att notera var andetagets känns som mest i kroppen.

Oberoende på vilket ditt sätt du väljer att hålla dina klasser enligt, är det nog väldigt viktigt att stanna upp då och då och reflektera på varför vi gör på ett visst sätt samt lyhört lyssna på alternativa sätt att undervisa….för tänk om vi skulle upptäcka att vi gör som vi gör bara av gammal vana utan att det är användbart för våra yogisar?

Hur gör du yogalärare på dina klasser?