Livias Yoga
Yoga World

Yogalärare

i huvudet på en yogalärareYogalärare

Hallå ny yogalärare! Några tips om hur du kan tänka kring dina första yogaklasser

Foto: Ann Rosén och Yoga Games <3

 

Häromdagen kom det epost från Yoga Alliance (YA) som är den organisation som reglerar och sätter ram för flera 200-timmars yogautbildningar för yogalärare.

Det pågår i och för sig en diskussion idag kring vikten – eller inte vikten- att ansluta sig vid YA efter det att man har gått sin grundutbildning. Om man bestämmer sig för att ansluta sig till YA, kan man i alla fall som medlem få länkar till gratis korta klasser och webinarer, som hålls av etablerade och rutinerade yogalärare, skickade på mejl, vilket är inspirerande och kul, tycker jag.

I webinaret “Teaching yoga to beginners” delar välkända yogaläraren Judith Hanson Lasater, som jag själv tidigare citerat i ett av mina tidigare inlägg, med sig tips på hur du, som precis har blivit yogalärare, kan tänka lite i samband med förberedelser av dina första klasser. De fem tips nedan kan för all del även vara värdefulla att påminna sig om för rutinerade lärare, tycker jag 😉

Var så god och kommentera gärna samt bidra med egna tips!

  1. “Teach yoga from a place of kindness”- Undervisa yoga med kärlek. Det kan förefalla självklart men det är viktigaste av allt. Varför har du valt att bli och vara yogalärare? Vilka är dina värderingar och hur tänker du kring yoga?
  2. “Pay attention to pedagogy” – Fundera gärna lite extra på vad du själv uppskattar hos dina bästa lärare, dina förebilder. Hur skulle du vilja att en lärare skulle vara? Och inte vara…ta inspiration från dina lärare!
  3. “Right thing at the right time”– Lita på dig själv. Var spontan och lita på att du kan, ofta är det lättare att bli äkta och autentisk som yogalärare om du slappnar av i din roll som lärare. Dina deltagare kommer oftast inte till din klass för att du ska guida dem in i perfekta asanas. De kommer för att din klass gör att de mår bra!
  4. “What about your language?”. Fundera på hur du säger det du säger, när du instruerar. Vad är det du säger? Och inte säger? Håll dina egna personliga åsikter för dig själv.
  5. “Do not forget to laugh”. Skratta och avdramatisera. Det underlättar andningen ….och yoga är faktiskt inte en fråga om liv och död, utan bara yoga! (detta sista är helt och hållet mitt!).

Och sen lite praktiskt….

  • Hitta balansen mellan att lära ut teknik på asanas eller guida in i biomekanik och embodiment dvs låt dina deltagare känna in positionerna.
  • Hitta balansen mellan rörelser och asanas som du redan har gjort på klasser så att dina yogisar känner igen sig och några nya rörelser för varje klass.
  • Hoppa aldrig över shavasana! Ta inte bort avslappning från dina yogisar!

OCH VIKTIGASTE – tycker jag och Judith-

Praktisera regelbundet själv. Behövs inte mycket, ta bara några minuter om dagen! Så du vet hur rörelserna känns i kroppen!

20 februari, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
AsanasBody Mind Flowi huvudet på en yogalärareYoga festivalYOGA MED LIVIAYoga som livsstilYogalärare

Yoga Games 2018 – mitt äventyr!

Foto: Rebecka Luterkort

Det är verkligen inte lätt att sammanfatta min weekend vid årets Yoga Games i Stockholm! Inget blogginlägg eller artikel kan liksom återge tillräckligt bra glädjen man känner när man under två hela dagar får träffa så många yogakompisar igen, alla kramar och skratt och energin som man alltid delar när man praktiserar yoga tillsammans!

Nya vänner – mina Yoga World bloggkompisar – blev det också! Elina, Majja, Erika och Nellie. Så glad vi kunde ses IRL!

