Livias Yoga
Yoga World

Yogalärare

i huvudet på en yogalärareNamasteritualSanskritYogalärare

Namaste – varför säger vi så på våra yogaklasser?

Namaste är en hälsningsfras som härstammar från Indien och som ofta används inom hinduismen. Man säger ofta ordet i samband med att man placerar sina handflator mot varandra och niger eller bugar. Ordet kommer från sanskrit och är en kombination av namah och te (en förkortad variant av tubhyam).”

Såhär står det i wikipedia om du googlar på uttrycket Namaste och det är många av oss yogalärare som brukar avsluta klasserna med att säga Namaste med händerna i en Anjali mudra precis som ovan beskrivet.

Men varför gör vi detta?

Jag har sen en tid känt till att vissa av mina yogalärarkollegor bara säger “Tack” på slutet av klasserna och inte längre använder Namaste då uttrycket faktiskt används inte på detta sätt och i dessa sammanhang i Indien idag. Men så har jag tänkt att jag själv gillar min Namaste och jag har fortsatt att säga det.

Men idag bestämde jag mig för att göra lite research och faktiskt ta reda på mer om Namaste.

Vad betyder egentligen Namaste och vad kommer uttrycket ifrån?

Hur används uttrycket i Indien idag? Och när började vi använda det på våra yogaklasser?

Jag har inte svar på alla dessa frågor men en liten bit kom jag fram till tack vare Rachel Bathen – Yoga Girl som tipsat på Podden The Allusionist, en fiffig podd som jag kommer att lyssna på igen! I avsnittet 55 avhandlas uttrycket Namaste av självaste Jim Mallison, medförfattare av The Roots of yoga med Mark Singleton, och Andrea Jain, disputerad religionsvetare.

I podden får vi veta att Namaste härstammar från Namah – att buga och teh -till dig, så hela uttrycket är ett sätt att hälsa. Alltså läs igen: Namaste är en hälsning ungefär som Hej!

Så när vi (jag) högtidligt och vördnadsfullt avslutar våra klasser med Namaste säger vi (jag) egentligen alltså bara hejjjjj, fast med lite släpigare och högtidligare röst….

Visste du det?

Enligt forskarna som intervjuas i podden används inte heller Namaste i ett yogasammanhang i Indien utan hälsningen är så pass formell att den dyker upp i samband med möten på regeringsnivån….

Så varför säger vi Namaste på yogaklasser i Sverige och i västvärlden och när började vi göra det?

Andrea Jain vet inte riktigt när Namaste introducerades i våra posturalyogaklasser men hennes analys om varför vi säger så genomgående i västvärlden, är att Namaste fyller två viktiga funktioner för oss: dels är det så att våra yogisar förväntas sig det att höra Namaste på slutet av en klass – och tydligen säger man Namaste även i början av yogaklasser i USA – för att markera att klassen och praktiken är slut (och börjar om du även börjar den med Namaste). Andrea Jain menar att yogapraktik i en studio/anläggning ses av många som en speciell stund på en speciell plats, avskild från vardagslivet, så en fras som Namaste förstärker känslan av en viktig ritual och påminner att det är nu du ägnar en stund eller en paus åt sig själv. En stund som t o m kan uppfattas som helig (kanske är det din enda tid att stressa av (egen reflektion)).

Dessutom menar Andrea att, att avsluta klassen med ett uttryck i Sanskrit ger en känsla av något extrafint och gammalt och ger härmed yogaklassen en typ av äkthet (authenticity).

Igen ställer jag mig frågan: behöver vi tro på att yoga är gammalt för att det ska kännas bra att praktisera yoga, och kan inte yoga ändå var bra även om vi inte säger Namaste på slutet av praktiken?


Vad säger du? Jag ska försöka gå ifrån Namaste nu..får vi se hur det går med det 😉

28 mars, 2021 | 2 KOMMENTARER!
InspirationVad är yoga?YOGA MED LIVIAYogaålderYogahistoriaYogalärareYogautveckling

Att läsa och förkovra sig i yogahistoria och yogautveckling på universitet: nya och gamla insikter

Hej!

Om jag frågar dig hur gammal yoga är, har du svar på det? Och vad svarar du om jag undrar varifrån yoga har utvecklats? Och vad menas egentligen med yoga? Du kanske redan har alla svar på dessa frågor eller så väcker frågorna nyfikenhet hos dig och kanske att det du tror inte riktigt stämmer?

