Livias Yoga
Yoga World

Livias reflektioner

HälsaInspirationLedLivias reflektionerRörelseYOGA MED LIVIAYoga som livsstil

Leder och hälsa – rörelse är medicin!

Nej, jag menar inte att du ska röra dig istället för att medicinera om det är det du blivit ordinera att göra!

Men faktum är att rörelse kan ses lite som en slags medicin då rörelsen gör oss så himla gott! Och vet du om att det är just rörelse som är det bästa du kan ge dina leder som present? Det är genom rörelse som du behåller den ledrörligheten du har och kan kanske till och med öka rörligheten med tiden. Nedan ser du en kort video där du kan se lite på vad jag pysslar om nuförtiden när jag själv kör min praktik och har ledhälsa i fokus!

Rent teoretiskt är de rörelser och vinklar som vi låter vår kropps strukturer anta genom yoga och på det hela taget i det vi gör under dagen, de rörelser som vårt nervsystem kommer att känna igen och känna sig säkert att utföra gång på gång. Men alla andra hundratals andra positioner och vinklar som vi teoretiskt sett kan röra oss vid men som vi inte utforskar regelbundet, kommer med tiden att istället tolkas som obekanta av vårt nervsystem, i takt att vi rör oss mindre och mindre i dem.

Så det bästa som du kan ge dina muskler är därför en praktik som innefattar så många olika typer av rörelser som möjligt för varje led.

Ta till exempel axellederna, som ska kunna göra massor med olika typer av rörelser. Testa att lyfta upp armen ovan huvudet och sen dra ner armen och låt den komma ut i en extension. Testa att rotera ut och in armen (och axel) och testa också flera av de många mindre rörelser som du kan göra mellan en full flexion och en full extension. Notera hur din rörligheten är i varje läge. Troligen kommer du att upptäcka att du inte är lika rörlig i alla lägen. Rörligheten är mindre i de lägen som du inte har använt på ett tag och som nervsystemet har klassat som icke vanliga och “glömt bort”.

Genom en kontrollerad och sakta rörlighetsträning av en funktionell typ där du rör lederna in till och runt dess aktiva maximala rörelseomfång kan du träna tillbaka din rörlighet där det behövs som mest.

Här nedan ser du en yogasekvens med fokus på ledhälsa. På köpet här kommer balans – och koordinationsträning samt närvaro i varje liten förflyttning 🙂

Hoppas du får inspiration att lära dig mer om detta. Det är en otrolig god investering för hälsa!

Egen praktiki huvudet på en yogalärareLivias reflektionerYogapraktik

Tankar om yogapraktik – vad tror du?

Det råder ett konsensus om att det är bra att ha en yogapraktik men ju mer jag pratar med olika yogautövare och hör på podd-avsnitt som avhandlar detta ämne, desto flera olika definitioner om vad yogapraktiken kan vara dyker upp….så vad är egentligen en yogapraktik?

Medan jag håller på och fundera på hur jag ska lägga upp större inlägg om Yoga sutra som kräver längre tid att författa, tänkte jag att jag kunde dela med mig om några egna reflektioner som jag gjort på sistone om ämnet yogapraktik och vad en yogapraktik kan vara.

En definition på yogapraktik innebär de asanas som utförs på yogamattan. Att praktisera yoga i detta fall innebär att röra kroppen och det verkar vara vanligt att välja ut de rörelser eller positioner som ska göras utifrån tanken att om man gör judt den och den rörelsen, kan man uppnå en större rörelseomfång eller rörlighet i just den eller den andra delen av kroppen. Bakom detta finns det idén om att man kan skräddarsy sin praktik utifrån det man känner man behöver fokusera på i kroppen.

Men enligt i en podd där duktiga Body Mind Centering och rörelseläraren Amy Matthews uttalade sig ang yohapraktik är denna definition av yogapraktiken lite för simpel.

Att landa på yogamattan en liten stund varje dag innebär istället så mycket mer säger Amy. Yogapraktiken är ett regelbundet möte med sig själv och genom att tänka på ens yogapraktik i bara i termer av de rörelser/asanasa som ger den eller den andra effekten i kroppen reducerar och förminskar vi den mycket djupare innebörd av en daglig praktik.