Och Yoga Games 2018 kommer alltid att vara speciellt för mig. För drygt ett par veckor sen fick jag veta att min klass Body Mind Flow Yoga hade accepterats i årets program och jag skulle få ge en öppen klass just idag! Jag är vid detta laget rätt så van att ge klasser vid alla möjliga sammanhang och även olika typer av klasser, men denna var första gången jag guidade en klass inom en festival! Och inte vilken festival som helst heller! Yoga Games är den största yogafestivalen vi har i Sverige, med två tillfällen per år, ett i Stockholm och ett i Göteborg. Till festivalen dras hundratals intresserade i yoga, också (men inte bara) många yogalärare och det är på Yoga Games som de mest etablerade lärare i yoga delar med sig sin kunskap via klasser och workshops samt föreläsningar.

En jätteyogafest helt enkelt!

Även om min egen klass i Body Mind Flow kom att bli den viktigaste punkten i festivalen för mig, hann jag ändå gå på flera roliga klasser.
I lördags startade jag dagen med Jared McCann som ledde en klass fokuserad på solhälsningar. Minutiöst dissekerade vi varje sort solhälsning i detaljer, något faktiskt riktigt nyttigt att göra då solhälsningar med sina många komplexa rörelser görs flitigt vid de flesta yogaklasserna och det är därför extremt viktigt att de görs på ett korrekt sätt för att inte skada sig.

Vidare lyssnade jag på duktiga Josephine Selander från Nordiska Yoga Institutet som föreläste om Ayurveda som systersystem och komplementärt till yoga. Härligt att lyssna på en föreläsning där sund förnuft och tankes frihet domineras! Vill du äta eller leva enligt Ayurveda, gör det, men var medveten om att det finns inga givna sanningar och kom ihåg att du alltid kan välja att tro eller inte tro på de råd du får av Ayurveda.

Efter en god lunch lagad av Sophie’s Raw, var det dags för Shay Peretzs klass som handlade mycket om att känna in kroppen och låta kroppen röra sig i sin egen takt hellre än att bara slaviskt följa lärarens instruktioner.

Foto från fjolårets mässa: Yoga Games.

Sist för första dagen blev det Adam Husler‘s klass om bakåtböjningar.

Foto från fjolårets mässa: Yoga Games.

Och min söndag gick i ett, den med!

Vid 8 höll jag äntligen min klass (Tack Camilla och Lovisa för all hjälp med ljus och ljud!) i Riddarsalen, och klassen gick superfint. Enorm tacksamhet för denna klass!

Efter det tog jag en längre paus för att återhämta mig, bland annat genom Michael James Wongs fina restorativa klassen Sleepy Time. Väl utvilad blev det dags för en favorit i repris. Matt Giordano som jag nyligen gått workshop för i Stockholm lärde oss mer om axellederna och dess hälsa. Kul och nyttigt!

Foto från fjolårets mässa: Yoga Games.

Min yogahelg avslutade med en skön klass ledd av Malin Berghagen, som både utmanade oss fysiskt och mentalt.  Det var första gången som jag var med på en av Malins klasser och det var härligt att lyssna på henne när hon skickligt använde metaforer och story-telling för att guida klassen 🙂

Nu snart dags att återhämta sig  från all yoga och smälta alla många intryck från helgen med hjälp av sömn.

Ett jättestort tack till Yoga Games för att ni bjöd in mig, och för att ni organiserat denna fina yogafest igen!
Tack till Röhnisch som mycket vänligt sponsrat min fina outfit och till Sportapoteket som lika vänligt sponsrat min yogamatta.

<3

11 februari, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!

Populärt från Yogaworld.se

i huvudet på en yogalärarepassningarYOGA MED LIVIAYogalärare

Assisteringar på yogaklasser – mina tankar som yogalärare

”Är det någon som inte vill ha justeringar, räck upp en hand nu”.

Ibland – men inte alltid! – får man denna fråga av yogaläraren i början på en yogaklass.

Har du också varit med om det?

Själv brukar jag nämna detta (om jag inte glömmer det…) de gångerna jag leder en klass där jag vet det finns möjlighet att stanna kvar i en position under några andetag. Det är nämligen då vi lärare har möjlighet att hjälpa till med passningar. Flödande klasser har däremot en dynamik som inte tillåter passningar.