Nu ska vi se…

Då mer tid hemma har funnit under året som gått pga pandemi, har jag i höstas läst distanskursen “Yoga och meditation: historiska och kritiska perspektiv” vid Göteborgs universitet och denna termin läser jag ytterligare en kurs på distans “Modern yoga: religion, kropp och hälsa” vid Karlstads universitet.

Både dessa akademiska kurser har varit (och är) extremt lärorika för mig och jag kan varmt rekommendera alla mina yogalärarkollegor att passa på och gå endera, för att du kanske upptäcker att det saknar bitar i din kunskap om hur modern yoga har kommit att se ut såsom det vi utövar idag på våra yogamattor.

Bara som en parentes här kan jag även nämna att kurserna har varit/är sinsemellan väldigt olika; kursen vid GU är en kurs på avancerad nivå som du bara kommer in på om du har särskild behörighet. Kursen, som är arbetsmässigt krävande, är uppbyggd så att du pluggar nästan bara på egen hand, med bara ett par föreläsningar insprängda under terminen (min upplevelse är att vi har tagit oss an minst en svår text/en bok helt och hållet på egen hand och presterat svar på frågor varje vecka i en hel termin=alltså mycket jobb och ytligare förståelse då väldigt lite hjälp att ta sig an texterna). Däremot är den kursen som jag läser nu på grundnivå och uppbyggd så att studenter uppmuntras hela tiden till att ifrågasätta (vilket jag älskar göra som ni vet) och diskutera med varandra. Kursen innehåller också väldigt pedagogiska föreläsningar och det finns ett tydligt intresse från vår duktiga kursledare att verkligen få oss studenter att förstå de mycket komplexa scenarion som varit arena för moderna yoga-utvecklingen.

Tillbaka till yoga och vad yoga är.

Det finns, som du säkert vet, många svar och definitioner på yoga; för vissa är yoga stilla meditation medan för andra är det fysisk yoga med asanas som är yoga; ytterligare en annan definition (och det finns ännu många flera definitioner på vad yoga är än så) ser yoga som ett förhållningssätt eller en livsfilosofi som sträcker sig mycket längre än “det vi gör på mattan”.

Oberoende på dessa olika definitioner av yoga verkar det finnas en allmän idé eller tro på att den yogan som vi utövar idag, är något väldigt gammalt och att våra asanas har praktiserats under flera tusen år. Folk tänker också på yogasanas som positioner som härstammar helt från östvärlden eller Indien.

Men om du läser och tar del av de böcker och avhandlingar (se källor nedan) som har publicerats under senaste decenniet och som har behandlat uppkomsten av modern yoga, konfronteras du omedelbart med en helt annan bild om modern yogan. Forskningen har visat att de flesta asanas som vi utövar på mattan idag är väldigt moderna. I Swami Vivekanandas – den indiska profilen som brukar nämnas som den som introducerats Yoga till västvärlden- bok “Raja yoga” nämns inte över huvud taget något om några rörelser eller positioner. Yoga för Swami Vivekananda var meditation och kontemplation, inte några fysiska positioner.

Redan här kan du se att det inte är frågan om en ålder på flera tusen år, iaf vad det gäller asanas…

Så hur kom yoga-asanas attt utvecklas under 1900-talet?

Ja, det var mycket tack vare flera andra discipliner som vi kanske inte förknippar med yoga i första hand. Bland annat verkar Pehr Henrik Ling svenska gymnastik och flera andra fysisk-rörelse-baserade strömmar som liknar dagens bodybuilding varit förebilder för yogapositionerna, vilket också innebär att mycket av vår moderna yoga såsom vi utövar den här, är faktiskt inte är bara av indiskt ursprung utan en blandning av element som kommit från Europa och USA in till Indien plus element som är indiska.

Reaktionerna bland yogisar när jag berättar om allt detta brukar vara av stor förvåna och ibland till och med av besvikelse.

“Va? Är inte yoga 5000 år gammal? Och inte heller är alla dessa positioner helt och hållet indiska?”

Man kan alltså undra om någonting faktiskt måste vara gammalt och österländskt för att det ska kännas bra??

För om du tänker efter, förändras yoga som vi älskar bara för att vi vet mer om dess ålder och ursprung?

Källor (finns fler än dessa):

De Michelis, Elizabeth. (2004). A history of modern yoga: Patañjali and Western esotericism. London: Continuum

Singleton, Mark (2010). Yoga body. The origin of modern posture practice. Oxford University Press.