Här kan du lyssna på avsnitten där Amy delger sina synpunkter om bl a detta.

Jag personligt föredrar numera ännu en annan definition av yogapraktik. Jag tänker att praktiken kan vara så mycket mer än den tiden jag är på yogamattan (eller utanför då jag numer fysiskt praktisera utan matta).

Jag tänker istället att jag kan utöva yoga eller sträva efter att leva “yogiskt” i princip hela tiden. Utöver det mest uppenbara kropps-och andetags baserad yogapraktik innebär min praktik så mycket annat som ingår i min praktik t ex:

1. att försöka komma ihåg att vara tacksam för minst tre saker varje dag.

2. att träna mig på att fokusera på det som är bra och positivt och inte låta negativa tankar ta över.

3. att lita på att saker och ting tar sin vändning mot det bästa av sig själva – basic trust.

4. att göra det jag kan för miljön och leva i samklang med naturen eftersom vi är en del av naturen.

…Bara för att ge några exempel på vad som jag numer tänker ingår i min dagliga praktik 🙂

När jag tänker på yogapraktiken i dessa termer blir denna så mycket större och betydelsefull och det är då jag känner att jag verkligen låter yoga vara överallt i mitt liv.

Hur tänker du om din yogapraktik?

30 april, 2019 | 2 KOMMENTARER!

Populärt från Yogaworld.se

anatomii huvudet på en yogalärareKroppssystemLivias reflektioner

Muskler, ben, fascia, organ (o chakran?) – motsatta system eller bara olika Body Map Systems?

När jag städade bland böckerna häromdagen, kom denna tunna gamla “atlas” i mina händer. “Anatomiska Tavlor till hjälp vid studiet av människokroppen” är daterad 1912 och som dess titel skvallrar om, innehåller atlasen planscher på olika kroppssystem.

Om du bläddrar i atlasen får du en bild på det som redan var känt  1912 men också en bild på strukturer och system som fortfarande gäller idag när du t ex går en traditionell grundutbildning i yoga eller när du går i skolan. Samma strukturer diskuterades, så att säga, då som idag….

Vi lär oss om anatomi, den läran som vi själva har skapat för att lättare kunna kommunicera och visualisera ett så komplext system som vår kropp faktiskt är.

Så rent konkret med hjälp av en skalpell har vi tagit fram strukturer som vi har namngivit så att det skulle bli lättare att lära oss om människokroppen: muskler (till vänster i atlasen), blod- och kärlsystem samt organ och till höger i min Atlas ser du skelettetsystemet.

På konventionella yogalärarutbildningar och när du går skolan/akademi lär du dig alltså fortfarande om dessa olika system, som visar en uppdelad kropp såsom kroppen på riktigt var exakt uppdelad på detta sätt. Och man kan tänka sig att det ligger i vår människonatur att kategorisera och förenkla…

Men idag vet vi mer om kroppen och känner till att organ och andra strukturer i kroppen hänger ihop med hjälp av fascia eller bindväven som finns överallt innanför kroppen. Dock även för fascia har vi skapat en terminologi där vi pratar om olika fasciala slingor eller stråk – anatomy trains.

Man kan säga att muskler, nerver, fasciastråk mm mm handlar helt enkelt om olika mappar eller system i kroppen.

Här nedan ser du en bild som dök upp i mitt Instagramflöde för några veckor sen. I bilden som är skapad och lånad av Liam Bowler (thanks Liam! thebodyawake.com) visas delvis samma kroppsmappar – Liam pratar om Body Map Systems – som ovan – samma från 1912… – men också nyare kartor som den som handlar om fascia, och så har Liam även lagt till ytterligare ett system som inte är lika lätt att bevisa existensen av: chakrasystemet.

Även så är det många yogalärarkollegor som använder sig mer av chakrasystemet i sina klasser än av vilket fysiskt kroppssystem som helst.