Men låt oss backa bandet ….

VAD ÄR PASSNINGAR OCH VARFÖR GER VI DEM?   

Passningar eller justeringar, såsom jag tänker, är generellt av tre typer:

  1. ”Viktiga passningar”/”Räddningspassningar” som ges när man ser att en deltagare inte förstår hur hen ska göra en position. Vi passar i syfte att hindra att deltagaren gör sig illa.
  2. ”Godis”- passningar eller må-bra-passningar är de passningar som precis som dessa namn syftar till, försöker höja känslan av välmående hos en deltagare, göra en position skönare eller hjälpa en deltagare att själv komma djupare in i en position m h a andetaget.

Ett exempel är när vi placerar händerna lätt (men inte för lätt dock….här är det ett helt vetenskap hur placeringen av händer bör vara) på var sin sidan av ryggen och låter deltagaren rikta in andetaget mot våra händer. Placeringen av händer på ryggen hjälper deltagaren att bli mer medveten om den delen av kropp och kanske underlättar just aktiveringen av andetaget in mot denna del av kroppen.

Ett konkret exempel på rörelse där denna passning brukar kunna funka är när vi vid en sittande vridning låter deltagaren mjukt rotera ut åt ena sidan och fördjupa vridningen kanske i några millimeter m h a andetaget.

PASSNINGAR OM LINJERING

Sist och inte minst har vi:

3. ”Alignment”– passningar. Jag har inte något bättre namn på dessa justeringar som görs egentligen mest i syftet att förbättra en given alignment eller linjering för en viss position. Till exempel i Trigonasana – triangel – kan vara frågan om att justera ryggen eller rätta till den axeln (och den utsträckta armen) som vi lyfter upp när vi “öppnar upp hjärtat” eller vänder bröstet mot sidan, eller kanske rätta avståndet mellan fötterna eller ännu vanligare (tyvärr) att styra placeringen av bakre foten till en fixerad vinkel på 90 grader.

Att kunna utföra dessa passningar ingår, såvitt jag vet, i de flesta yogalärarutbildningarna och workshops, vilket är bra för att justeringarna ökar kunskap om hur man har tänkt kring dessa positioner, hur de ”bör” se ut och vilka effekter de ska kunna ge.

Men i takt att vi förstår mer och mer om människokroppen och hur allt i kroppen egentligen hänger ihop, har vi också fattat att en fix alignment inte är något att direkt sträva efter. Alla kroppar ser lite olika ut, storleken och formen på våra ben skiljer sig en hel del, placeringen av inre organ kan variera, och ibland kan vissa av oss även sakna en muskel (t ex finns inte M. transversus abdominis hos alla!).

Så klart att en enda bestämd alignment inte är möjlig i ljuset av allt detta!

Dessutom har vår livsstil och eventuella skador ofta förändrat kroppen på ett sätt att vissa bestämda linjerade positioner bara inte går att uppnås för många människor! Att tvinga in våra kroppar i en exakt bestämd position, bara för att någon har bestämt att det ska gå, verkar helt fel, tycker jag. Bättre att acceptera att alla har olika fysiska förutsättningar och sträva att hitta alternativ till den “perfekta” linjeringen.

KAN MAN RÖRA NÅGON ANNANS KROPP FÖR ATT JUSTERA?

Men det finns en annan aspekt av hela passningstänket som är ännu djupare och egentligen ännu viktigare än vilka typer av passningar det finns.

Har man ens rätt att ta i någon annans kropp under en yogaklass? Och bidrar verkligen passningar till något bra för deltagare?

I USA har man sen länge slutat passa, för all typ av kroppsberöring i dessa sammanhang kan feltolkas så flera av de amerikanska yogalärare som jag har gått workshops för har berättat att de inte längre passar på sina klasser eller att de justerar bara de deltagare som de känner, just för att de är oroliga för att bli stämda. Det har hänt så många gånger i deras hemland, säger de.