Singleton, Mark, Byrne, Jean (2008). Yoga in the modern world. Contemporary perspectives. London: Routledge.

Populärt från Yogaworld.se

Embodied yinEmbodimenti huvudet på en yogalärareInspirationjobba med yogaonlineYogalärareyogalärarutbildning

Inspirationen kom äntligen tillbaka! Tack vare EMBODIED YIN!

När du har en yogamatta….men du hamnar alltid utanför den 😉

OMG! Jag kan inte tro det men jag har faktiskt inte uppdaterat bloggen på två veckor! Tror inte det någonsin hänt mig tidigare….

Varför? Hur?

Anledningen är att jag inte haft någon lust att skriva. Coronaviruset och den ångest som jag upplevt för hela situationen (en mardröm för en högkänslig/empat som jag råkar vara….) stoppade min vanliga kreativitet och härmed även skrivandet av bloggen….

Men nu är jag tillbaka och idag vill jag berätta om det häftiga som jag gjort under fyra dagar förra vecka!

För att väcka tillbaka inspiration och också för att omsätta all den tid som frigjorts nu när mina yogauppdrag är färre till något bra, bestämde jag mig så sent som i onsdags morgon för att vidareutbilda mig genom att gå en yogalärarutbildning på hela 50 timmar. Så började mitt äventyr med EMBODIED YIN i torsdags morgon!

Du kan aldrig gå tillräckligt med yogautbildningar och det är superviktigt för oss yogalärare att fortbilda oss med jämna mellanrum. Tillfället för denna kurs kändes dessutom helt perfekt i tid då jag hade länge velat studera med Satu Tuomela, en fantastisk facilitator och lärare som driver sin egen skola Authentic flow tribe och guidar sin community med hundratals följare från hela världen!

Satu skulle hållit denna utbildning i Oslo på Yogalab Oslo men pga coronaviruset omplanerades hela utbildningen för att kunna hållas online via Zoom.

Lyllos jag som då kunde passa på att gå kursen via zoom från mitt egen vardagsrum!

Du kanske undrar om man verkligen kan gå en teacher training som bara är online (även om vi också har en massa hemuppgifter och eget arbete nu efter dessa fyra dagar)….

Hur funkar det liksom med gruppkänslan och diskussionstillfällen när en skärm delar dig från dina kurskamrater och från din lärare?

Då kan jag berätta att allt detta funkade alldeles utmärkt och trots att vi alla satt i våra hem – många fortfarande under lock down – upplevde jag stor samhörighet med mina kurskamrater och det var inte heller några som helst problem att ställa frågor eller delta i konversationen.

Kinesisk medicin – Yin och Yang

Kursen i Embodied yin var uppbyggd så att den innehöll tre huvuddelar; dels praktik/klass på förmiddagar inklusive en gedigen genomgång av relevanta teoriinslag, dels en mellandel med cirkel och sharing samt frågor och klassekvensering, och en tredje del tillägnad kinesisk medicin. Mellan dessa delar hade vi en ordentlig lunchpaus- och en sen eftermiddagspaus för att vila ögonen från skärmen. Man kan säga att kursen kändes precis som den skulle varit live på en yogastudio – enda skillnaden var sociala pauserna som inte kunde infinna sig vid luncherna pga att vi inte var på samma stället. Men trots det, så mycket gruppkänsla i detta gäng yogisar från hela världen!

Embodied yin är en “typ” av yoga som verkligen är baserad på egen upplevelse (eller embodiment) och sharing-delen där man bland annat försöker sätta ord på det man känt under praktiken är väldigt betydelsefull i Embodied yin. Så trots många tusen kilometers avstånd mellan oss deltagare och läraren, gräts det och skrattades, samt delades det på insikter, känslor och andra förnimmelser i fyra dagar långa; och efter att vi sjungit tillsammans Saraswati-mantra, sagt hejdå via Zoom och tryckt på varsin knapp för “Leave meeting” för sista gången, kändes det faktiskt nästan lite tomt!

Nu fortsätter jag min resa i denna nya typen av yoga så att jag kan bli certifierad och jag bara längtar till att jag också kan börja förmedla liknande fantastiska embodied-yin klasser som de som jag hann uppleva i dessa fyra dagar!

Min grupp <3
coronakrisi huvudet på en yogalärareStödYogalärareYogastudio

VIKTIGT! Yogisar! – stötta era yogastudion!