Återigen låt oss reflektera: vilket/vilka system väljer vi och till vilka ändamål?

Vad tror du?

Foto: Liam Bowler – The Body Awake
thebodyawake.com

21 april, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
AsanasLivias reflektionerpassningarYOGA MED LIVIAYogalärare

Yogalärardiskussion! Relationen – yogalärare och yogisar – 5 viktiga insikter att tänka på….

För några dagar sen publicerades ett inlägg i den största av FBgrupperna för rörelse och yoga som finns idag. Inlägget utgick ifrån hur vi yogalärare försöker leva upp till begreppet Ahimsa eller icke-våld samt pratar om ahimsa på våra klasser.

Men samtidigt som vi pratar om ahimsa, kan vi yogaläirare råka oavsiktligt “bruka våld” på våra deltagare genom flera beteenden och de ord som vi instruerar med mm…här går jag genom 5 st av Yonnie Fungs listade företeelser i förhoppning att kunna initiera till diskussion….häng gärna med!

Man kan undra om vad det för vits med att skriva ett inlägg baserat på en massa negativa effekter som vi som yogalärare inte menar att framkalla….men faktum är att det skadar inte att ta sig en fundering om vad vi säger och gör då och då, och det kan till och med vara så att du får någon ny insikt om hur du är som yogalärare?

Listan som finns i Fungs ursprungliga inlägg tar upp 6 kategorier: makt (power and agency), history, varför vi undervisar yoga (scope and practise), marknadsföring av yogaverksamhet (business practices), skador (injuries), och medgivande (consent).

Här nedan tar jag upp några av de punkterna listade utifrån det jag själv har upplevt eller funderat på 🙂

1. VI KAN ALDRIG VETA HUR EN ANNAN PERSON UPPLEVER EN VISS POSITION ELLER RÖRELSE

Det handlar om att ge instruktioner om en viss position eller rörelse med utgångspunkt att vi yogalärare vet bäst hur denna position ska vara men också hur positionen känns i kroppen. Även om vi behöver hitta generella instruktioner för att guida in alla deltagare i en position, kan vi ALDRIG ALDRIG ALDRIG – skrev jag aldrig? 😉 – egentligen veta hur varje deltagare upplever positionen i sin egen kropp. Vi kan liksom inte utgå ifrån vår egen upplevelse som universell eller hur?

Så ge gärna modifikationer på positionen och framför allt tänker jag, sträva att inte uttrycka dig såsom du hade den perfekta och enda variant för en position.

Jag tänker att man alltid kan föreslå hur en position kan kännas snarare än att affirmeras hur det ska/måste kännas.

Är du med mig?

2. VI ÄR INTE GUD ELLER GURUN – VI ÄR BARA YOGALÄRARE!

Detta har att göra hur vi är gentemot våra yogisar. Enligt Yonnies Fungs artikel lever guru-elev-relationen vidare, vilket ger en roll till yogaläraren som den som bestämmer över andra, vad andra ska göra utifrån en ide´att yogaläraren vet bäst. Inget som vi vill stödja vidare eller i alla fall inte jag. Det skulle aldrig falla mig in att vara någons guru och för mig är det självklart att guida in mina yogisar i deras egna upplevelse eller tolkningen av varje position istället att tvinga alla in i den variant som funkar i min egen kropp.

3. VI ÄR INTE TERAPEUTER ELLER LÄKARE

Vissa av oss är, antingen läkare, fysioterapeuter eller psykologer OCH yogalärare. Men de flesta av oss är BARA YOGALÄRARE…. så vi kan inte gå runt och slänga ut oss massa olika förslag på hur yoga ersätter mediciner eller har denna eller andra effekten på en sjuk eller skadad kropp. Även om vi ibland säger saker i all välmening, är det nog extraviktigt att passa sina ord här.

4. “VACKER” ELLER SNARARE FUL MARKNADSFÖRING. DET FINNS INTE EN YOGA-KROPP!

Vad ser du ofta -men inte alltid- på Instagram-yogakonton? Inte alltför sällan är det avancerade yogapositioner som görs av superflexibla och vackra yogisar. Under dessa bilder kan det finnas reklam om klasser eller workshops som denna lärare håller.