Samtidigt vet vi att yogavärlden har skakats av flera skandaler under tiderna där manliga lärare har utnyttjat sin lärar- eller guru-position gentemot kvinnliga yogadeltagare. Och dessvärre verkar dessa situationer leva kvar såsom vi nyligen har tagit del av genom #METOOYOGA, en förlängning av #METOO.

Så allt som allt, är det nu viktigare än någonsin, skulle jag som yogalärare vilja påstå att fråga sig om vi ens ska utföra några passningar under våra yogaklasser och om ja, att vi faktiskt fundera på när vi gör passningar, varför vi gör dem och på vilka sätt vi gör dem.

PS Här hittar du flera inlägg där mina bloggarkollegor på Yoga World, Karin, Johanna och Veronica delar med sig sin syn på passningar, metoo med mer. Läs gärna!

 

10 december, 2017 | 3 KOMMENTARER!
Asanasi huvudet på en yogalärarevinyasaYogaformYogalärare

Vinyasa eller inte vinyasa – har du också tänkt på det?

….jag har i alla fall funderat rätt länge på både ordet vinyasa och vad som ordet vinyasa betyder för olika människor.

Låt mig berätta lite kring detta.

Det är så att jag just idag började gå en kurs i Vinyasa. Virya vinyasa som min kurs heter, är en fem dagars påbyggnadskurs som hålls av Nordiska YogaInstitutet där jag har stolt min utbildning ifrån. Men vägen till min anmäla till kursen har tagit längre tid än vanligt.

Det är alltid viktigt att fråga sig varför man vill läsa en viss kurs och vad man ska ha den till, vilket jag också gjorde denna gång. Men vad det gäller vinyasa verkar det som, tycker jag, som “yogavälden” är lite delad på två. Jag har dels stött på många yogalärare och yogautövare som älskar vinyasayoga och de kvaliteér som vinyasaklasserna medför, men också minst lika många yogalärare som har slutat praktisera och undervisa vinyasa eftersom de kommit fram att själva vinyasaflöden är för belastande för kroppen, i alla fall om man kör dem ofta under lång tid.

För att förstå detta sistnämnda påstående måste man försöka definiera lite vad vinyasa är och även här verkar det finnas olika definitioner och tolkningar. För vissa personer är vinyasa synonym till solhälsning eller den sekvens som kännetecknar en solhälsning. Och i solhälsning finns det positioner som, om gjorda ofta och utan kroppskontroll och god teknik, kan visst medföra belastningsskador. Exempel på positioner som ofta är anklagade att vara belastande är djupa plankan, Chaturanga Dandasana, och bakåtböjningar som antingen kan vara  uppåtgående hund, Urdvha Mukha Svanasana, eller kobran, Bhujangasana.

Men vid sidan av solhälsningsdefinition på vinyasa finns det även en mycket bredare definition där vinyasa översätts till flöde eller till sekvens och det är den definition som jag själv har valt att förhålla mig till, och som gjort att jag bestämde mig för att förkovra mig i ämnet vinyasa.

Ett flöde innebär rörelse men ett flöde måste inte alltid vara snabbt. Dessutom bör enligt mig, flödet alltid vara gradvis-konstruerat så att deltagarna ska kunna bygga upp sekvensen genom progression dvs från enklare och mindre belastande positioner till mer utmanande positioner som kräver mer styrka och större rörlighet. Så länge klassen baserar sig på progression och ett kontrollerat flöde kan klassen inte vara annat än stärkande 🙂

Så kör gärna vinyasaflow-klasserna men tänk på:

  1. Även om flödet inte är långsamt, innebär ett flöde alltid kontinuerlig rörelse varför vinyasaflow klasser är för det mesta inte nybörjarklasser.
  2. Tekniken är alltid A och O och detta gäller speciellt dessa dynamiska klasser!
  3. Använd gärna props – block, band, filt.
  4. Var inte rädd att backa bandet och stanna kvar vid din nivå för varje position! Du kan alltid jobba emot en svårare position men låt det ta tid att komma dit så att du bygger upp den styrka och rörlighet som positionen kräver.

Imorgon fortsätter jag min utbildning och ser riktigt mycket fram emot den!

 

 

 

22 november, 2017 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
1 8 9

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.