Idag väljer jag att använda min blogg för att lyfta upp något superviktigt som händer nu och som vi alla yogalärare och studioägaren i Sverige känner till väl. Men det är viktigt att sprida ännu mer ord om det som just nu händer som följd av coronaviruset. Så här kommer det!

Det är många av oss yogalärare som inte länge får ge klasser på sina yogastudion. Det beror på ekonomiska krisen som alla studion går igenom nu då få yogisar känner sig trygga att praktisera med andra nu, vilket går helt och hållet att förstå, om du frågar mig.

Så många yogis har valt att avbryta sin medlemskap på studion vilket går att förstå givet att många har dålig ekonomi just nu.

OCH

Det finns också många yogis som säger att de nu tar en paus för att komma tillbaka till sin favoritstudio till hösten vilket är bra

MEN

OM DIN STUDIO GÅR I KONKURS ELLER MÅSTE STÄNGA HELT NU, KOMMER DIN STUDIO INTE ATT FINNAS KVAR NÄR DU ÄR REDO ATT KOMMA TILLBAKA OCH PRAKTISERA….HAR DU TÄNKT PÅ DET?

Så här kommer en vädja till dig som fortfarande har ett jobb och en lön varje månad, att snälla inte avboka, eller avsluta medlemskap på din yogastudio och en vädja att snarare förlänga denna medlemskap eller till och med handla ny medlemskap åt din familjemedlem/partner som födelsedagspresent. Så att DIN YOGASTUDIO kan få finnas kvar till den höstdagen då du känner dig trygg att komma tillbaka igen.

Jag känner att vi behöver tänka så…

Namaste´, kram!

29 april, 2020 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
dharmaGemenskapLivias reflektionerundervisa yogaYogalärare

Att följa sin kallelse i coronatider, går det?…några egna reflektioner

Stephen Copes “The Great Work of your Life” som jag läser nu, handlar om att hitta och fullfölja ens syfte eller ens Dharma; att komma underfund med det som är din gåva eller kallelse och också leva ut detta i rätta tiden.

Jag beställde boken efter tips från en av mina älskade lärare som rekommenderade den och trots att boken köptes långt innan coronakrisen behandlar boken ett för mig och säkert fler riktigt aktuellt ämne; vad händer om du har kommit fram till vad som är din Dharma men inte kan leva efter det pga yttre omständigheter?

Strax innan coronakrisen började, drog det företaget som jag var anställd vid på deltid in min administrativa tjänst pga ekonomiska problem. Då tog jag ett för mig riktigt stort beslut: äntligen skulle jag hoppa ut i mörkret och följa det som jag länge känt är min Dharma: att undervisa och förmedla yoga på heltid.

Enligt Stephen Copes tar det ofta tid, till och med många år, innan vi förstår vilket egentligen är vår kallelse och även när vi har fattat det, måste tiden var rätt för att vi ska kunna ägna oss helhjärta åt vår dharma.

Så hade jag tagit ett djärvt beslut – det är nämligen inte alls lätt att försörja sig på yoga, om du frågar mig….- men så hade jag också tidigare varit så nära många gånger att släppa administrations ekonomiskt tryggare värld och fokusera på mitt yogaföretag….och nu kändes det verkligen som rätta tiden för detta!

Strax efter mitt beslut, kom alltså coronavirus in i vårt liv och slog ner det väldigt mycket av det jobbet som jag hade lagt ner för att under åren bygga upp mitt yogaföretag.

Ja, jag vet att jag inte är ensam om detta. Det är hur många som helst av oss yogalärare som drabbats av att yogastudion har stängt eller reducerat sin verksamhet så att bara studioägarna själva håller undervisning, som dessutom har blivit, av självklara skäl, mer och mer online. Och visst har jag full förståelse för både studioägarnas agerande och deltagarens frånvaro!

Men stora frågan kvarstår: att fortsätta undervisa och förmedla yoga? Möjligt? Går det? Kan jag? Ska jag?

Ju mer jag tänker på dessa frågor, desto mer kommer jag fram till samma svar.

DEN MENTALA TRÄNINGEN SOM FÖRMEDLINGEN AV YOGA GER, BEHÖVS NU MER ÄN NÅGONSIN och OM DET ÄR DET SOM ÄR MIN KALLELSE, TÄNKER JAG INTE GE UPP DET I FÖRSTA TAG!

Så tänker jag, hur tänker du nu yogalärarkollega?

1 2 11

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.