Det här ett indirekt sätt att “bruka våld” på de flesta andra yogisar som inte kan göra dessa positioner. Genom att publicera dessa foton kan man säga att man indirekt föreslår att alla ska kunna göra dessa positioner och att det finns, en Yoga-Kropp som är superflexibel. Förstår du vilken ångest detta kan framkalla hos de flesta yogisar som inte är flexibla… Detta är liksom raka motsatsen till att tänka att yoga är för alla! Vi (läs jag) gillar inte alls detta….

5. HANDS ON-PASSNINGAR NÄR DE INTE ÄR FÖRANKRADE OCH UTAN ETT HÄLSOSAMT SYFTE ÄR NO-NO

Att sätta händerna på någon som du inte känner och som kanske inte ens ser att du är på väg att göra det, är bara no-no!

Fysiska passningar måste vara förankrade. Och om vi har glömt att fråga, får du fråga i alla fall i sista minuten och innan du sätter händerna på någon annans rygg, så att den deltagaren får möjligheten att säga ifrån om den vill!

Sist och inte minst, varför passar vi överhuvudtaget? Helt ok, om du frågar mig om det är för att hjälpa till med att rikta andetaget och öka kroppsmedvetenhet eller om någon är på vägen att göra sig illa. Tyvärr är min erfarenhet att det fortfarande passas utifrån en ide´om att tvinga in deltagarna i en fix och unik linjering för just denna position…..

och detta är liksom en rest av en estetisk typ av yoga som jag i alla fall inte är del av…..

VAD TYCKER DU YOGALÄRARE OM ALLT DETTA? SKRIV OCH BERÄTTA GÄRNA <3

 

coachningdiskussionEgen praktiki huvudet på en yogalärareInspirationLivias reflektionerpersonlig utveckling

Praktisera mer och boosta din yogapraktik! Varför.

Denna vecka har jag medvetet valt att undervisa lite mindre än vad jag brukar och istället planerat både mina dagar på universitet och undervisningen på ett sätt som skulle kunna låta mig skapa större utrymme för utvecklingen av min yogapraktik.

Min huvudmentor har varit på besök i Sverige i några dagar och jag har då tagit tillfället att praktisera mer….

Praktisera mer….det låter kanske som en självklarhet att vi yogalärare alltid praktiserar varje dag och länge. Men det är det inte. I alla fall inte i min erfarenhet. Det är många kollegor som jag har pratat med som håller med mig om att energin, motivationen och tiden att “landa på mattan” och ägna sig åt sin egen yogapraktik dagligen inte alltid är där. Och visst kan man ju förstå detta. Om man försörjer sig på yoga är det rätt så vanligt att man behöver hålla många klasser i veckan för att det ska gå ihop. Vissa av oss har annars ett fast deltidsjobb som också tar sin tid. Till detta tillkommer familjelivet, barn och hushåll och ibland kompisar….klart ekvationen med tid och ork går inte ihop så bra alla gånger.

Men att praktisera regelbundet själv eller med hjälp av en mentor/huvudlärare är så fantastiskt för att:

  1. Du blir medveten om dina framsteg och dina utvecklingsområden och kan härmed jobba framåt.
  2. Du får en chans att känna in varje förflyttning och rörelse i din egen kropp så att du lättare kan förklara sen dessa förflyttningar för dina deltagare. För mig är det A och O att köra alla klasser innan jag håller i dem.
  3. Det blir också lättare att förmedla embodiment eller vilka typer av förnimmelser flödet kan framkalla hos dina yogisar.
  4. Du blir bättre på det du gör. Praktiserar du yoga regelbundet blir du “bättre” på det, oberoende på den definitionen av yoga som du väljer. Samma gäller både fysisk yoga och meditation. Praktiken ger färdighet.

Så för min del blir det till att skapa ännu större utrymme för egen praktik från och med idag! För evigt tacksam för alla insikter som denna helg väck hos mig.

20 januari, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
1 2 4

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.